Sophie Karlsson, IfA – ”Det var inte tänkt att anordnaren skulle kontrollera assistansanvändarens liv”
Det är ett förlegat vårdtänk att assistansanordnaren ska ha koll på hur det ser ut hemma hos assistansanvändaren, säger IfA:s ordförande Sophie Karlsson. Försäkringskassans tankar om att använda GPS för att se att assistenten är nära assistansanvändaren tycker hon liknar ett dåligt skämt.
– Vår integritet tycks vara något som det inte är så noga med.
Linus Nordenskär sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att återkrav av assistansersättning görs om det lämnats oriktig information eller om ändrade förhållanden inte anmälts och efter att Försäkringskassan bedömt att det inte skett i god tro. Sophie Karlsson på IfA reagerar kraftigt på detta.
– Det verkar som att han menar, att det i Försäkringskassans ärenden alltid är tydligt vem som har gjort fel, och att dessa personer är medvetna om felaktigheterna. Jag hoppas att det är så, men efter att ha tagit del av Fremias rapport verkar det inte stämma.
Otydligt vad ändrade förhållanden innebär
Sophie Karlsson anser att det är otydligt i lagen vad som är ändrade förhållanden, vilket även Försäkringskassan antytt i en intervju på Assistanskoll. Återkrav kan därför vara mycket tveksamma i situationer där både assistansanvändare och assistansanordnare anser sig ha gjort rätt, men där Försäkringskassan anser att det har skett en ändring som skulle ha anmälts, säger Sophie Karlsson.
– Sådana återkrav anser jag kan ifrågasättas, om det inte är mycket tydligt vad som ska anmälas till Försäkringskassan och inte.
Orimligt om missar i kommunikation ger återkrav
Om assistansanordnaren eller assistansanvändaren medvetet har lämnat oriktig information, finns det grund för att ställa återkrav, men det kan också alltid ske misstag, säger Sophie Karlsson.
– Om det handlar om information som assistansanordnaren inte hade kännedom om låter det helt orimligt att kräva att anordnaren borde ha känt till det. Endast de personer som de facto är på plats vet hur det verkligen ligger till och assistansanordnaren är sällan på plats där assistansen utförs. Det är helt orimligt att tex missar i kommunikationen vid schemaändringar leder till återkrav.
Förlegat vårdgivartänk
Linus Nordenskär säger att anordnaren bör ha relativt god koll på hur det ser ut hos den försäkrade. Sophie Karlsson anser att detta kommer ur en felaktig bild av hur det i praktiken ser ut i kontakten mellan assistansanordnaren, assistansanvändaren och de personliga assistenterna.
– I en assistans där allt rullar på har assistansanvändaren inte nödvändigtvis så mycket kontakt med assistansanordnaren som då inte har insyn i det dagliga assistansbehovet. Det var inte tänkt att assistansanordnaren ska ha någon form av övervakande roll, utan bara utföra det som assistansanvändaren anlitar anordnaren för och det kan variera väldigt mycket mellan olika assistansanvändare.
Linus Nordenskär säger ju tvärtom att anordnaren bör ha relativt god koll på hur det ser ut den försäkrade, hur ser du på det?
– Jag anser att det tillhör ett förlegat vårdgivartänk i detta där “vårdgivaren” förväntas ha ansvar och hela tiden göra en bedömning av vilken “behandling” som krävs. Det har inte varit tanken med personlig assistans. Tanken var att komma bort från “professionalismen” och att den enskilde skulle avgöra vad som ska utföras och när. En assistansanordnare kan inte, och ska inte, agera som ett kontrollorgan.
Försäkringskassan anser att har lagstöd för detta i (SFB 110:46-47) , hur ser du på det?
– De paragraferna handlar om att assistansanordnaren ska anmäla sådant som anordnaren har kännedom om, lagrummet säger inget om att assistansanordnaren måste göra egna efterforskningar om det har skett några ändrade förhållanden. Det är en sak att ha en skyldighet att anmäla sådant som en känner till, och en annan sak att ålägga någon att aktivt hålla koll på om det sker ändringar i behovet.
Försäkringskassan blir enväldig domare
Linus Nordenskär ser inga problem med att Försäkringskassans utbetalningsstopp till en assistansanordnare inte kan överklagas. Detta är Sophie Karlsson mycket kritisk till.
– Det innebär att Försäkringskassan blir enväldig domare, det känns inte rätt att beslutet inte kan prövas av högre instans. Det gör att det blir rättsosäkert för den som råkar ut för ett utbetalningsstopp. Det ställer också stora krav på att Försäkringskassan handhar detta med gott omdöme.
GPS anslutning låter som dåligt skämt
Linus Nordenskär har även sagt att Försäkringskassan kommer att lägga ett förslag om att via någon typ av GPS anslutning fastställa att assistenten befinner sig nära den assistansberättigade. Detta tycker Sophie Karlsson låter som ett dåligt skämt.
– Jag skräms av att gränsen för vad assistansanvändare, och personliga assistenter för den delen, ska behöva gå med på hela tiden flyttas. Vår integritet tycks vara något som det inte är så noga med. Vi måste gå med på vad som helst som myndigheterna hittar på för att få behålla den personliga assistansen.
Sophie Karlsson undrar hur detta ska fungera praktiskt och hur information om var assistansanvändaren befinner sig kommer att hanteras.
– Assistansanvändaren vill kanske inte att Försäkringskassan ska veta detta. Människor har rätt till sin frihet och att inte ständigt övervakas.
Vilket avstånd har man tänkt sig?
IfA anser dessutom att assistansanvändare och personlig assistent inte alltid måste befinna sig i varandras omedelbara närhet, så vilket avstånd har Försäkringskassan tänkt sig att assistansanvändare och assistent får ha till varandra, undrar Sophie Karlsson.
– Jag tycker att det är absurt att detta ens övervägs. Det finns tydligen ingen tilltro till människor längre, vilket är tragiskt. Utgångspunkten blir att alla försöker missbruka systemet och därför måste alla kontrolleras, men så är det inte i verkligheten. De flesta försöker göra rätt. Jag undrar också hur det stämmer överens med GDPR att registreras på det sättet. Vi lär få anledning att återkomma till detta.
Positiv till att myndigheter kan dela information
Försäkringskassan vill även se lättnader i sekretessen mellan sig och Skatteverket, mer kontroll av arbetstillstånd för assistenter och en översyn av arbetstidslagstiftningen. Sophie Karlsson kan se något positivt i det men vill att integriteten värnas.
– Vi är för att myndigheter kan dela med sig av nödvändig information för att uppdaga kriminella handlingar. Vi är också för att värna människors integritet, så allt måste handhas med gott omdöme, säger Sophie Karlsson.