Sophie Karlsson, IfA – ”Fel tidsbegränsa assistansbeslut beroende på vad personen gör i livet”

Det är fel att tidsbegränsa assistansbeslut för en person som Nora Eklöv, vars funktionsnedsättning inte förändrats, säger IfAs ordförande Sophie Karlsson.
Alexander Ojanne på Stockholms stad sade i en intervju på Assistanskoll att de tagit bort den generella tidsbegränsningen av LSS-beslut. Sophie Karlsson på IfA tycker det i sig är positivt.
– Det var ett bra beslut, som står i överensstämmande med lagstiftningen. Kommuner ska inte regelmässigt tidsbegränsa beslut.
Fel tidsbegränsa beroende på vad en person gör
Alexander Ojanne sade också att man fortsätter tidsbegränsa beslut om funktionsnedsättningen varierar. Personer kan även få tidsbegränsade beslut beroende på vad de gör i livet, om den sociala situationen eller personens framtidsplaner antas kunna förändra deras behov. Sophie Karlsson anser att detta går för långt och menar att Stockholms stad inte på allvar tagit bort tidsbegränsade beslut.
– Ett beslut om personlig assistans ska vila på ett varaktigt behov och det behovet är normalt inte relaterat till vad personen gör. Många gånger behövs assistans oavsett vad personen ska göra. Kommunen eller Försäkringskassan ska inte pröva vilka aktiviteter som en person ska utföra.
JO har kritiserat tidsbegränsning av assistansbeslut
Enligt Förvaltningslagen 37 § får gynnande beslut bara under vissa omständigheter ändras av myndigheter. JO, Justitieombudsmannen har 2017 kritiserat Töreboda kommun för att tidsbegränsa beslut om personlig assistans och skriver bland annat följande: För insatser där det inte kan förutses någon förändring av behovet inom överskådlig tid är det t.ex. mindre befogat med en tidsbegränsning.
Ingen anledning tidsbegränsa Nora Eklövs beslut
Nora Eklöv säger i en intervju på Assistanskoll att hon, trots oförändrad funktionsnedsättning med samma kroniska sjukdomar och 100% sysselsättning i form av studier eller arbete fortfarande omprövas av Stockholms stad, senast juni 2024. Sophie Karlsson tycker inte att det är acceptabelt.
– Jag anser att kommunen agerar fel och att det inte finns anledning till att tidsbegränsa hennes beslut.
Vad bör gälla vid omprövningar av LSS-beslut?
– Omprövning av ett beslut bör endast ske när det inte längre föreligger behov av den insats som beviljats.
Vad blir effekten av tidsbegränsning med regelbundna omprövningar?
– För den enskilde innebär det en enorm otrygghet och omöjlighet att kunna planera sitt liv. När det gäller assistans framgår det av LSS-propositionen 1992/93:159 (sid 45) att man ska kunna lita på att ”stödet inte plötsligt upphör eller förändras”.
Inte ok att förändrad rättspraxis ändrar tidigare beslut
Alexander Ojanne säger även att om den enskilde har ett tidsbegränsat beslut som löper ut och ansöker på nytt om samma insatser skulle en förändrad rättspraxis kunna leda till att kommunen gör en annan bedömning av behovet än tidigare. Sophie Karlsson beklagar att normalfallet idag blivit att förändrad rättspraxis leder till ändrade beslut.
– Jag anser att det är fel, en rättighet ska inte kunna dras tillbaka.
Rättigheter dras tillbaka
Vi har idag ett system i Sverige som ibland ger och ibland tar tillbaka rättigheter, utan att den enskildes funktionsnedsättning ändrats, säger Sophie Karlsson.
– Det blir inkonsekvent och det är inte så mänskliga rättigheter ska hanteras. Förr stod man upp för rättigheterna, men nu tycks inte något vara heligt längre utan allt kan ändras och personer med funktionsnedsättning kan tydligen offras. Det talas allmänt om en backlash för både demokrati och mänskliga rättigheter och det är det som vi ser hända inom vårt område.
Omprövningsstopp även i kommunerna
Sophie Karlsson anser det borde finns ett omprövningsstopp i kommunerna på samma sätt som det sedan 2017 finns på Försäkringskassan.
– Systemet ska vara lika för alla oavsett beslut från kommun eller Försäkringskassan. Tills vi har ett bra sätt att göra behovsbedömningen på, så att den innefattar alla assistansbehov, anser jag att omprövningar ska stoppas på alla fronter, och inte heller kunna leda till återkrav om det inte handlar om kriminalitet, säger Sophie Karlsson.