Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige – ”Lagändringar för grundläggande behov kan göras före LSS-utredningen”
Nästa regering bör snabbt införa lagändringar för bedömningen av grundläggande behov. Detta kan göras innan LSS–utredningen är klar anser Mikael Klein. Han är samtidigt kritisk till debattörer i media som angriper LSS utan att ge egna lösningar.
– De alternativ vi känner till är både dyrare och sämre i kvalitet.
Tror inte LSS–utredningen återställer rätt till assistans
Mikael Klein, som är expert för Funktionsrätt Sverige i LSS-utredningen, tror inte att den lägger fram förslag som ytterligare begränsar rätten till assistans liknande de som läckte ut i våras, där tex barn upp till 12 år och personer över 80 skulle få assistans ersatt av andra insatser. Men han tror inte heller att det kommer förslag som återställer rätten till assistans.
– Utredningen har ett fortsatt uppdrag att hålla sig inom nuvarande kostnadsramar. Jag har svårt att se att den då kan lägga förslag som återställer rätten till assistans för de som redan blivit av med den.
Vill se utredning med nya direktiv
Mikael Klein är positiv till Liberalernas krav på en ny LSS–utredning med nya direktiv.
– Jag skulle önska en ny utredning med tydligt uppdrag att utveckla och förstärka LSS för framtiden i enlighet med lagens ursprungliga intentioner.
Förväntar sig snabba lagändringar
De lagändringar som behövs för att återställa personlig assistans, kräver ingen ny utredning, anser Mikael Klein.
– Detta kan göras lika snabbt som man hanterade lagändringen för att säkerställa väntetid och beredskap som grund för assistans. Det krävs politisk handlingskraft, men det är inte svårt att göra.
Vad förväntar du dig av riksdagspartierna nu?
– Att de partier som bildar regering genomför snabba lagändringar så att de som mist sin personliga assistans på grund av uttolkningen av enstaka domar, återfår sin rätt.
I Assistanskolls enkät före valet lovade många riksdagspartier lagändringar för att andning och sondmatning åter ska räknas som grundläggande behov. Mikael Klein tycker det är bra att partierna tydliggjort sina ställningstaganden inför valet.
– Att andningshjälp och sondmatning idag inte ses som grundläggande behov är häpnadsväckande. Den politiska reaktionen borde ha kommit direkt då denna vantolkning började praktiseras.
Svårt ta Socialdemokraterna på allvar
Innan valet sade även Socialdemokraterna och Lena Hallengren att de ville tillföra mer pengar och verka för lagändringar för grundläggande behov och mer statligt ansvar. Mikael Klein välkomnar det men har svårt att ta det på allvar.
– Lena Hallengren har haft möjlighet att vidta de åtgärderna sedan hon tillträdde. Att regeringen känner sig tvingade att göra ett sådant utspel under valspurten visar på den politiska sprängkraften i frågorna.
Assistansen har angripits i media…
Det har nyligen kommit olika artiklar som ifrågasatt hur dagens LSS–lagstiftning ser ut. Anna Dahlberg ledarskribent i Expressen säger att det satsas för mycket pengar på funktionshindrade, att behövs ett tak för antalet assistanstimmar och en åldersgräns vid 80 år. Widar Andersson, chefredaktör på Folkbladet anser att en liten grupp får mycket pengar och säger att risken med rättighetslagstiftning i en generös välfärdsstat som den svenska är att efterfrågan på de skattefinansierade rättigheterna lätt blir överdriven och rentav osund och till och med kriminell.
Kritiserar utan att ge egna lösningar…
Mikael Klein anser att vissa delar av debatten fortfarande präglas av den smutskastning av LSS som skett, av bland annat ansvariga statsråd och myndighetsföreträdare, med fokus på fusk och ökade kostnader.
– Många debattörer är snabba att kritisera, men ger inga lösningar på hur de behov som finns ska tillgodoses. Behoven kommer alltid att finnas kvar.
Bör politiker i olika partier reagera mot de som ifrågasätter LSS i debatten?
– Ja, framförallt ställa motfrågor om vilka lösningar debattörerna vill se. De alternativ vi känner till är både dyrare och sämre i kvalitet. Om den tänkta lösningen är att helt frånta människor rätten till stöd, leder det både till katastrofala personliga följder men skapar också höga samhällskostnader på sikt.
Stöd till personer utanför LSS behöver utvecklas
Nationalekonomen och journalisten Micael Kallin säger i Kvartal: Assistansersättningen – ett slukhål i statsbudgeten att personer med funktionsnedsättning som inte beviljas personlig assistans får alldeles för lite stöd i jämförelse med de som får assistans.
Finns det ett problem här?
– Det finns ett problem att fokus i debatten legat så hårt på den personliga assistansen. Flera av de övriga LSS–insatserna har haft en liknande begränsande rättstillämpning. Även stöden till personer utanför LSS personkrets behöver utvecklas. Men man ska komma ihåg att LSS är en lagstiftning som utformats efter dem med absolut störst behov. Det blir problematiskt om man ställer grupper med olika behov emot varandra, säger Mikael Klein.