annonser
annons Assistansförmedling
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Maxia Care
annons Vivida Assistans
annons JAG
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons Nordica Assistans
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Försäkringskassan intervjuas om den nya vägledningen

Begreppet jour ersätts med väntetid.bok De grundläggande behovenkommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap förtydligas. Försäkringskassan gör ett ställningstagande om hur tidsberäkning ska ske vid aktiviteter utanför hemmet.
Det är några av nyheterna i Försäkringskassans senaste vägledning för Assistansersättning som blev offentlig den 17 december 2012. Assistanskoll intervjuar Signe Holmlund som skrivit vägledningen.

Begreppet jour ersätts med väntetid.

I kap 9.4 (sid 110) beskrivs begreppet väntetid som ersätter jourtid vid beräkningen av assistanstimmar. Ersättningen för en timmes väntetid kommer fortfarande att vara en fjärdels assistanstimme. Signe Holmlund, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, förklarar skillnaden mellan begreppen.
- Under jour skulle assistenten inte utföra en aktiv arbetsinsats, utan finnas till förfogande i den funktionshindrades omedelbara närhet. Det var inte preciserat (i 6§ i Riksförsäkringsverkets föreskrifter om Assistansersättning) när på dygnet som det kunde bli aktuellt med jour. Väntetid kan bara bli aktuellt under den försäkrades dygnsvila.
Är det bara på natten?
- De flesta har dygnsvilan på natten, men om någon lägger sig vid 20:00 så startar dygnsvilan då. För många räknas inte 20:00 som natt.
Förväntas assistenten vara vaken och ha uppsikt under väntetiden?
- Vi talar inte om assistenten sover eller är vaken. Väntetid kan bli aktuellt om den försäkrade behöver ha en personlig assistent tillgänglig i väntan på att ett hjälpbehov uppstår och det inte är frågan om tillsyn som grundläggande eller andra personliga behov eller andra aktiva insatser som till exempel lägesändringar eller toalettbesök. Väntetid är alltså den tid som är mellan aktiva insatser, den personliga assistenten ska finnas i hemmet för att kunna hjälpa då det behövs. Om den personliga assistenten sover eller är vaken har ingen betydelse.
Det har funnits kritik från arbetsmarknadens parter att det krävts att assistenter ska vara vakna under jour, är det här ett sätt att komma förbi det?
- Vårt tidigare begrepp var egentligen inte kopplat till det begrepp som finns på arbetsmarknaden, därför vill vi nu använda väntetid istället för att komma ifrån det arbetsrättsliga begreppet jour.

Artiklar med samma tema: (13)

TEMA - Försäkringskassans vägledning

Intervjuer om innehåll och förändringar i  Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning 

Läs även Historik – information om ändringar i vägledningen 2003:6 Assistansersättning

Det grundläggande behovet kommunikation

Förutsättningarna för att få tid för det grundläggande behovet kommunikation förändras i kap 9.3.2 (sid 98ff) med hänvisning till nya kammarrättsdomar i Rättsöversikt - personlig assistans (Anser 2012:2).
För att kommunikation ska vara ett grundläggande behov krävs ett underlag från till exempel logoped, läkare, psykolog, specialpedagog, förskola eller skola, det räcker inte enbart med diagnos. Om det enbart krävs kunskaper om ett alternativt kommunikationssätt, men inte specifika kunskaper om personen eller funktionsnedsättningen så bedöms hjälpbehovet inte som ett grundläggande hjälpbehov. Signe Holmlund säger att tre saker ska vara uppfyllda.
- Assistenten ska ha ingående kunskap om personen, kommunikationssättet och funktionsnedsättningen. Om det däremot enbart krävs kunskaper om funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera och den försäkrade behöver en annan person för att kommunikationen ska vara möjlig, kan kommunikation beviljas som andra personliga behov, om de grundläggande hjälpbehoven överstiger 20 timmar i veckan.
Kan detta innebära att det blir svårare att komma över 20-timmarsgränsen?
- Det innebär ett förtydligande, om det är striktare eller generösare kan vi inte svara på, vi har inte granskat hur detta bedömts över hela landet idag.

Det grundläggande behovet annan ingående kunskap

Även bedömningen om vad som är assistansgrundande för det grundläggande behovet annan ingående kunskap förtydligats i kap 9.3.2 (sid 100ff). Det ska kunna beviljas vid aktiv tillsyn av övervakande karaktär, vilket kan vara vid utåtriktande aggressivt beteende, när en person riskerar skada sig eller andra, eller vid medicinsk problematik när en person inte kan sköta sin egenvård eller söka akut vård själv. Signe Holmlund förklarar.
- Det blir tydligare, vi lyfter fram just aktiv tillsyn av övervakande karaktär där det krävs ingående kunskaper om personen och i vilka situationer det kan bli aktuellt. Det kan bland annat bli aktuellt på grund av en psykisk funktionsnedsättning i vissa fall. . Ändras förutsättningen för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få assistansersättning?
- Det är svårt att svara på, assistansen kan ha funnits för dessa personer tidigare också men benämnts som något annat. En skillnad kan bli att de som tidigare har beviljats jour under viss tid, kan ha rätt till tillsyn.

Alla grundläggande behov nu preciserade

Signe Holmlund konstaterar att alla de fem grundläggande behoven nu förtydligats av Försäkringskassan genom två rättsfallsöversikter. Tidigare har det preciserats vad som är integritetsnära delar som ger grund för assistansersättning i de grundläggande behoven måltider, av/påklädning och personlig hygien. I kommunikation och annan hjälps om förutsätter ingående kunskap trycks det nu på ingående kunskap om personen.
- Nu är de fem grundläggande behoven preciserade, men det kan naturligtvis ändras igen av ny lag eller ny praxis.
Arbetar ni med att precisera goda levnadsvillkor?
- Goda levnadsvillkor är svårt att definiera, vad är egentligen goda levnadsvillkor? Man kan inte utgå från sig själv, jag tror det är för svårt att definiera och sätta en ribba för vad som är goda levnadsvillkor.
Arbetar ni med att precisera även andra personliga behov?
- Jag anser att bedömningsstödet (instrumentet) är ganska uttömmande i att ta fram alla behov som finns att fånga in här. Det nya i vägledningen är det rättsliga ställningstagandet om att hela tiden ska räknas vid en aktivitet utanför hemmet.

Rättsligt ställningstagande om aktiviteter utanför hemmet

Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande som finns beskrivet i kap 9.4 (sid 111) som enligt Signe Holmlund förtydligar bedömningen vid aktiviteter som den försäkrade gör utanför hemmet, både vid grundläggande och andra personliga behov. Vid en aktivitet utanför bostaden ska tiden inte delas upp i enskilda hjälpbehov utan hela tiden ska räknas, om det annars inte skulle vara möjligt för personen att utföra aktiviteten enligt Signe Holmlund. Om det uppstår väntetid vid tex ett arbetsmöte som den assistansberättigade har ska även den tiden räknas.
- Hela aktiviteten ska alltså beräknas, under förutsättning att den personliga assistenten är närvarande under hela aktiviteten på grund av att hjälpbehov (grundläggande eller andra personliga behov) kan förväntas uppstå under aktiviteten. Detta till skillnad från när man bara räknar tid vid exempelvis måltider eller personlig hygien i hemmet. Det blir en skillnad mot hur man räknar i hemmet.

Rätt till hembesök understryks

I kap 7.2 (sid 63) understryks det att Försäkringskassan har rätt att göra hembesök vid en bedömning, Assistanskoll frågar om den sökande nu inte kan vägra hembesök.
- Det är redan tidigare reglerat i socialförsäkringsbalken och är en möjlighet Försäkringskassan har. Det som är nytt i den här vägledningen är att vi skriver in vilken paragraf i socialförsäkringsbalken vi lutar oss mot i rätten att besöka den försäkrade. Hembesök behövs ofta för att se hur hemmiljön ser ut. Samtidigt finns möjligheten att vi träffas på Försäkringskassan om det är bättre för kunden, det får avgöras i det enskilda fallet, säger Signe Holmlund.
Vad kan vara ett skäl för att en bedömning inte görs i hemmet?
- Det är alltid handläggaren som gör en bedömning vilken mötesform som är lämpligast. Om handläggaren har träffat den försäkrade tidigare och inte den försäkrade själv tycker att det underlättar med ett hembesök så kan det vara skäl till att ha ett personligt möte på annan plats.

Mer medicinska bedömningar

I kap7.2 (sid 64ff) talas det om att medicinska underlag krävs vid alla bedömningar, även för personkrets tre. Assistansersättningen ska kunna dras in om inte medicinskt underlag skickas in. Om det medicinska underlaget är otydligt ska handläggaren komplettera med behandlande läkare, till sin hjälp att värdera de medicinska underlagen kan handläggaren få stöd av en försäkringsmedicinsk rådgivare.
Det går allt mer mot medicinska bedömningar…
- Det har alltid krävts ett medicinskt underlag, det som skiljer är att i personkrets 1 och 2 talar man om särskilda diagnoser medan det kan vara vilken diagnos som helst i personkrets 3.
Krävs det alltfler medicinska underlag?
- Ja och det handlar inte bara om att motverka fusk, det medicinska underlaget har blivit viktigare i alla förmåner på Försäkringskassan. Försäkringskassan har fått kritik för att inte ha tillräckligt hög kvalitet i utredningarna och då ser vi detta som en kvalitetsutveckling. Det gäller inte bara läkarintyg utan även intyg från arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder osv. Vi börjar alltid med att se vad vi har för medicinska underlag sedan tidigare hos Försäkringskassan. I bland kan vi använda ett äldre underlag och i vissa situationer behöver vi kompletterande uppgifter.

Nyheter om föräldraansvar och make/makars ansvar

När det gäller vad som ingår i det normala föräldraansvaret kap 9.6.3 (sid 118) och makars gemensamma ansvar kap 9.6.5 (sid 120) gentemot varandra har det gjorts vissa preciseringar säger Signe Holmlund.
- Vi förtydligar med anledning av rättspraxis att vissa saker inte ingår i det normala föräldraansvaret. Aktiv tillsyn av övervakande karaktär (grundläggande behov) bedöms inte falla inom det normala föräldraansvaret för en nioåring utan funktionsnedsättning. En förälder ska inte heller behöva ha tillsyn över en fjortonåring för att skadliga situationer kan uppstå för barnet eller andra (tillsyn som andra personliga behov), det är inte normalt.
Vad ska inte ingå i makars ansvar för varandra?
- Tidigare har jour och beredskap normalt täckts i makars ansvar. Utifrån nya domar säger vi nu att man måste se om behovet verkligen kan tillgodoses av make/maka. Den ena har kanske en dålig hälsa eller behöver sömnen för att kunna arbeta, då kan ofta inte behovet tillgodoses. Det ska alltid ske en individuell bedömning.

Vård på Hospice räknas som sjukhusvistelse

I kap 10.2 (sid 12) sägs det att vård på hospice är grund för sjukhusvistelse, vilket är en nyhet enligt Signe Holmlund.
- Vi likställer hospice med sjukhusvistelse, då kan vi också tillämpa de särskilda skälen här. Och det ska vara under kortare tid, upp till fyra veckor.
Så efter fyra veckor på Hospice tas assistansen bort?
- Om vi inte skulle likställa hospice med sjukhusvistelse skulle vi inte kunna betala ut någon assistansersättning alls för personer som vistas på hospice.

Anmäler om en assistent är minderårig

Försäkringskassan kan enligt kap 15.10 (sid 192) nu anmäla till Arbetsmiljöverket om assistenter som är under 18 år arbetar. Från 1 juli 2013 kommer lagstiftning som säger att assistansersättning inte kan betalas ut om de personliga assistenterna är under 18 år, då kan Försäkringskassan agera på ett annat sätt än idag enligt Signe Holmlund.
- Idag kan vi inte stoppa en utbetalning om en assistent är minderårig, men det kommer vi att kunna efter lagändringen 1 juli 2013.
Under rubriken ifrågasatta timmar i kap 16.4.3 (sid 203) sägs det att personlig assistans inte alltid kan anses lämnad om en assistent bor långt från den försäkrade, Assistanskoll frågar vad det innebär.
- Vi stoppar ingen utbetalning för att en assistent bor långt bort men vi kan stoppa en utbetalning om det av utredningen visar att personlig assistans inte lämnats. Att någon bor långt bort kan vara ett tecken på detta, skrivningen bör ses som att det är ett observandum om en assistent bor långt bort och en indikator på att förhållandena måste utredas.

Vad sker om assistansanvändaren inte använder alla timmar

Om en assistansberättigad kontinuerligt inte använder alla sina timmar kan bero på många olika saker. Assistanskoll frågar Signe Holmlund hur Försäkringskassan då agerar.
- Säg att någon använder enbart 2000 av 3000 timmar under en period. För det första görs det en avstämning vid sex månader och det blir ett återkrav på de timmar som inte använts. Samtidigt kontaktar vi kunden och hör vad som hänt. Om det visar sig att personen inte behöver 3000 timmar utan att 2000 timmar räcker sker en omprövning, antingen vid tvåårsomprövningen eller fortare om vi anser att det skett väsentligt ändrade förhållanden.
Personen kan ju ha en kraftigt varierande funktionsnedsättning?
- Ja, eller han/hon kanske varit inlagd på sjukhus. Om det finns ett godtagbart skäl för att timmarna inte använts behöver det inte bli en omprövning. Det centrala är att beslutet motsvarar det verkliga behovet, säger Signe Holmlund.

Signe Holmlund intervjuades av Kenneth Westberg 2013-01-17

Vidare läsning

Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 11

Rättsöversikt - personlig assistans (Anser 2012:2)
Samlad översikt över Regeringsrätts och Kammarrättsdomar mellan 1997 - 2011 som berör personlig assistans

Rättsfallsöversikt - personlig assistans (Anser 2011:1)
Rättslägesbeskrivning om Försäkringskassans tolkning och efterföljande kammarättsdomar efter Regeringsrättens dom 2009 som befäste att enbart integritesnära delar av grundläggande behov ska räknas vid ansökan om assistansersättning.

Skicka sidan till: