Annika Wallenskog, SKR – ”Schablonbeloppet bör indexeras och följa ”märket” på arbetsmarknaden”
Schablonbeloppet behöver höjas rejält den 19 september och sedan indexeras, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges Kommuner och regioner.
Den 19 september lägger regeringen fram statsbudgeten, där assistansersättningens schablonbelopp för 2025 blir offentligt. Annika Wallenskog anser att det räknats upp för lite de senaste 10 åren.
– Med undantag av 2021, ligger höjningen hela tiden under löneökningarna.
Vad har det fått för konsekvenser?
– Att kommunerna får står för en allt större del av kostnaden själva, trots att detta är Försäkringskassans ansvar. Kommunerna gör detta på uppdrag av Försäkringskassan men får inte kostnadstäckning.
Kommunerna tar från annan verksamhet
I Grant Thorntons rapport sägs det att kommunerna hade en timkostnad för personlig assistans på 374,5 kr/tim (2021) respektive 409,4 kr/tim (2022), vilket är 30 % mer än vad kommunerna fick in via assistansersättningens timbelopp. Siffrorna stämmer, säger Annika Wallenskog.
– Det innebär att kommunerna finansierar assistansen med skattepengar som annars skulle gått till annan verksamhet. Kommunerna har högre kostnader än privata på grund av skillnader i kollektivavtalen, mer fasta anställningar, sjuklöner, osv.
Höjningen bör följa ”märket”
Annika Wallenskog har svårt att säga ett exakt belopp som hon anser att schablonbeloppet behöver höjas med.
– Det jag kan säga är att det borde höjas rejält och att det sedan indexeras med en höjning kopplad till löneökningarna för assistenterna, vi vet hur höga de är, vi har ju ”märket” på arbetsmarknaden.
Borde indexeringen följa ”märket”?
– Ja, höjningen borde följa märket, det borde inte vara så svårt att genomföra. Men innan dess behöver det höjas upp rejält.
Höjningen måste förklaras
Oavsett vad som sker bör regeringen redovisa varför de höjer schablonen som de gör, säger Annika Wallenskog.
– Ja det anser jag, vi har ju ingen aning om varför det räknas upp med tex 1,5 %.
Det måste ju ni har frågat regeringen om?
– Ja men vi får inget tydligt svar, de kan säga att en utredning för länge sedan tyckte att assistansersättningen var för hög. Och det är klart man kan göra det något år men sedan har man bara fortsatt. Det känns som man gör det av rutin nu.
Det är väl för att spara pengar…
– Ja, precis och man kanske fortfarande tror att den här för hög, men det är den verkligen inte.
Varför sänker vissa kommuner sin schablon?
Idag finns det kommuner som sänker sin egen timschablon till runt 300 kr, tex Linköpings kommun, vilket lett till protester bland assistansberättigade.
Hur ser du på att vissa kommuner bedömer att assistansen kan klaras på lägre belopp än Försäkringskassans timbelopp?
– Man får fråga de enskilda kommunerna varför de gör så. Det är förmodligen ett sätt att spara pengar, men jag har svårt att se hur de får ihop det med 300 kr i timmen.
Varför tycker du att det verkar svårt?
– Det är svårt att komma ner i de timkostnaderna, det är ju inte bara assistansen man utför som ingår i timbeloppet, ibland behövs dubbelassistans, upplärning, osv.
Regeringen prioriterar inte huvudmannaskapsfrågan
SKR vill även att sjuklönerna för personliga assistenter hos privata anordnare ska bekostas via schablonbeloppet istället för att som idag betalas ut av kommunerna.
– Detta är en del i förslaget om att införa ett statligt huvudmannaskap som SKR stödjer, säger Annika Wallenskog som beklagar att ingen proposition kommit ännu.
– Vi ställde oss bakom utredningen, den var bra och beräkningarna var rimliga, men nu har det gått så lång tid att beräkningarna blivit för gamla och måste göras om.
Tidsplanen att överföringen av besluten skulle genomföras under 2026 kommer väl inte kunna hållas nu?
– Nej, det verkar inte så.
Varför tror du att propositionen om huvudmannaskap dröjer?
– Det kan bero på att frågan inte ligger inom ramen för regeringens överenskommelser i Tidöavtalet, det som reglerats där har företräde, och Regeringskansliet verkar ha fullt upp, säger Annika Wallenskog.