Ska riksdagens beslut om grundläggande behov genomföras?

Huvudmannaskapsutredningen har i uppdrag att se över frågan om statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Det är ytterligare ett steg i det reformarbete som regeringen tagit initiativ till för att stärka rätten till assistans. Detta arbete har bl.a. resulterat i en utvidgad rätt till assistans i samband med sondmatning och hjälp med andning. Vidare kommer regeringen under våren 2022 att lägga fram förslag mot bakgrund av Utredningen om stärkt assistans. Sammantaget väntas reformerna innebära att ytterligare flera tusen personer kommer att få rätt till assistans. Vi anser att alla förändringar av LSS och personlig assistans ska syfta till att öka kontinuiteten, förutsägbarheten och rättssäkerheten för såväl individer som samhälle samt till insatser som präglas av hög kvalitet. Vi motsätter oss inte en översyn av hur rätten till personlig assistans ska definieras och bedömas. Den nu arbetande Huvudmannaskapsutredningen är dock enligt oss inte rätt sammanhang för sådana överväganden om grundläggande behov som utskottet föreslår. Ett tilläggsdirektiv enligt utskottets förslag skulle dessutom förutsätta att utredningen får förlängd tid och att reformen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen senareläggs i onödan. Mot denna bakgrund anser vi att det inte bör göras något tillkännagivande till regeringen.

Det finns i samband med bedömningar av rätten till personlig assistans ett olyckligt synsätt där människan delas upp i olika behov. Det går självklart inte att se på en människa på det här sättet. En människa är inte en maskin. Insatsen personlig assistans finns för att livet ska fungera för människor med omfattande behov. Centerpartiet vill därför att uppdelningen i grundläggande behov och övriga behov slopas. Det finns bara behov och det är dessa som ska bedömas.

Sverigedemokraterna har i 10 år drivit frågan om en översyn av de grundläggande behoven i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet, allt annat är orimligt. Ett behov är ett behov och ska inte styckas upp i mindre delar.

Ja, det ska givetvis genomföras och bör ske skyndsamt så utredaren får så mycket tid som möjligt för uppdraget. Det kan tänkas att det behövs förlängd utredningstid för detta.

Vi vill att detta ska bli ett tilläggsdirektiv i den utredning som just nu pågår kring huvudmannaskapet.

1. Självklart bör regeringen respektera riksdagens beslut och genomföra förslaget. Det får inte behandlas med nonchalans och senfärdighet utan bör genomföras så snart som möjligt. De som står utan den hjälp och det stöd de behöver kan inte vänta längre, de har fått vänta på tok för länge redan.

Utredningen bör inte få detta uppdrag. Istället får man återkomma till denna fråga längre fram (se svar på fråga 1)

Att tvåårsomprövningarna stoppades är bra. Centerpartiet vill heller inte införa dem igen. De bedömningar som försäkringskassan gör måste vara rättssäkra och tilliten till myndigheten måste stärkas. Den utveckling som har skett med omprövningar, frysning av utbetalningar o.s.v. är förödande både för den assistansberättigade och de seriösa assistansbolagen och något vi måste komma till rätta med.
Skulle även denna delen läggas som ett tilläggsdirektiv till huvudmannaskapsutredningen så kommer det ta väldigt lång tid innan vi får en färdig utredning. Centerpartiet menar att problemen på försäkringskassan måste åtgärdas nu.

1. Vår uppfattning är att det alltid skall vara behoven som styr. Ett ändrat förhållande innebär såklart inte alltid ett förändrat behov. Tillämpningen av begreppet bör ses över men viktigast är att begreppet ändras till ”väsentligt ändrade behov”. På så sätt tydliggörs att det är behovet som skall vara det väsentliga och inte det faktum att ett förhållande ändrats.

Regeringen har tillsatt utredningen för att man ska få en grundlig analys och genomförbara förslag. Det vore fel att binda sig för en lösning innan vi har sett utredningens analys och förslag. Men vi ser också svårigheterna med att det finns två huvudmän.

Centerpartiet anser att personlig assistans ska förstatligas. Det blir då mer rättssäkert, mer lika över landet och framför allt – många kommuner klarar inte det ekonomiska åtagandet som assistansen innebär.

Jag har redan nämnt behovsbedömningarna. Vi ser gärna en översyn och breddning av personkretsarna. Vi vill förändra ersättningssystemet och differentiera schablonersättningen och annat viktigt.

Först och främst måste vi fokusera på utredningen om huvudmannaskapet och att vi kommer tillrätta med att de grundläggande behoven ska ses i sin helhet. Det är stora och viktiga förändringar som är högt prioriterade. Vi behöver sen fortsätta arbeta med frågan med utgångspunkt i vad som var grundtanken med hela LSS-lagstiftningen; en frihetsreform och en rättighetslagstiftning.

Det är svårt att i förväg bedöma exakt hur mycket timbeloppet bör räknas upp år från år. Möjligen skulle man kunna överväga en modell med en automatisk uppräkning som tar hänsyn till pris- och löneökningar.

3,5% i minst tre år och därefter indexeras.

Det är viktigt att assistansersättningens timbelopp följer pris- och löneutvecklingen.

Det är problematiskt att ersättningen genom åren inte räknas upp i takt med samhällets övriga kostnads- och löneökningar. Långsiktiga förutsättningar måste skapas och därför menar vi att en lämplig beräkningsmodellmodell som bättre speglar samhällets löne- och kostnadsutveckling måste tas fram. Sverigedemokraterna tog initiativ att på nytt lyfta frågan men tyvärr fanns det inte heller denna gång majoritet för förslaget.

Vi utesluter inte att man i framtiden kan behöva höja åldersgränsen i takt med att den allmänna pensionsåldern höjs. Frågan kan behöva ses över.

Vi är öppna för att se över möjligheten till personlig assistans även efter 65 år. Det kan finnas både för- och nackdelar med det. Vi vill därför att frågan ses över i en utredning.

Ja, frågan är intressant och väl värd att belysas.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och att kunna leva ett självständigt liv.
På samma sätt kan man tänka sig att en 65-åring som sitter i rullstol skall kunna vara delaktig i samhället och leva ett självständigt, som andra 65-åringar som inte sitter i rullstol.
Huruvida åldersgränsen ska tas bort helt eller endast höjas har vi inte tagit ställning till än.

Exakt vilka frågor som ska finnas med i vårt valmanifest kommer att beslutas närmare valet. Vi kommer att prioritera den generella välfärden och därmed den personliga assistansen och många andra viktiga frågor som är viktiga för personer med olika former av funktionsvariationer.

Just nu arbetar Centerpartiet med att ta fram ny politik kring funktionshinderpolitiken och vi ser fram emot att få presentera våra förslag längre fram i vår.

Ja, i vår valplattform finns ett avsnitt med funktionsrätt och där lyfter vi specifikt frågan om att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet, en ny beräkningsmodell för assistansersättningen. Ett statligt helhetsansvar för personlig assistans fortsätter vi att driva samt att fusk och bedrägerier ska bekämpas.
Det finns många frågor att lyfta och åtgärda t.ex. Föräldraansvaret, omprövningar, försäkringskassans hantering mm. Därför vill vi se ett nationellt LSS-lyft som på riktigt och förhoppningsvis en gång för alla säkerställer rätt kompetens för ökad trygghet, jämlikhet och inte minst självbestämmande och inflytande.

Vi socialdemokrater värnar välfärdssamhället och LSS och vi vill framöver öka fokus på funktionsvarierades möjligheter till utbildning och jobb.