läs skrivbordsversionen istället

”Politikerna är uppfostrade i att säga det vi vill höra”

Jonas Franksson
Jonas Franksson, ordförande i STIL - Stiftarna av Independentliving i Sverige

M och S lovar inget som kan kosta pengar. SD:s assistanslöften syns inte när de prioriterar i verkligheten. Att tala om ”rätt till assistans” har blivit ett sätt att dra in stödinsatser, säger Jonas Franksson ordförande i STIL, när han kommenterar riksdagspartiernas svar på Assistanskoll.

Väluppfostrade svar – men nyansskillnader

Svaren är väluppfostrade i Assistanskolls valenkät där riksdagspartierna svarar på 20 frågor, men det finns nyansskillnader, säger Jonas Franksson.
– Svaren är relativt lika, men det handlar också om att det är från företrädare i socialutskottet. Hade du pratat med andra personer i partierna hade du säkert fått andra svar. Vi har ju liksom uppfostrat de i socialutskottet att svara ”rätt”.
Vilka nyansskillnader kan du se?
– Det handlar mer om vilka som är engagerade i frågan, och vilka som är mindre engagerade. Under väldigt lång tid har socialutskottet gjort ett mycket bra arbete med att ligga på och skapa förändringar. Många talespersoner verkar dessutom föra en kamp inom sina egna partier för att prioritera frågan.

M och S bromsar

I enkäten är Liberalerna (L), Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP), Centerpartiet (C) och Sverigedemokraterna (SD) de tydligaste partierna i sitt stöd till reformer av personlig assistans, säger Jonas Franksson.
– Det är väldigt tydligt att Socialdemokraterna (S), och Moderaterna (M) är de som bromsar. Jag hade hoppats lite mer på Kristdemokraternas (KD) svar, de hade kunnat spänna bågen lite tydligare.

Alla utom M och S är tydliga om indexering

När det gäller indexering så svarar alla partier utom M och ett lite tveksamt S att assistansersättningens timbelopp ska indexeras. Jonas Franksson hoppas att S kommer att acceptera detta, då det handlar om en stor grupp väljare och att nästan 100 000 personer arbetar som personliga assistenter.
– Dessutom står fackföreningen Kommunal nära partiet, dess förre ordförande Tobias Baudin är partisekreterare.
Kommunal driver väl på?
– Ja, de vill ha en indexering och dessutom en rejäl uppräkning av schablonbeloppet. Även välfärdsbolagen kräver detta. Oavsett om man är anordnare, assistent eller assistansanvändare så förstår alla att ersättningen är alldeles för låg.

Åldersgränsen

V, MP, C, SD, KD och L vill ta bort eller utreda åldersgränsen. M och S vill inte detta och S talar om att hemtjänsten måste få mer resurser och bättre kvalitet.
M är inte positiva, och S säger i princip samma sak. Det är tråkigt att de väljer att försvara den här åldersdiskrimineringen. Med det sagt är det naturligtvis positivt att så många partier vill ändra eller utreda åldersgränsen.

"Behov av assistans" eller "Rätt till assistans"

På frågan om det finns någon gräns för hur mycket assistansen får kosta om behoven ökar svarar S, V, MP, L, SD och C att den som har ”behov av assistans” ska få det, medan M och KD talar om att den som har ”rätt till assistans” ska få det. ”Rätt till” kan låta bra, men det är en farlig politisk glidning, anser Jonas Franksson.
– Det är stor skillnad på att ha ett ”behov av assistans” och att ha en ”rätt till” personlig assistans. Vem som har ”rätt” till assistans kan man ändra på när som helst. I dag ser vi tusentals personer i kommunerna som har blivit av med sin assistans. I kommunerna har ”rätt till assistans” blivit ett verktyg för att sparka ut folk från systemet i stället för att diskutera hur många timmar de behöver utifrån behoven.

Moderaterna glimtar till i frågan om återkrav

När det gäller återkrav vill V, MP, L, SD och M att systemet måste förändras. Denna gång var M tydliga som omväxling, säger Jonas Franksson.
– I detta fall tycker jag mig se Malin Höglunds egen personliga röst och engagemang som pratar om att förändra hur återkrav görs.
KD försvarar lite oväntat hårt dagens system med återkrav, oavsett om det handlar om brottsliga handlingar eller misstag, säger Jonas Franksson
– De lägger ett väldigt stort ansvar på den enskilde som söker stöd. Generellt när man läser svaren från KD så är det många frågor där de svarar att de måste "fundera mer" eller utreda innan de tar ställning. De har en del internt arbete att göra.

Är Sverigedemokraterna så bra som de låter?

SD säger att de vill se många reformer av personlig assistans. Jonas Franksson reagerar på detta eftersom han inte tycker att de prioriterat frågan i förhandlingarna med regeringen till exempel i att kräva en indexering av assistansersättningens timbelopp.
– Politiska kommentatorer brukar säga att i Kristerssons regering är det SD som styr och ställer mycket eftersom de är det största partiet i Tidölaget. Men hur mycket har de drivit assistansfrågor i förhandlingarna med regeringen?
Hur tolkar du det?
– För mig är det tydligt att partiet i sin helhet inte är så engagerat. Vi såg i och för sig samma fenomen tidigare med Miljöpartiet som inte drev frågan alls i S-MP-regeringen. Partier kan säga jättebra saker, men när de sitter i regeringsställning blir det ofta annorlunda.

Liberalerna har gjort så gott de kunnat

Jonas Franksson har inte något idealparti men noterar att de små partierna driver på de större, han vill särskilt lyfta L.
– De har drivit frågan hårt i regeringsställning, även om de inte nått hela vägen fram, tex med indexeringen. De är något för andra partier att inspireras av, att man faktiskt kan driva på även i regeringsställning.
Att L inte ser ut att klara riksdagsspärren bekymrar Jonas Franksson.
– Det kan skapa en del bekymmer för assistansfrågan. L har känt ett ansvar i att Bengt Westerberg och Folkpartiet drev igenom assistansreformen. Försvinner de så känns det som att det inte finns några andra partier på den sidan som tar samma ansvar.
Kan Centern ta över den rollen som L har haft?
– Ja, delvis, men Centern har i dagsläget gått över från den borgerliga delen till de rödgröna, även om de fortfarande ser sig själva som ett borgerligt parti.

Återkomst för Lena Hallengren?

Nu har Tidöpartierna fått chansen och inte gjort som man hade hoppats, de lovade länge en indexering av timbeloppet som aldrig blev verklighet, säger en besviken Jonas Franksson.
– Då finns alltid förhoppningen att det ska bli bättre med en S-regering. Men de gjorde oss också oerhört besvikna tidigare när Åsa Regnér var ansvarig minister. Därefter kom det positiva utredningar när Lena Hallengren var socialminister. Mycket ligger i hennes händer om det blir S som bildar regering.

Vi borde rösta på en socialminister

Vi borde egentligen rösta på en socialminister, säger Jonas Franksson.
– Valet av socialminister påverkar i stor utsträckning och visar vad regeringspartiet väljer att prioritera och driva. Om man sätter en ung, grön politiker på socialdepartementet som inte har stark ställning i partiet, då trycks frågan ner.
Finns det någon kandidat motsvarande Hallengren på Tidösidan?
– Jag tror att till exempel nuvarande socialminister Jakob Forssmed i KD har en generösare syn på personlig assistans. Men sist fick han hela socialdepartementet förutom just assistans- och LSS-frågan, som gavs till moderaten Camilla Waltersson Grönvall. Det var en tydlig vinkling av att "nu ska vi inte bli för generösa på rättighetssidan, utan nu ska det vara ordning och reda och fokus på kriminalitet".

Motstånd djupt inne i Moderaterna

Jonas Franksson tycker det är tråkigt att Tidöregeringen trots att KD, SD och framför allt L sagt sig vara positiva till personlig assistans inte lyckades få med M. Moderaternas motstånd mot reformer av personlig assistans ligger i ett snålt Finansdepartement, men kanske också i politiska rådgivare högt upp i Moderaterna som drivit fuskkampanj mot den personliga assistansen.
– Om det är så att detta påverkas av personer som Ulf Kristersons statssekreterare Anna Dahlberg som har haft en stark personlig agenda mot personlig assistans, skulle jag nästan säga att det är ett demokratiskt problem.

Risk för Medikalisering

Alla utom M, KD och S svarar att de vill räkna de grundläggande behoven i sin helhet som grund för assistansersättning. Här vill Jonas Franksson egentligen se en helt annan modell än dagens.
– Jag skulle helst vilja avskaffa grundläggande behov, men nu har vi det system vi har. Deras svar tolkar jag mer som man vill se en återgång till hur det vara före 2009 vilket ändå är positivt.
I den nya utredningen om behovsbedömningar ser Jonas Franksson en risk för en "medikalisering" och "juridifiering” med fokus på diagnoser och medicinska behov, i stället för att se till helheten och medborgarskapet.
– Det blir väldigt trångt och stelt om man tror att det bara är läkare som ska avgöra detta. Det handlar ju om hur man lever sitt liv, men jag hoppas såklart att utredningen kan leda till något bra, att man kommer tillbaka till helhetssynen så fler kan beviljas personlig assistans igen.

Tydligaste skiljelinjen gäller invandrade till Sverige

S, V, MP, L och C vill att alla bosatta ska kunna söka personlig assistans M, KD och SD vill inte det. Detta är den fråga där skillnaden är som mest tydlig, konstaterar Jonas Franksson.
– Här ställer sig även liberalen Malin Danielsson på de rödgröna partiernas sida. Detta är en tydlig skiljelinje mellan de båda regeringsalternativen.

M och KD väljer företagen

Alla utom M och KD vill öka insynen i ersättningen används för den assistansberättigade. Detta borde vara en självklarhet, tycker Jonas Franksson.
– Eftersom det är ett kontantstöd till individer i grunden borde dessa få insyn i hur pengarna används. Men här är relationen till företagen viktigare för M och KD.

Kontrollåtgärder mot anordnarna

Alla partier vill se mer kontrollåtgärder mot fusk och kriminalitet, men alla talar nu i första hand om åtgärder mot assistansföretagen. Jonas Franksson tycker det är positivt att de inte talar om kontroller av de assistansberättigade.
– Det har varit ett ensidigt fokus på assistansanvändarna tidigare, här är det positivt att Polisen har gått och sagt att kontrollen behöver skifta från assistansanvändarna till bolagen.

SD vill begränsa anhörigassistans

När det gäller anhörigassistans talar M och KD om vissa begränsningar, men SD sticker ut genom att uttryckligen säga att de vill begränsa den, konstaterar Jonas Franksson.
– Det visar att de skiljer sig från de andra partierna och inte riktigt köper idén om individens frihet på samma sätt. Men detta beror säkert på att deras syn på att detta är ett problem som har med invandring att göra och att de vill komma åt invandrarfamiljer, säger Jonas Franksson.

Jonas Franksson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-06-15

Vidare läsning

Riksdagsval 2026 - Välj med Assistans­koll

Skicka sidan till: