”Indexera assistansersättningen så fort om möjligt”
Inför vårbudgeten ökar trycket på regeringen att rädda den personliga assistansen. Nils Seye Larsen, Miljöpartiets talesperson i funktionsrättsfrågor, dömer ut regeringens passivitet som ”skrattretande” och kräver en omedelbar indexering av schablonbeloppet för att stoppa den negativa spiralen inom LSS.
M-KD-L-regeringen som stöds av SD meddelade i den senaste statsbudgeten att assistansersättningens schablonbelopp höjs med enbart 1,5 procent och att en tidigare utlovad indexering av schablonbeloppet skjuts på framtiden. Funktionsrättsrörelsen har protesterat kraftigt. Nina Muhonen har protesterat direkt till finansministern genom namninsamlingen Sluta strypa den personliga assistansen.
Hopp sätts till vårbudgeten
Nu sätter vissa hoppet till vårbudgeten som presenteras den 13 april och att regeringen där ska agera på något sätt. Nils Seye Larsen säger att han förväntar sig att regeringen levererar den indexuppräkning man tidigare lovat och höjer schablonbeloppet.
– Men även att man levererar den ledsagningslag riksdagen krävt, så att vi kan säkerställa kostnadsfri och fungerande ledsagning för personer med synnedsättning.
Miljöpartiet kräver en indexering
Miljöpartiet och Vänsterpartiet, var de två partier som budgeterade för ett mycket högre schablonbelopp, säger Nils Seye Larsen och tycker att oppositionspartierna är ganska samstämmiga gällande indexeringen av schablonbeloppet.
– Socialdemokraterna har varit tydliga kring behovet av en indexuppräkning. Även Kommunal och SKR har gått ut med krav på detta.
Regeringen har ju sagt att de arbetar med en indexuppräkning…
– Det blir nästan skrattretande för ingen blir klok på vad som händer. Pågår arbetet överhuvudtaget? Varenda gång socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall varit i socialutskottet har vi försökt få svar, men hon vill inte säga vem som arbetar med frågan, om det nu finns någon.
”Häpnadsväckande uttalande”
Camilla Waltersson Grönvall sade i Funktionspodden att "ingenting bekymrar mig så mycket som LSS och personlig assistans", men att hon inte kan agera eftersom det är en kommunal lagstiftning. Nils Seye Larsen tycker uttalandet är häpnadsväckande.
– Staten bär ett avgörande ansvar för var vi står idag. Man får inte glömma bort att det var Försäkringskassan, på grund av politisk styrning, som började med att bli striktare i sina bedömningar av personlig assistans.
”Kommunerna har tvingats följa Försäkringskassan”
Juristen Michel Wakim på STIL har mött fyra personer där kommunen dragit in assistansen för att de i en ny bedömning inte längre anses tillhöra "personkretsen" till LSS. Nils Seye Larsen satt i en kommunal nämnd i Umeå kommun 2010 till 2014 och såg redan då hur Försäkringskassan dels började med hårdare bedömningsgrunder i vägledningar och direktiv, dels satte i gång med omprövningarna.
– De gjorde allt för att trycka så många som möjligt under 20-timmarsgränsen.
Sedan dess har kommunerna, av ekonomiska skäl, varit tvungna att följa efter i samma negativa spiral och bli hårdare i sina bedömningar, säger Nils Seye Larsen.
– Staten satte igång den negativa spiralen, då sticker det i ögonen när en minister som dessutom inte gjort något för att ändra detta, säger att hon sitter och känner en "enorm oro" och skyller på kommunerna.
”Grundläggande behov ska ses i sin helhet”
Nils Seye Larsen vill se en ordentlig utredning av LSS-lagen och få till de ändringar som krävs för att återgå till lagens ursprungliga intention.
– Vi behöver se över behovsbedömningarna, så att grundläggande behov ses i sin helhet. Först därefter kan vi gå vidare med huvudmannaskapsutredningen, så vi får assistansen under en gemensam statlig huvudman.
”Gör Funktionsrättskonventionen till lag”
Nils Seye Larsen vill även utreda förutsättningar för att göra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.
– Det är uppenbart att vi inte följer den. Om den blir lag skulle stödet till personer med funktionsnedsättning stå på en mycket tryggare grund, till dess är det regeringens plånbok som avgör.
”Kommer vara snäva budgetramar efter valet”
Miljöpartiet har budgeterat för gratis ledsagning för personer med synnedsättning och för personligt ombud, ökat stöd till funktionsrättsorganisationer och att barn kan få assistans under daglig verksamhet eller sjukhusvistelse, säger Nils Seye Larsen.
– Det är de frågorna vi går till val på kring assistansen.
Hur ser du på möjligheten att ni i oppositionen kan enas, kommer ni få med S?
– Det kommer bli svårt eftersom det som finansminister Svantesson säger är "tomt i ladorna", resurserna är tömda på grund av alla skattesänkningar. Oavsett vilken regering som tar vid efter valet kommer det bli mycket snäva budgetramar.
”Försäkringskassan ska inte vara polis”
Försäkringskassan föreslås få egen brottsbekämpande verksamhet, en "bidragspolis" som ska bestå av en brottsutredande del och en underrättelseverksamhet för att förebygga, förhindra och upptäcka brott. Nils Seye Larsen vill inte ha en enhet i Försäkringskassan som agerar som polis.
– Det är bättre att polisen får de förutsättningarna och att Försäkringskassan samverkar med dem. Jag blir lite orolig om de plötsligt ska bedöma möjliga bidragsbrott när vi ser hur de har hanterat återkraven, där de som inte fuskat ofta har drabbats hårdast.
”Gå på ägarna istället för assistansanvändarna”
Nils Seye Larsen vill fokusera på ägarstrukturer snarare än assistansanvändare eller assistenter för att komma åt fusk och kriminalitet. Han vill till exempel stoppa att man kan köpa ett tillstånd för att bedriva assistans, eller låta en målvakt eller släkting ta över ett bolag.
– Idag pågår handel med tillstånd från bolag utan verksamhet som säljs vidare till målvakter. Här behövs mer granskningar av ägare. Det är en enkel sak man skulle kunna göra direkt: Gå på ägarna till bolagen i stället för assistansanvändarna, säger Nils Seye Larsen.