Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Lagstiftaren avsåg att grundläggande behov har integritetsnära delar"
Försäkringskassan för nu in sin tillämpning av integritetsnära delar av grundläggande behov i vägledningen för Assistansersättning. Enligt Tomas Sundberg borde lagstiftningen ha tolkats på detta sätt från början och Försäkringskassan ska nu gå vidare med behoven kommunikation och annan ingående kunskap.
Bedömningsinstrumentet som enligt Tomas Sundberg beräknas införas under våren 2012 kan komma att fastställa hur den aktiva tiden ska räknas i andra personliga behov.
Integritetsnära delar i grundläggande behov skrivs in i vägledningen
Försäkringskassan gav nyligen ut en ny vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 där man i kap 9 för in den nya bedömningen med integritetsnära delar av grundläggande behov som grund för assistansersättning. De nya bedömningarna påbörjades av Försäkringskassan 2007 och har enligt Tomas Sundberg sedan dess utvecklats i en rad kammarrättsdomar och en Regeringsrättsdom 2009.
- Den domen har stor betydelse både för oss och kommunerna, domen framhöll att "hjälpen ska vara av mycket privat karaktär" och förbehållen "situationer av krävande och komplicerad natur och av mycket personlig karaktär".
Utvecklingen i Förvaltningsdomstolarna har nyligen beskrivits av Försäkringskassan i Rättsfallsöversikt 2011:1. De aktuella förändringarna i vägledningen berör de tre grundläggande behoven, måltider, av och påklädning och personlig hygien. För att behovet ska räknas som grundläggande för assistansersättning måste enligt Tomas Sundberg en annan person vara fysiskt nära.
- Det ska även vara en "praktisk hjälp", det räcker alltså inte med behov av att aktivera, påminna eller motivera personen.
När det gäller de grundläggande behoven kommunikation och annan hjälp som kräver ingående kunskap har Försäkringskassan inte utvecklat skrivningarna mer, men Tomas Sundberg säger att det finns planer på detta.
- Det pågår ett arbete på vår rättsavdelning.
Kommer även de att definieras utifrån integritetsnära delar?
- Det är inte inriktningen så här långt, vi undersöker om det finns någon rättspraxis, jag har inga exempel på förändringar idag, tidigare bedömningar gäller tillsvidare.
Försäkringskassan började definierade integritetsnära delar 2007
Uppdelningen av integritetsnära delar i grundläggande behov började 2007 när Försäkringskassan agerade utifrån ett regeringsuppdrag i att ta bort olikformighet i bedömningarna.
- De förändringar vi gjorde 2007 berodde på att det fanns en olikformighet i tillämpningen. Vi kom fram till att inte alla delar av de tre första grundläggande behoven kan ses som grundläggande i lagens mening utifrån skrivningarna i förarbetena.
Hur ser du på den omfattande kritiken från brukar-, arbetsgivarorganisationer och politiker att ni inte följer intentionerna i LSS?
- Vi har gjort en seriös tolkning av domarna och kan inte se annat än att detta ska gälla, det är inget tyckande, vi måste följa rättsskipningen.
Borde detta ha gällt redan från 1996 när lagstiftningen förtydligandes med de grundläggande behoven?
- Ja, vi anser att lagstiftaren avsåg detta från början, men å andra sidan är detta en relativt ny försäkring som utvecklas hela tiden. De nya bedömningarna tillämpas nu i och med att allt fler tvåårsomprövas och vid nyansökningar.
Hur stor del av de assistansberättigade har tvåårsomprövats nu?
- De har släpat efter, arbetet pågår men det är inte klart ännu.
Krav på "praktisk hjälp" togs bort men kom tillbaka
Den LSS-Proposition som lades 1995/96 krävde att det måste finnas behov av "praktisk hjälp" vid grundläggande behov för att kunna ge personlig assistans. Senare togs dock kravet på "praktisk hjälp" bort i Socialutskottets betänkande innan den antogs i riksdagen, eftersom utskottet ansåg att det skulle hindra vissa grupper från att få assistansersättning. Jag frågar Tomas Sundberg hur det kommer det sig att Försäkringskassan fortsatt att tillämpa att det måste finnas behov av "praktisk hjälp" vid grundläggande behov.
- Det stämmer att det togs bort i Socialutskottets betänkande, men därefter har det preciserats i rättspraxis som vi måste följa. Vi tolkar att detta gäller för måltider, personlig hygien och av/påklädning. I de två andra, kommunikation och annan hjälp som kräver ingående kunskap, finns inte samma krav på "praktisk hjälp", säger Tomas Sundberg.
Går nu vidare med andra personliga behov
Efter att ha landat i synen på grundläggande behov säger Tomas Sundberg nu att Försäkringskassan börjat diskutera hur man ska förhålla sig till "andra personliga behov" som den assistansberättigade beviljas tid för efter att han/hon beviljats assistansersättning.Tomas Sundberg, har tidigare sagt att man ska titta på bland annat de sk A och B-modellerna i LSS-Kommitténs slutbetänkande (sid 469ff) för hur mycket aktiv tid som ska räknas som assistansgrundande. Detta har mött stark kritik från bland annat Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA som befarar att mycket mindre assistanstid ska beviljas jämfört med idag.
- Andra personliga behov är en större utmaning eftersom det finns så lite i förarbeten och rättspraxis att gå på, vi vet inte hur långt vi kommer här, säger Tomas Sundberg.
Bedömningsinstrumentet kan definiera andra personliga behov
Förändringen av "andra personliga behov" kan dock bli genomförd av bedömningsinstrumentet som enligt Tomas Sundberg beräknas börja användas i assistansbedömningarna under våren 2012. Bedömningsinstrumentet testas fram till dess på åtta försäkringscentra.
- A och B-modellerna som beskrivs i slutbetänkandet kan komma att läggas åt sidan beroende på hur arbetet med bedömningsinstrumentet utvecklas. Om man utreder på ett likartat sätt genom bedömningsinstrumentet så behövs inte några andra förändringar, då blir A och B-modellerna inaktuella.
Hur kommer aktiv tid isåfall att räknas i andra personliga behov med bedömningsinstrumentet?
- Det kan jag inte svara på idag.
Tveksam om det går att definiera "goda levnadsvillkor"
I sin rapport till regeringen om hur behovsbedömningarna utvecklas sade Försäkringskassan även att man även vill försöka definiera vad "goda levnadsvillkor" i LSS ska innebära, Tomas Sundberg har dock blivit mer tveksam till om det är genomförbart.
- Det kan bli svårt att konkretisera det begreppet och jag är osäker på om vi kan det, eftersom det är så individuellt. Vi kommer att titta på det, mer vet jag inte idag.
Kommer ni att samarbeta med Socialstyrelsen om detta?
- Det är möjligt, men första ska vi tänka till själva i interna diskussioner. Om vi kommer fram till något vill vi föra in det i vägledningen med ett brett remissförfarande.
Blir det under våren 2012?
- I bästa fall.
Alla borde få assistansersättning vid statligt huvudmannaskap
Försäkringskassan gick nyligen ut tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och Landsting, och krävde ett statligt huvudmannaskap för assistansersättning,jag frågar Tomas Sundberg vad som isåfall bör ske med de som har personlig assistans beviljad av kommunerna.
- Det har vi inte diskuterat, ett beslut om det ligger långt fram i tiden, troligen flera år.
Tidigare sade fd överdirektören Stig Orustfjord att personer med kommunala assistansbeslut isåfall borde omfattas av assistansersättningen...
- Jag har egentligen ingen annan åsikt, vi är ju inte inne på att ändra bestämmelserna i LSS utan på den rent administrativa biten, säger Tomas Sundberg.
Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-11-27