Pia Steensland, Kristdemokraterna – ”Vi hoppas på nya samarbeten efter januariavtalet”
Januariavtalets fall riskerar leda till att regeringen vill utreda om kommunen eller staten ska vara huvudman för assistansen, säger Pia Steensland som vill se statligt huvudmannaskap i direktiven. Hon vill även se hårdare åtgärder mot kriminalitet men samtidigt stärka rätten till assistans.
Hoppas på nya samarbeten efter januariavtalet
Sedan januarisamarbetet mellan S/MP regeringen och C och L upphört är det mycket oklart vad som ska ske med punkt 64 om personlig assistans i januariavtalet, säger Pia Steensland. Samtidigt anser hon att avtalet förhindrade andra reformer då de ingående partierna förhindrades att samarbeta med partier utanför avtalet.
– Jag upplevde att det förhindrade möjligheten att skapa riksdagsmajoriteter kring livsviktiga assistansförslag. Nu när avtalet har fallit hoppas jag att fler partier kommer agera mer aktivt genom att dels lägga egna förslag och dels genom att stödja de förslag som KD lägger.
Vilka val har regeringen att göra nu?
– Eftersom de forna januaripartierna (S, MP, C och L) har aviserat att deras samarbetsavtal har fallit så kan inte jag göra någon annan bedömning än att regeringen nu ensamt äger frågan och avgöra om de vill fullfölja de delar av avtalet som berörde LSS och assistansen eller inte.
Genomför Stärkt assistans!
Utredningen stärkt rätt till personlig assistans var en följd av januariavtalet. Den föreslog stärkt rätt till assistans för tillsyn, egenvård och föräldraansvar, och skickades på remiss till 15 oktober. Pia Steensland berömmer utredningen.
– En efterlängtad utredning, föräldraansvar, tillsyn och egenvård är viktiga områden som varit eftersatta under lång tid. Kristdemokraterna är positiva till helheten, men kommer självklart beakta remissvaren när vi tar ställning till de olika förslagens detaljer. Jag hoppas att regeringen genomför de förslag som får positivt gensvar inom funktionsrättsrörelsen. I slutet av året bör vi få en indikation på om regeringen har för avsikt att gå vidare med förslagen eller inte.
Behövs fler reformer
Pia Steensland vill se en rad reformer av personlig assistans som inte nämndes i januariavtalet. Framför allt att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundade i sin helhet.
– Men vi vill även se över tex makeansvaret, utreda ett inkluderande av föräldraskap och arbete i de grundläggande behoven, utvärdera 65-årsgränsen i assistansersättningen och skapa en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningens timschablon.
Tror du att assistansfrågan kan komma upp i den kommande valrörelsen?
– Jag hoppas det! Det är skamligt att människor i Sverige i dag inte får det stöd de behöver för att klara vardagen, än mindre leva ett självständigt liv med möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar.
Planerar KD och M (ev med stöd av L och SD) att lägga fram gemensamma förslag för personlig assistans inför valet?
– Det frågan är för tidigt väckt.
Socialutskottet krävde statlig huvudman
I januariavtalet utlovades även en utredning om ett samlat huvudmannaskap för personlig assistans. Pia Steensland är kritisk till att januaripartierna velat utreda om det ska vara stat eller kommun som ska ha huvudmannaskapet.
– KD är övertygade om att staten är bäst lämpad som ensam huvudman. Var i landet du bor ska inte avgöra vilken omfattning av assistans som ges. I november 2020 fick ett utskottsinitiativ från KD, M och V majoritet i riksdagens socialutskott. Regeringen gavs då ett tillkännagivande (uppmaning) att skyndsamt tillsätta en utredning med målet att staten ska vara ensam huvudman för assistansen.
Socialutskottet krävde även att utredningen ska säkerställa att personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans ska behålla sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman och omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.
– Dessvärre har regeringen ännu inte agerat, trots att det har gått ca nio månader sedan riksdagens beslut, säger Pia Steensland.
S och MP tvekar om statligt huvudmannaskap
Pia Steensland ser du en risk att utredningen som har målet att staten ska vara huvudman inte kommer eller får en annan helt annan inriktning.
– Det finns en risk att utredningen inte blir av, trots att en majoritet i riksdagen har efterfrågat den. De forna januaripartierna (S, MP, C och L) röstade nej till förslaget att det är staten som ska vara ansvarig och regeringen har ingen skyldighet att verkställa tillkännagivanden från riksdagen, bara att inom två år från beslutet återrapportera till riksdagen hur de har hanterat det.
Regeringspartierna (S och MP) har i olika officiella sammanhang uttryckt att de inte har bestämt sig för ett statligt eller kommunalt huvudmannaskap, fortsätter Pia Steensland.
– Jag ser en överhängande risk för att en huvudmannaskapsutredning från regeringen kommer fokusera på att utreda om det ska vara stat eller kommun som ska ha det samlade huvudmannaskapet.
"upprensning av sekretessregler"
Nyligen kom en dom i Göteborgs tingsrätt med 14 fängelsestraff för assistanskriminalitet i anslutning till en assistansanordnare i Göteborgsområdet. Pia Steensland vill se mer kraftfulla åtgärder och KD har tidigare i år presenterat en rapport med över fyrtio förslag för att komma åt välfärdsbrottslighet.
– Vi kan inte tillåta att kriminella utnyttjar välfärdssystemen som en bankomat, det undergräver allmänhetens förtroende för en livsavgörande reform. Vi föreslår bland annat att det ska vara en utbetalande myndighet istället för dagens system med flera myndigheter, en upprensning av sekretessregler mellan myndigheter, samt skärpta straff för bidragsbrott.
Riskerar det inte att leda till hårdare bedömningar?
– Vi måste klara av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Samtidigt som vi driver på för att komma åt välfärdsbrottsligheten måste vi driva på för att återupprätta rätten till assistans för alla de människor som har verkliga assistansbehov, säger Pia Steensland.