Johanna Mattsson, IVO – ”Den vanligaste orsaken till indraget tillstånd var ekonomisk misskötsamhet”

Hittills i år har bara 15 av 84 nyansökningar om att bedriva assistans godkänts. Förra året förlorade 16 assistansföretag sitt tillstånd vid en särskild granskning. Vid årsskiftet avgiftsbeläggs ansökningarna och fler tillståndskrav införs, säger Johanna Mattsson, avdelningsutredare på IVO.
– Man måste söka tillstånd om man utöver assistans bedriver verksamhet med hemtjänst, ledsagarservice, avlösning eller kontaktperson.

Bara 18 procent har fått tillstånd hittills i år

Fram till september i år fattade IVO beslut i 84 nyansökningar för personlig assistans. Av dem har 57 fått avslag och bara 15 ansökningar (18 procent) fick bifall. Under 2017 fick 26 av 130 (20 procent) ansökningar bifall.
Vad är de vanligaste orsakerna till avslag?
– Det vanligaste skälet är att IVO bedömer att kunskaperna om att bedriva verksamhet och om de lagar som styr verksamheten är för dåliga.
Vilken möjlighet ges att komplettera uppgifterna?
– När ansökan kommer in går vi igenom den direkt för att se om formalia, alltså grundläggande uppgifter saknas. Om det saknas, får den sökande möjlighet att komplettera. Därefter gör vi en lämplighetsprövning och går igenom innehållet i ansökan. Om något där är oklart eller inkomplett får den sökande också komplettera.
Tidigare förekom det att redan gjorda ansökningar kopierades av de som söker tillstånd, är det ett problem idag?
– Vi upplever att det problemet minskat efter att de nya ansökningsblanketterna infördes våren 2017. Eftersom de fokuserar mer på företaget och personerna som företräder det, och mindre på rutiner och arbetssätt, finns det mindre att kopiera.

16 av 200 granskade förlorade sitt tillstånd

Johanna Mattsson säger att det generellt är ovanligt att IVO återkallar tillstånd, men assistanstillstånd är ett undantag.
– Under 2017 gjorde vi en särskild tillsynsinsats av 200 privata assistansanordnare som av olika skäl bedömdes som riskverksamheter. Av dessa återkallade vi 16 tillstånd.
Enligt rapporten (sid 10–11) var den vanligaste orsaken (hos nio företag) ekonomisk misskötsamhet, tex att skatter och avgifter inte betalats i tid eller revisoranmärkningar för misskött redovisning. Tre företag hade försatts i konkurs och för de återstående fyra fanns olika kopplingar till brott eller misstanke om brott.

1 januari 2019 införs tillståndskrav för hemtjänst, ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice

Från 1 januari 2019 blir hemtjänstverksamheter och verksamheter som erbjuder avlösarservice, kontaktperson eller ledsagarservice tillståndspliktiga. I samband med detta införs också nya krav på lämplighet, berättar Johanna Mattsson.
– Det kommer att krävas ”insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar” för att få tillstånd.
Hur berörs de som redan har ett tillstånd?
– Om man utöver assistans bedriver hemtjänst enligt SoL, ledsagarservice, avlösarservice eller erbjuder kontaktperson enligt LSS så behöver man söka tillstånd för det specifikt. Om man vill ändra verksamhetsansvarig eller målgrupp för sitt tillstånd behöver man ansöka om det, och får då betala en avgift för ansökan.
Om man gör ändringar i styrelse, ägande eller andra med väsentligt inflytande över verksamheten, måste man anmäla det till IVO senast en månad efter förändringen.

Avgift tas ut från 1 januari 2019

Från 1 januari 2019 kommer IVO också att ta ut en avgift för ansökan om tillstånd.
– En lagändring som träder i kraft den 1 januari 2019, innebär att alla som söker tillstånd ska betala en avgift för sin ansökan.
Hur stor kommer avgiften att bli?
– Det är regeringen som bestämmer hur stor avgiften är, det beslutet är ännu inte fattat.

Kraven har ändrats genom åren

Frågorna i ansökningsblanketten för tillstånd att bedriva personlig assistans, kommer att skrivas om till 1 januari 2019. Kraven har förändrats sedan tillståndsplikten för personlig assistans infördes 2011. I juli 2013 infördes tex lämplighetskrav på det tillståndssökande företaget och dess företrädare.
– Sedan IVO bildades 2013 har just lämplighetsprövningen, granskningen av företaget, inklusive de personer som styr i verksamheten fått större vikt.
Vilka förändringar gjordes i den senaste blanketten från våren 2017?
– Uppgifter om lämplighetsprövning har förtydligats och en del frågor kring ledningssystem och flera rutiner har tagits bort, tex lex Sarah, dokumentation, hur dokumentation förvaras, osv.
Varför togs de bort? Behövs inte de kunskaperna?
– Av flera skäl: För att göra det enklare att fylla i ansökan. För att ledningssystem och rutiner inte måste finnas på plats redan före start. För att vi såg att många kopierade eller köpte ansökningar och att svaren därför inte hade så stort värde. Och sist, men inte minst, för att IVO har tagit ställning för att lämplighetsprövning är ett bättre och mer effektivt sätt att pröva tillstånd, jämfört med att förhandsgranska detaljer i det planerade innehållet. Vi har krav på kunskap och kompetens, men det är inte säkert att kunskapen om hur man arbetar med kvalitetssäkring osv finns bara för att man har lämnat in ett antal rutiner i en tillståndsansökan.
Vilka krav har ni på den kunskap man ska visa upp, krävs det utbildning?
– Nej, det finns inga formella utbildningskrav, kunskapen kan även komma från erfarenhet men man behöver styrka sin kunskap med intyg eller andra underlag, säger Johanna Mattsson.

Johanna Mattsson intervjuades av Kenneth Westberg 2018–10–05

Vidare läsning

Lämplighetsprövning av assistansanordnare 2017 (april 2018)
Av 200 granskade anordnare förlorade 16 sitt tillstånd.

Information från IVO om de nya tillståndsplikterna 1 januari 2019

Källa: IVO, Inspektionen för vård och omsorg