Förbered dig inför din assistansbedömning

Här får du hjälp och råd när du söker personlig assistans hos Försäkringskassan eller kommunen. Du kan läsa om vilka krav Försäkringskassan ställer och beräkna ditt eget assistansbehov med vår behovsräknare.

Uppdaterad 16 april 2026

Innehåll

Du kan söka både hos Försäkringskassan och kommun
Rätt att ta med ombud
Uppdatera intyg
Studera de frågor Försäkringskassan ställer
Gör egen tidsbedömning med Assistanskolls behovsräknare
Du behöver ha 20 tim grundläggande behov per vecka
Hur Försäkringskassan bedömer grundläggande behov
Hur Försäkringskassan bedömer "andra personliga behov"
Föräldraavdrag
Särskilda skäl för assistans
vid daglig verksamhet mm
Särskilda skäl för assistans vid sjukhusvistelse
Omprövning vid väsentligt ändrade förhållanden.
Du kan överklaga beslutet från Försäkringskassan/kommunen

Du kan söka både på Försäkringskassan och kommunen

För att få assistansersättning från Försäkringskassan ska du bedömas ha mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka. Kommunen kan bevilja personlig assistans om du har färre än 20 timmar grundläggande behov. I denna guide fokuserar vi på Försäkringskassans bedömning. Kommunerna utgår vanligtvis från samma principer men det kan skilja sig åt.

Rätt att ta med ombud

Du har rätt att ha med dig ett ombud som hjälper dig att bevaka dina rättigheter vid bedömningen. Du kan ta med dig vem du vill, en god vän eller en jurist från en funktionsrättsorganisation eller assistansanordnare.

Uppdatera intyg

Försäkringskassan använder sedan maj 2016 ett särskilt läkarintyg för assistansersättning: Läkarutlåtande för assistansersättning. Läs även Information om hur blankett 7805 fylls i.

Du kan även bifoga andra medicinska intyg som beskriver funktionsnedsättningen. Om din funktionsnedsättning försämrats eller förändrats på något sätt är det mycket viktigt att ha uppdaterade intyg från läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, psykolog osv.

Vad Försäkringskassan bedömer

Försäkringskassan använder ett så kallat bedömningsstöd med ett antal frågor som är lika för alla. Här kan du se en tidigare version av bedömningsstödet. (OBS! Vi vet inte exakt hur det ser ut idag) I Försäkringskassans vägledning kapitel 9 kan du se vilka instruktioner Försäkringskassan ger sina handläggare vid en behovsbedömning.

Gör egen tidsbedömning med vår behovsräknare

Assistanskolls behovsräknare är ett förenklat verktyg för att göra en egen bedömning av ditt tidsbehov gällande grundläggande och andra personliga behov. Du anger behovet, tidsåtgång, om det behövs en eller två assistenter (dubbelassistans) och om du bedömer det som ett grundläggande eller annat personligt behov. Du kan skriva ut resultatet och spara utkast på din dator för att fortsätta skriva senare.
Länk till Assistanskolls behovsräknare

Du behöver ha 20 timmar grundläggande behov/vecka

För att få assistansersättning från Försäkringskassan behöver du ha hjälp med 20 timmar "grundläggande behov"/vecka. De sju grundläggande behoven är:

Andning
Måltider
Personlig hygien
Av-påklädning
Kommunikation med andra
Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning
(Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom)
Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd
(Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa)

Vid lagändring 1 jan 2023 tillkom följande: Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose de grundläggande behoven 2-5 ovan, ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.

Om du bedöms ha mer än 20 timmar "grundläggande behov" per vecka beviljas du assistansersättning och kommer därefter att beviljas även assistanstimmar för "andra personliga behov" (se längre ner på sidan).

Hur Försäkringskassan bedömer "grundläggande behov"

När det avgörs om du har 20 tim "grundläggande behov" räknar Försäkringskassan inte alla grundläggande behov i sin helhet, för vissa behov räknas bara så kallade integritetsnära delar. Hur Försäkringskassan resonerar kan du läsa i Försäkringskassans vägledning (sid 108-121) Här följer en kort sammanfattning:

För det grundläggande behoven andning, förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd samt måltider i form av sondmatning görs sedan lagändringarna 1 juli 2020 och 1 januari 2023 inga avdrag för integritetsnära delar.
För hjälp med de grundläggande behoven måltider (med undantag för sondmatning), personlig hygien och av-påklädning räknas enbart så kallade integritetsnära delar som grund. Detta sker sedan domen i mål nr 5321-07 i dåvarande Regeringsrätten den 17 juni 2009. Se intervju: Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Lagstiftaren avsåg att grundläggande behov har integritetsnära delar"
När det gäller personlig hygien godkänns, efter HFD-domen 1959-19 från den 2 dec 2019, bara hjälp som syftar till att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen som tex hjälp med att sköta toalettbehov, tvätta hår och kropp inklusive tänder. Man godkänner till exempel inte sminkning, hårklippning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk. Se intervju: Försäkringskassan – ”Hjälp med rakning kan bedömas som grundläggande behov, om det bidrar till att personen kan hålla sig ren”
På samma sätt krävs det behov av ingående kunskaper om personen för det grundläggande behovet kommunikation med andra. Se intervju: Försäkringskassan intervjuas om kommunikation/ingående kunskap
OBS! De delar av de grundläggande behoven som inte är integritetsnära eller inte kräver ingående kunskaper kan beviljas som "andra personliga behov" om du får rätt till assistansersättning.

Hur Försäkringskassan bedömer "andra personliga behov"

"Andra personliga behov" bedöms efter att du beviljats mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka. Det kan vara fritidsaktiviteter, att umgås med släkt och vänner, utföra arbete, utöva föräldraansvar, laga mat, vara delaktig i samhället och så vidare. Det kan också vara delar av grundläggande behov som bedömts vara icke integritetsnära eller inte kräver ingående kunskaper. Hur Försäkringskassan resonerar kring andra personliga behov kan du läsa i Försäkringskassans vägledning (sid 122-127)

Försäkringskassan säger med hänvisning till HFD-domen 2017 ref.27 att andra personliga behov ska kännetecknas av att den funktionshindrade behöver kvalificerad hjälp som ingår i det dagliga livet, tex hjälp för att komma ut i samhället, studera, delta i daglig verksamhet eller få eller behålla ett arbete. Försäkringskassan säger vidare att uppgifter som inte utförs tillsammans med personen, som ett led i det personliga stödet till honom eller henne, inte ger rätt till personlig assistans.

Undantag görs dock för åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning ska kunna ges och för förberedelse samt efterarbete i samband med måltider i form av sondmatning. De beviljas oavsett om den personliga assistenten utför dem tillsammans med den enskilde eller inte.

Assistans kan beviljas för väntetid, beredskap och när en assistent behöver finnas till hands

1 april 2018 infördes en lagändring som säger att assistans kan beviljas för väntetid, beredskap och tid när en assistent behöver finnas till hands i väntan på att hjälp behövs i samband med en aktivitet utanför hemmet. Lagändringen upphävde effekterna av HFD-domen 2017 ref.27 som tidigare (enligt Försäkringskassans tolkning) hade begränsat även dessa behov.

Särskilda skäl för assistans vid daglig verksamhet, skola mm

Om du befinner dig i daglig verksamhet eller på korttidsvistelse (eller förskola, skola eller fritidsverksamhet om du är minderårig) har du bara rätt att få assistansersättning under den tiden om du har "särskilda skäl". Vid skola och förskola görs dock undantag för grundläggande och andra personliga behov kopplade till andning och Måltider i form av sondmatning.

"Särskilda skäl" är enligt Försäkringskassans vägledning (sid 74-78).

Situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
När det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands.
Situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig.
Om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.

Föräldraavdrag

OBS! Föräldraavdraget halverades den 1 januari 2025.

Vid bedömning av personlig assistans till barn (0-18 år) görs det avdrag från assistansbehovet för vad som anses var normalt föräldraansvar, (se 9 f § i LSS) dvs hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken. Tidsavdraget är schabloniserat och utgår från barnets ålder. Föräldraavdrag görs inte vid de grundläggande behoven andning, löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd och måltider i form av sondmatning samt åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider. Se Försäkringskassans vägledning sid 69-72

Storleken på föräldraavdraget sätts i 4 a § i Förordningen för assistansersättning. (se nedan)

Barnets ålder	Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn)	Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn)	Totalt timmar per dygn	Totalt timmar per vecka
0–1 år	6	0	6	42
1–6 år	1,25	0,25	1,5	10,5
7–11 år	0,5	0,5	1	7
12–17 år	0	0,5	0,5	3,5
18– år	Inget avdrag från 18 års ålder.

Särskilda skäl behövs för assistans vid sjukhusvistelse

Du kan begära en bedömning om du har de "särskilda skäl" som behövs för att du ska kunna få assistansersättning utbetald under max fyra veckor om du läggs in på sjukhus eller hospice. Följande "Särskilda skäl" anges i Försäkringskassans vägledning (sid 60)

Om det krävs att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den funktionshindrade finns till hands, och det beror på funktionshindret eller en kombination av funktionshinder, hälsotillstånd eller möjligheter att kommunicera.
Om hjälpbehovet kan tillgodoses av sjukvårdshuvudmannen. Bristande resurser hos denne ska inte påverka bedömningen.
Om ett barns behov av hjälp ska tillgodoses genom normalt föräldraansvar.

Omprövning sker vid "väsentligt ändrade förhållanden"

1 april 2018 avskaffades Försäkringskassans tvåårsomprövningar. Sedan dess omprövas inte beslut före detta datum efter dagens rättspraxis. När någon gör en nyansökan om assistans eller söker fler assistanstimmar gäller dock dagens rättspraxis.

Alla beslut kan dock omprövas vid så kallade "väsentligt ändrade förhållanden".Vad som räknas som detta beskrivs i Försäkringskassans vägledning (sid 35-44). Där nämns bosättning i Sverige eller utlandsvistelse, bostadsförhållanden, civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn, hälsotillstånd, förvärvsarbete i Sverige eller utomlands, arbetsförmåga, inkomstförhållanden, förmögenhetsförhållanden och utländsk socialförsäkringsförmån.
Det finns stark kritik från funktionsrättsrörelsen om att det omprövningar sker alltför lätt. Se intervju: Sophie Karlsson, ordförande IfA – ”Man ska inte behöva be om statens godkännande för att byta hobby”

Du kan överklaga beslutet från Försäkringskassan/kommunen

Om du inte är nöjd kan du dels begära omprövning och dels överklaga beslutet från Försäkringskassan eller kommunen. Du begär först en omprövning hos myndigheten vilket innebär att går igenom beslutet igen. Om du inte är nöjd med beslutet efter myndighetens omprövning kan du överklaga till Förvaltningsrätten, vilket måste göras inom en viss tid efter beslutet. Ett beslut i Förvaltningsrättens kan sedan överklagas till Kammarrätten som i sin tur kan överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, men HFD tar bara i vissa upp överklaganden.

Om du överklagar att du fått din assistans minskad eller borttagen kan du även begära inhibition, vilket innebär att du kan få behålla dina assistanstimmar tills din överklagan behandlats. Inhibition beviljas bara i vissa fall. Du har rätt att anlita ett juridiskt ombud vid en överklagan. En överklagan kostar dig ingenting men du måste själv betala ersättning till det juridiska ombud du eventuellt anlitar.

Läs mer om att överklaga: Funktionsrättsguiden - hur du ansöker om stöd och överklagar beslut

Text: Kenneth Westberg