annons

läs skrivbordsversionen istället

Vårdföretagarna rekommenderar dubbla avtal för deltidsanställda

Per Östlund
Per Östlund, förhandlingschef, Vårdföretagarna

För att undvika övertidskostnader förespråkar Vårdföretagarna att deltidsanställda assistenter erbjuds separata timanställningar vid frivilliga extrapass. Per Östlund, förhandlingschef på Vårdföretagarna, ser inga risker för att assistenter känner sig tvingade att göra detta.
– Nej, om assistenten blir beordrad att arbeta extra så är det övertidsersättning som gäller.

Sedan 1 oktober får deltidsanställda assistenter i Vårdföretagarnas kollektivavtal rätt till en ersättning motsvarande övertid när de arbetar så kallad mertid utöver sin tjänstegrad. Detta gäller både vid beordrat arbete och vid frivilligt tagna nya arbetspass med mindre än 48 timmars framförhållning. Detta är en kostnad som arbetsgivarna inte klarar, säger Per Östlund.
– Assistansersättningen täcker knappt kostnaden för den ordinarie lönen, och övertidsersättning är dubbelt så dyr. Anordnarna klarar inte kostnaden, helt enkelt. Vilka råd har ni till anordnarna om hur de ska hantera att deltidsanställda assistenter får rätt till en ersättning motsvarande övertid?
– Anordnarna behöver planera för hur de ska klara bemanningen vid frånvaro, och vad de behöver spara in på för att finansiera detta. Om det inte finns någon annan lösning behöver de beordra övertid.

Tas timanställda in istället?

Den personlige assistenten Krister Maltby är kritisk till de nya reglerna och menar att arbetsgivarna nu kommer att ta in timanställda i större utsträckning istället för att låta deltidsanställda jobba mer. Per Östlund håller med.
– Jag tycker att Krister Maltby har rätt, avtalsförändringen skadar mer än den gör nytta. Så länge det är frivilligt ser jag inga problem med att assistenter arbetar extrapass, men de nya reglerna som vi antog under hot om konflikt försvårar extrapass inom 48 timmar.
Vilka följder bedömer du att detta ger för de assistansberättigade?
– Kontinuiteten i assistansen blir sämre då anordnarna tvingas lösa akut frånvaro på annat sätt, till exempel genom att i större utsträckning anlita externa timanställda.

Rekommenderar dubbla avtal för deltidsanställda

I en artikel i Arbetet försvarar Per Östlund en lösning där deltidsanställda utöver sin deltidsanställning även har en timanställning när de arbetar utöver sin tjänstegrad. Då ersätts den arbetade tiden med vanlig timlön. Han ser inga problem med detta så länge det sker helt frivilligt från assistentens sida.
– Arbetet i den andra anställningen blir ordinarie arbetstid och effekten blir densamma som att assistentens sysselsättningsgrad tillfälligt höjs.

Ramavtal för en timanställning

Det enklaste sättet att utforma dubbla avtal är att assistenten skriver på ett ramavtal som anger vilka villkor som ska gälla i den andra anställningen, säger Per Östlund.
– När det blir aktuellt kan assistenten erbjudas en timanställning och om assistenten tackar ja blir det ordinarie tid i den andra anställningen till villkoren som anges i ramavtalet. Om assistenten tackar nej får anordnaren lösa bemanningsbehovet på annat sätt, till exempel genom att anlita en timmis eller beordra assistenten övertid.

”Övertid om avlösaren inte kommer”

En vanlig situation är när en assistent behöver fortsätta arbeta när den assistent som ska avlösa har blivit sjuk. Assistanskoll frågar Per Östlund om det bör ses som beordrad arbetstid som ger övertid eller om det skulle det kunna betraktas som ett frivilligt arbetspass?
– När avlösaren inte kommer, och assistenten tvingas stanna kvar, är det övertidsersättning som gäller. I det fallet är det svårt att göra en frivillig överenskommelse eftersom assistenten måste stanna kvar.
Finns det inte en risk att assistenter känner sig tvungna att aldrig begära övertid vid beordring?
– Nej, jag ser ingen sådan risk. Om assistenten blir beordrad att arbeta extra så är det övertidsersättning som gäller. Det vi löser med dubbla anställningar är situationer då assistenten vill arbeta extra.
Skulle Vårdföretagarna agera om det finns arbetsgivare som försöker pressa deltidsanställda assistenter att jobba som timanställda på alla nya arbetspass, även om det inte sker frivilligt?
– Absolut, vi värnar om avtalsfriheten. Det ska vara frivilligt, annars gör anordnaren fel och då säger vi ifrån.

Tråkigt att Kommunal inte accepterar detta

I en intervju på Assistanskoll har Kommunal sagt att de inte kommer att acceptera dubbla avtal för deltidsanställda. Detta tycker Per Östlund är tråkigt.
– Det är naturligtvis tråkigt. Alla borde tycka att det är bättre att assistenterna erbjuds extraknäck hos den egna arbetsgivaren än att de arbetar någon annanstans. För oss handlar det inte om att lura assistenterna på övertidsersättning, utan att lösa bemanningen då assistenter är frånvarande. Dubbla anställningar är bara ett av flera sätt som behöver användas. Det viktiga är att de som behöver assistans får den assistans de har rätt till på ett så bra sätt som möjligt.
Ser du någon risk för arbetsgivare om Kommunal driver detta som ett kollektivavtalsbrott?
– Ja, det är väl en risk då de har sagt att dubbla anställningar strider mot lag och avtal. Vi håller inte med, utan anser att det är möjligt att göra sådana överenskommelser.

Assistansersättningen måste höjas

Sophie Karlsson på IfA har sagt att assistansen inte klarar ekonomiskt att deltidsanställda assistenter får rätt till en ersättning motsvarande övertid och att antingen måste assistansersättningen höjas eller så måste förändringen i kollektivavtalet dras tillbaka. Per Östlund tycker att Sophie Karlsson har rätt.
– Sophie har en stor poäng. Men jag tror inte att Kommunal är beredd att ändra tillbaka det de fick igenom i medling under hot om konflikt. Så vi får hoppas på att assistansersättningen höjs.
Vilka åtgärder vill du se från politikernas sida?
– De måste ta ansvar för LSS-lagstiftningen. Det betyder att höja assistansersättningen och att bevaka att de assistansberättigades rättigheter inte försämras, genom till exempel förändrade kollektivavtal.
Hur mycket anser du att assistansersättningen behöver räknas upp för att täcka de kostnader som uppstår mertid ersätts som övertid?
– Det beror naturligtvis på hur mycket övertidsersättning som behöver betalas vilket i sin tur beror på hur mycket oväntad frånvaro som uppstår. Men våra beräkningar, som grundas på historisk data, visar att enbart kostnadsökningen för att ersätta mertid med övertidsersättning uppgår till ca 16 procent, vilket motsvarar en höjning av schablonersättningen med 56 kr, säger Per Östlund.

Per Östlund intervjuades av Kenneth Westberg 2026-10-20

Skicka sidan till: