Hård politikerdebatt om huvudmannaskapsutredningen
Sophie Karlsson, IfA, (Moderator)
Socialdemokraterna har kanske tagit ställning för ett statligt huvudmannaskap och behovsbedömningarna kommer kanske ingå i den kommande huvudmannaskapsutredningen. Det var två vaga besked som uttalades på IfAs debatt den 7 maj med riksdagsledamöter från Socialutskottet.
”Framme vid målsnöret”
Det har varit en lång väntan på utredningen om ett samlat huvudmannaskap för den personliga assistansen, som idag är uppdelat mellan staten och kommunerna. Frågan om vad fördröjningen beror på inledde debatten. Mikael Dahlquist (S) svarade att Coronapandemin hade spelat en avgörande roll men att de nu var ”framme vid målsnöret”.
– Jag hade också haft en förhoppning om att utredningen redan skulle varit i gång, så är det ju, men av olika skäl har det dröjt. Men det senaste beskedet enligt statssekreteraren, som jag pratade med häromdan, är att man nu är överens om inriktningen i direktiven mellan partierna och att regeringen inom kort ska fatta beslut.
"Som man frågar får man svar"
Ovan fr vänster: Nicklas Attefjord (Mp), Pia Steensland (KD), Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Mitten fr vänster: Sofia Nilsson (C), Sophie Karlsson (IfA), Ulrika Heindorff (M)
Nedan fr vänster: Maj Karlsson (V), Mikael Dahlquist (S), Bengt Eliasson (L)
Den avgörande skillnaden i debatten var att regeringens samarbetspartier, (L) och (C), liksom samtliga oppositionspartier, ville ha en utredning som ska arbeta med hur staten ska bli huvudman, medan (S) verkade vilja ha antingen staten eller kommunerna som huvudman.
Bengt Eliasson (L) sade att fördröjningen handlade om att de inte varit, eller inte är, överens om hur direktivet ska formuleras.
– Vi vet alla hur otroligt viktigt direktivet till en utredning är, som man frågar får man svar och det är klart att alla ord vägs på guldvåg.
Tveksamheten och oförmågan att komma överens väckte en hel del irritation.
– Vi har hört i debatt efter debatt att man inte är överens ens i sakfrågan. För oss är det viktigt att man ställer sig frågan hur? det ska bli ett statligt huvudmannaskap och inte om?, sade Carina Ståhl Herrstedt (SD).
Pia Steensland (KD) fortsatte:
– För oss är det väldigt svårt att förstå att man ens kan fundera på hur 290 kommuner skulle kunna ha ett samlat huvudmannaskap som skulle innebära rättssäkerhet och jämlikhet över hela Sverige. Vi har alltid varit tydliga med att det ska vara staten som ska vara huvudman och att utredningen ska ta fram detaljerna kring detta. Det ska vara en grundlig utredning som ser till att de som har kommunal assistans fångas in och inkluderas i stoppet som pågår.
Nådde inte ända fram i januariavtalet
Sofia Nilsson, (C)
Sofia Nilsson (C) sade att frågan diskuterats redan när januariavtalet slöts med (S) under vintern 2018 – 2019 men att de då inte nådde hela vägen fram. Centerpartiet och Liberalerna har välkomnat socialutskottets tillkännagivande i dec 2020 om ett statligt huvudmannaskap, som hon menar ligger i linje med deras syn på frågan. Också hon trodde att direktiven snart skulle vara klara men sade att frågan är ”extremt komplex”.
– Det handlar inte bara om att flytta pengar från en påse till en annan utan om så många fler aspekter, tex att ingen hamnar utanför när vi ändrar huvudmannaskapet. Ingen ska falla ur eller bli av med sin assistans.
Också Nicklas Attefjord (Mp) tog upp komplexiteten i frågan.
– Min ingång när jag började titta på det här var ungefär hur svårt kan det vara? men ju mer man lyssnar på de här juristerna inser man att ja, det kan vara väldigt svårt. Många juridiska saker behöver tas med i utredningen för att det ska gå att gå att genomföra besluten.
Vagt ställningstagande från Socialdemokraterna
Pia Steensland bad Mikael Dahlquist nämna ett enda gott skäl till ett samlat kommunalt huvudmannaskap. Mikael Dahlquist svarade:
– Hela det offentliga välfärdssamhället bygger på det kommunala självstyret. Att beslutsfattarna ska ha förståelse för och kunskap om lokalsamhället där besluten sker nära medborgarna. Där finns naturligtvis en fördel. Sedan kan man diskutera om det blivit så eller inte. Det finns kommuner som har bra LSS och andra som har sämre. Också staten tar konstiga beslut. Så oavsett hur vi gör kommer det att innebära utmaningar. Om huvudmannaskapet löste alla problem vore det enkelt.
Sophie Karlsson, IFA, som var moderator, tog upp att flera tidigare utredningar hade förordat ett statligt huvudmannaskap och frågade Mikael Dahlquist om inte de dög. På svaret kunde man ana att socialdemokraterna trots allt lutar åt ett statligt huvudmannaskap.
– Det handlar mer om att säkra upp så att det ska fungera smärtfritt för de tusentals som har kommunal assistans. Mitt stalltips är nog ändå att vi också landar i den frågan, med ett statligt huvudmannaskap. Det skulle jag tro, sade Mikael Dahlquist.
Majoritet för statligt huvudmannaskap
Maj Karlsson, (V)
Maj Karlsson (V) kallade de socialdemokratiska tveksamheterna för slöseri med tid.
– Vi är alla införstådda med att det här är en jättestor reform och att den kräver sitt hantverk men man måste förstå att man inte kommer att få stöd för något annat än ett statligt huvudmannaskap i riksdagen. Även (C) och (L) kommer ju att säga nej till ett kommunalt huvudmannaskap så det blir lite märkligt att regeringspartierna och samarbetspartierna inte är överens.
Bengt Eliasson sade att det bara är detaljer kvar.
– Jag ser med tillförsikt fram emot att vi ska komma överens. Här gäller det att göra rätt från början. Det här är en enormt stor och viktig reform, vi har inte råd att slarva bort en enda av de assistansberättigades rättigheter.
Enighet om att minutjakt ska bort
En fråga som i hög grad har med ett samlat huvudmannaskap att göra är frågan om behovsbedömningen. Många i funktionsrättsrörelsen, bl. a. STIL och IFA, ser gärna ett förstatligande men har uttalat en rädsla för att det genomförs innan det blivit ordning på behovsbedömningarna. Då skulle många som idag har kommunalt beviljad assistans riskera att förlora den. I debatten som följde blev det uppenbart att politikerna lyssnat på rörelsen och de bekräftade att behovsbedömningarna finns med i diskussionen om direktiven till utredningen.
Bengt Eliasson sade att IfA har helt rätt och kritiserade dagens assistansbedömningar.
– Man efterapar hemtjänstbedömningarna och gör om människors behov till Excelark som ska fyllas i. Den här frågan måste avgöras samtidigt med ett förslag till ett förstatligande av assistansen annars barkar det åt pipsvängen.
Ulrika Heindorff (M) kallade den så kallade minutjakten för dumheter och hon tog för givet att hon talade för en samlad panel.
– Bort med minutjakten, bort med dumheter inom LSS! Det här behöver vi inte ha en handuppräckning om här i panelen för det är vi alla överens om. Det måste finnas sunt förnuft, för detta går emot intentionerna i LSS.
Är behovsbedömningarna med i utredningsdirektiven?
På Bengt Eliasson lät det som att (L) och (C) hade lyckats med att få med behovsbedömningarna i direktiven till huvudmannaskapsutredningen, flera av de andra i panelen tolkade honom så.
– Behovsbedömningarna är självklart en av de frågorna i diskussionerna vi har haft där vi, anser jag, är framme, sade han.
– Det gläder mig att utredningen ska titta på det här, sade Pia Steensland och fortsatte:
– Vi i kristdemokraterna har under flera år lagt förslag i riksdagen att samtliga grundläggande behov måste vara assistansgrundande i sin helhet. Det är fullständigt omänskligt att man styckar upp det som man gör idag. Vackra ord måste faktiskt få en handling, vi måste agera i riksdagen, eller i regeringen om man sitter där. Den som har behov av assistans ska få det. Inte den som har rätt till, för rätten till assistans har blivit så urholkad, så som den ser ut idag.
Inget tydligt besked
Om frågan verkligen kommer att tas med i direktiven är dock ännu inte klart. Sophie Karlsson ställde frågan direkt till Mikael Dahlquist: Kan vi räkna med att ni tar med behovsbedömningarna i direktiven?
– Jag är ledsen men jag har inte tillåtelse att kommentera direktiven, det är regeringen som äger den frågan tillsammans med samarbetspartierna. Men jag kan säga att de diskussionerna finns med, sade Mikael Dahlquist.
Räknenissar har tagit över
Nicklas Attefjord, (Mp)
Nicklas Attefjord (Mp) ser dagens behovsbedömningar som ett verk av tjänstemän där räknenissar och kamrerer tagit över.
– Det är precis som på sjukförsäkringsområdet, som Bengt sa, att man för in människor i ett Excelark; det är ju helt destruktivt. Jag jobbade tidigare med hälso- och sjukvårdsfrågor och de försökte man styra med det som kallas new public management. Det funkar kanske bra på vissa områden men är på andra helt destruktivt. Människor har olika unika behov och går väldigt sällan att malla in. Precis som när man tittar på hur Försäkringskassan behandlar sjukskrivna eller Arbetsförmedlingen, i vissa fall, hanterar arbetslösa, ser man att det här ekonomiseringsperspektivet tagit över helt och hållet. Vi behöver låta räknenissarna kliva åt sidan och andra professioner kliva in och låta tillitsstyrning ta över.
Regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016
Nicklas Attefjords inlägg blev startsignalen för en debatt om orsakerna till dagens situation. Pia Steensland sade att Nicklas Attefjord, som relativt ny på området, behövde en ”sakupplysning”
– Det är aktiva beslut från den här regeringen som har drivit på att det blivit så här. Det var regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016 med uppmaningen om att ”bryta timutvecklingen i assistansersättningen” som gjorde att myndigheten började tolka äldre domar mycket mer restriktivt än man gjort tidigare. Det var det som gjorde att man gick in i detaljer där tex av- och påklädning bara gällde kläderna närmast kroppen och inte ytterkläder eller skor eftersom det inte är integritetskänsligt. Det är på grund av politik från (S) och (Mp) som rättspraxis drivits så långt. Man har inte dragit i nödbromsen och gjort de lagändringar som behövs. Man kan inte bara sitta och säga ”oj här blev det en förändring”. Här har regeringen brustit och det är ett svek mot personer med funktionsnedsättning.
Mp - ”Knappast intentionen”
Mikael Dahlquist (S)
Nicklas Attefjord svarade att dagens utveckling knappast varit regeringens avsikt och att alla regeringar gör misstag.
– Alliansregeringen genomförde reformer om sjukförsäkringen som gjorde att man i princip rullade in palliativa cancerpatienter på Arbetsförmedlingen och krävde att de skulle söka jobb. Ibland fattar regeringar beslut som när de tolkas av jurister och myndighetspersoner blir fel. Jag har svårt att se att intentionerna i det beslutet var sådana och det är väl därför vi sitter här och kan ompröva och justera beslut. Det är alla fall därför jag blivit politiskt aktiv. Alla beslut går att förändra och det är det vi håller på med.
Socialdemokraterna slår tillbaka
Mikael Dahlquist försvarade regeringen och sade att ”den här juridiska cirkusen som omger LSS-lagstiftningen” började redan 2009 och att Pia Steensland borde vara försiktig med sina påståenden. Han räknade sedan upp en rad positiva initiativ som regeringen tagit:
– Vi har stoppat tvåårsomprövningarna. Vi har rättat till andning och sondmatning. Vi ser över föräldraansvar och egenvård och huvudmannaskapsfrågan, med flera punkter som vi kanske återkommer till. Sedan finns det mer saker att göra: grundläggande behov, minuträkning är inte acceptabelt utan LSS är en helhet där var och en ska kunna delta utifrån sina villkor i samhällslivet. Det kommer vi att värna och se till att det fungerar.
”Skamligt att påstå att brevet inte haft effekt”
Pia Steensland (KD)
Pia Steensland erkänner att allting ”absolut inte var perfekt under alliansregeringen” men pekar sedan på siffror som visar att många fler förlorat assistansersättningen sedan S/Mp regeringen tog över.
– 2000 personer har rasat ur systemet och det är otroligt svårt att komma in i systemet nu. Ja, det blev ett omprövningsstopp för statlig assistans 2018 men det var tack vare att funktionsrättsrörelsen och (KD) och några andra partier tryckte när en ny HFD-dom var på väg som skulle kunna få ytterligare cirka 6000 personer att falla ur systemet. Att förneka att direktivet till Försäkringskassan inte haft någon påtaglig effekt tycker jag faktiskt är skamligt.
Hon föreslog ett omprövningsstopp också på kommunal nivå.
– Vi kan inte ha det så att kommunernas budget snarare än personernas behov avgör rätten till assistans och att människor lever i skräck inför omprövningar som ibland sker var 6.e månad. Rädslan att förlora assistans är psykisk terror som folk beskriver det för mig. Vi kan inte ha det så.
Sprickor i blockpolitiken?
I funktionshinderpolitiken brukar man tala om två olika block, inte vänster och höger utan där ”småpartierna” bildar ett block mot de två stora partierna – (S) och (M). Maj Karlsson sade att hon kände sig mer hoppfull än på mycket länge eftersom hon tyckte sig se ”en maktförskjutning”.
– Jag ser det som ett jättestort framsteg att vi fått med moderaterna på ett förstatligande. Vi andra partier är ganska eniga om vad vi vill och det här kanske gör att det börjat rubbas lite så det kan börja hända något.
Ulrika Heindorff svarade:
– Jag gillar Majs uppmaning till oss i moderaterna att komma ut på banan. Jag får säga att vi ibland inte haft någon riktig politik på det här området men nu har vi faktiskt påbörjat ett ganska stort utvecklingsarbete. Vi har ännu inte riktigt landat men ni ska veta att vi jobbar extremt mycket med de här frågorna och hoppas att vi har en riktigt bra motion till hösten, sade Ulrika Heindorff.