Thomas Hammarberg, fd EU-kommissionär – ”Granska genomförandet av LSS är en logisk uppgift”
Thomas Hammarberg
Det föreslagna Institutet för mänskliga rättigheter skulle kunna granska hur LSS tolkas och genomförs jämfört med Funktionsrättskonventionen, säger Thomas Hammarberg. Jonas Franksson, STIL, hoppas att Institutet ska arbeta för att rättighetsbeslut inte ska tidsbegränsas eller omprövas.
Thomas Hammarberg, socialdemokratisk riksdagsledamot och fd EU kommissionär för mänskliga rättigheter har stora förväntningar på det av regeringen i en proposition föreslagna Institutet för mänskliga rättigheter som är tänkt starta i Lund 1 jan 2022.
– Nu krävs det ett riksdagsbeslut innan debatten om institutet är avslutad. Om så sker måste arbetet att sätta upp institutet starta relativt snart så att arbetet kan komma igång i början av nästa år. Valet av personal och styrelse blir viktigt.
Positiva erfarenheter i andra länder
Liknande institut finns i flera europeiska länder, erfarenheterna har enligt Thomas Hammarberg varit övervägande positiva och bidragit till att göra arbetet för mänskliga rättigheter mer seriöst.
– Det gemensamma för dessa institut är att de är politiskt oberoende och helt inriktade på att främja genomförandet av de överenskomna normerna för mänskliga rättigheter. Internationella konventioner ger viktig vägledning.
Granska genomförandet av LSS en logisk uppgift
Institutet bör ha kompentens att granska och utreda problemområden där de mänskliga rättigheterna är av särskild vikt, säger Thomas Hammarberg.
– Ett sådant område gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars FN-konvention särskilt nämns i förarbetena i propositionen (sid 16-17).
Hur bör institutet granska hur Sverige uppfyller Funktionsrättskonventionen?
– En väg vore att analysera tolkningen och genomförandet av LSS i relation till Funktionsrättskonventionen och andra internationella konventioner. Att granska genomförandet av LSS vore en mycket logisk uppgift för institutet. Målet skulle då vara att institutet skapar ett rättighetsbaserat förslag med åtgärder, som det sedan åligger politikerna att reagera på.
Bör arbeta mot tidsbegränsade beslut och omprövningar
Jonas Franksson
Jonas Franksson, ordförande i STIL hoppas att institutet ska förstå och arbeta med funktionshinderfrågor, inklusive personlig assistans. Han berättar att STIL har skapat ett förslag om att införa ett medborgargolv med grundläggande mänskliga rättigheter som man alltid ska vara säker på att man har.
– Något som vore särskilt viktigt för institutet att arbeta mot är tidsbegränsade beslut och omprövningar av beslut inom personlig assistans. Idag kan man när som helst kan bli av med sina grundläggande rättigheter pga av förändrad domstolspraxis och att Försäkringskassan ändrar sina bedömningar.
Princip om att inte backa från uppnådda rättigheter
Thomas Hammarberg har tidigare i en intervju på Assistanskoll sagt att Funktionsrättskonventionen inte tillåter att ett land backar från uppnådda rättigheter och att detta skett i personlig assistans.
Är detta något som institutet skulle kunna arbeta med på något sätt?
– Principen om att inte ta bort rättigheter som en gång etablerats ska respekteras så länge som behoven kvarstår. Det är viktigt inte minst är det gäller personer med funktionshinder.
Vad skulle institutet kunna göra om FN kritiserar hur Sverige låtit uppnådda rättigheter i personlig assistans tas bort?
– Jag menar att en viktig roll för detta institut skulle vara att bevaka att kritik och förslag från FN och andra internationella organ verkligen tas på allvar av svenska myndigheter.
Institutet ska främst vara kunskapskälla
I den svenska modellen kommer institutet inte att arbeta för enskilda fall, den uppgiften ligger kvar hos de som nu har den uppgiften, inte minst ombudsmännen, säger Thomas Hammarberg. Institutet ska istället vara en kunskapskälla.
– Det ska erbjuda information och utbildning om rättigheterna och de krav dessa ställer. Det bör följa den internationella diskussionen och naturligtvis särskilt notera omdömen som gäller Sverige eller av andra skäl är relevant för vår situation.
Hoppas det inte bara blir välskrivna dokument
Jonas Franksson säger att Diskrimineringsombudsmannens sätt att driva och prioritera tillgänglighetsfrågor varit en besvikelse och hoppas att Institutet för mänskliga rättigheter blir bättre.
– I Sverige är vi mycket bra på fin teori men det blir ofta blasé i praktiken. Det kommer säkert vara många välskrivna dokument och utbildningsmaterial men vi vet ännu inte vad det kommer att leda till i praktiken, säger Jonas Franksson.