Christian Smith, robotforskare, KTH – ”Att göra robotar som ser ut som människor är inte bästa lösningen”
Christian Smith tror inte på en robot som ersätter en personlig assistent och gör allting. Istället kommer olika tekniska lösningar som städar, duschar, ersätter förlorad muskelstyrka eller transporterar. Det är då centralt att personen själv styr de tekniska lösningarna.
– Målet är Independent Living där användarna blir självständiga, säger Christian Smith.
Christian Smith, Docent i datalogi med inriktning mot robotik och autonoma system, vid avdelningen för robotik, perception och lärande, vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, forskar på dels exoskelett för knäleder, dels grundforskning i att få robotar att fungera i ostrukturerade miljöer.
– Att få robotar att fungera i en fabrik är lätt med speciallösningar tills roboten kan arbeta. Men om en robot ska tex plocka upp saker eller laga mat behöver den fungera i en miljö den inte känner i förväg. Då måste vi få in artificiell intelligens. Vi utvecklar tidiga byggstenar i sådana system.
Vad är det för byggstenar?
– Det kan vara att roboten ska hantera ett föremål den inte sett förut, tex hur den flyttar en kopp. Det går inte att ha ett system där vi spelar in exakt vad en människa gör och sedan spelar upp det. Roboten måste kunna hantera många olika variationer och avgöra vilka saker som är viktiga och vilka som inte är viktiga.
Robotar specialiserade på olika saker
Inom överskådlig framtid kommer vi att få se robotar specialiserade på olika saker, säger Christian Smith. Hittills liknar de mer avancerade hjälpmedel som matningsroboten Bestic som finns ute på marknaden. För kommunikation har man utvecklat maskinen Giraff, en sorts Ipad på hjul, där man göra längre besök virtuellt. Vid Mälardalens högskola har man tagit fram duschsystemet Poseidon som testats hos användare.
– Du behöver dock kunna resa dig från en rullstol och sätta dig i duschstolen. Det ska vara nästan som en vanlig dusch, förutom att några sittytor mot stolen inte tvättas.
Låter nästan som en biltvätt?
– Eller som en dyr duschkabin med massor av munstycken, med en stol du får hjälp att ta dig i och ur.
På kort sikt kommer alltså en mängd olika robotar. Men en ”Plåtniklas” på hjul med långa armar som gör allt och ersätter en personlig assistent är långt borta, säger Christian Smith.
– Om den någonsin kommer. Det är nog inte den bästa lösningen heller, de flesta har ju tex en diskmaskin, det ska inte en robot börja göra.
Städrobotar
Robotar som tvättar fasader och fönster, skulle enligt Christian Smith kunna vidareutvecklas till robotar som städar badrum byggda efter vissa förutsättningar.
– Men badrum i hus som är byggda för hundra år sedan kanske inte kan städas av en sådan robot.
Behöver man då bo i specialbyggda lägenheter?
– Till viss del, men hem anpassas redan idag och de flesta mobila robotar behöver ungefär samma anpassningar som en person i rullstol.
”Robot gör pannkakor!”
För några år sedan visades en robot upp i Bremen i Tyskland. Med instruktionen ”Robot gör pannkakor”, kunde den laga pannkakor berättar Christian Smith. Den googlade, kollade instruktionsfilmer på nätet, såg vilka ingredienser som behövs, hur de ser ut, jämförde med vad som fanns hemma, tog fram dem, och gjorde sedan med vissa förbehåll, pannkakor. Men det var ett otroligt ineffektivt sätt att göra pannkakor menar Christian Smith.
– Ett mycket effektivare sätt är att göra pannkakorna någon annanstans och utveckla tekniken hur de paketeras i en engångsförpackning för att värmas i mikro.
Generell intelligens stor begränsning idag
Utan begränsning i tiden, finns det inget magiskt med vad människor kan göra, allt en människa kan göra kommer en maskin att kunna göra, tror Christian Smith.
– Den stora begränsningen idag är generell intelligens. Den Artificiella intelligens, AI, som finns idag är mycket begränsad och kan lösa enskilda problem som formuleras specifikt. En miniräknare kan tex inte spela schack. Detta måste lösas.
Detta vet man inte ännu?
– Nej, man kan på sin höjd lära en robot som plockar upp en penna att plocka upp en sax, men den vet inte vad den ska göra med saxen.
Krävs det nya teknikgenombrott?
– Förmodligen, ibland kan samma teknik lösa en sak om den skruvas upp och görs hundra gånger snabbare, men jag ser inte det här.
Material som lagar sig självt
Det andra stora hindret är enligt Christian Smith att tillverka en maskin som rent praktiskt kan utföra olika arbetsuppgifter. Människor har mycket bra händer som kan göra många olika saker säger han.
– Det har gjorts försök att göra robothänder, den stora utmaningen är materialet, en stålhand kan inte göra vad som helst, tex knyta skosnören. Tänk att du försöker knyta skorna med två tänger.
Det har gjorts försök att bygga mjuka robothänder med sensorer, säger Christian Smith.
– Dels kommer det mycket information som datorn har svårt att processa, men det är förmodligen lösbart. Men sedan går materialet i ”konstgjorda händer” sönder, och vi har inga material som kan nybilda sig.
Då måste materialet bytas ut?
– Ja, och det är dyra saker. Huden på våra händer lagas ju hela tiden.
Kan man tillverka detta av levande material, tex stamceller?
– Det beror på vilket land du bor i, men nu kommer vi in på konstgjorda människor.
”Vi vet redan hur man gör människor”
Att tillverka robotar som är som kopior av människor tror inte Christian Smith på. Det är bortkastad tid säger han.
– Det behövs inte. Vi vet redan hur man gör fler människor på naturlig väg. Det skulle bara vara intressant för att se om det går.
Men en robot som är nästan som en människa då?
– Ju närmare den kommer en människa ju fler av människans olika egenskaper kommer med. En del tänker kanske att en robot kan arbeta dygnet runt, men om den behöver återskapa delar som slits ut behöver den kanske vila 10 timmar om dygnet.
Människolika robotar skrämmande
Christian Smith ser problem med robotar som blir för lika människor. Studier har visat att man ser teknik som sympatisk om den liknar oss själva till en viss nivå. Om den nivån överträds blir det fruktansvärt obehagligt.
– Det sätter igång någon sorts primala reaktioner, hjärnan växlar mellan att se en robot som en människa eller inte. Om det blir något som nästan är som en människa men någonting är annorlunda eller fel, blir det riktigt otäckt.
Ett monster med tentakler är mindre skrämmande än en människa med en onormalt stor mun eller flickan i filmen Exorcisten som tex går baklänges uppför en trappa, säger Christian Smith.
– Idag kan vi göra robotar som får folk att springa skrikande ur rummet, därför att det blir så obehagligt. Vi har lärt oss att detta är fel väg.
Tolka känslor fortfarande olöst
Christian Smith tror att robotar kan läsa av känslor med vidareutveckling av dagens teknologi, men det är svårare för roboten att veta vad den ska göra med informationen.
– En värmekamera kan läsa av temperatur, ansiktsuttryck osv men vad ska roboten göra när den registrerat att en person är irriterad? Det är svårt för oss människor också, det kanske inte alltid finns något att göra heller.
Det är idag lätt att kommunicera direkt via hjälpmedel som Siri i en Iphone, där datorn förstår vad du säger, berättar Christian Smith.
– Direkt kommunikation som, ”dammsug rummet” eller ”stek pannkakor” går. Men det finns ännu inte AI som förstår om du bara vill prata för att du är ledsen, men inte vill säga det direkt. Det kan bli möjligt, men även här behövs nya teknikgenombrott.
Självkörande permobiler
För den som vill komma ut i samhället, handla, träffa vänner, gå till myndigheter, eller bara promenera ser Christian Smith lösningar bortom hörnet. Men ingen robot som följder med och går bredvid personen.
– Det blir snarare hjälp i form av appar i mobilen i kombination med bilar eller permobiler som är mer eller mindre självkörande som användaren själv styr. Självkörande bilar är redan på gång, navigation finns. Det finns säkerhetsfunktioner så en permobil tex inte kör ner i diket. Här skulle behovet av färdtjänst i princip kunna avskaffas.
Teknik för minnesstöd
För personer med kognitiva funktionsnedsättningar med tex dåligt minne tror Christian Smith att det kan komma teknik där minnet kompenseras med att det du ser identifieras och kommenteras.
– Tex om du ser någon tas minnen och fakta om den personen fram direkt och läses upp eller visas för personen.
Hur skulle tekniken kunna se ut?
– Tex något liknande google glass glasögon eller en app i mobilen med en minnesassistent där användaren säger vad hen vill göra för att sedan påminnas. Mina kollegor utvecklade för några år sedan en kamera man hade med sig under dagen som spelade in allt. På kvällen spelade den sedan upp ett enkelt bildspel.
Independent Living är målet
På frågan om hur självständig en robot kan bli säger Christian Smith att de inte ska vara för självständiga utan göra som de blir tillsagda.
– Användarna vill normalt styra tekniken själva så långt de kan. En rollator ska inte ta egna beslut så varför ska en självkörande permobil det? Detta handlar om independent living, att användarna blir självständiga.
På vilket sätt är det independent living?
– Med en duschrobot kan du duscha själv, när du själv vill. Annars kanske någon kommer KL 17 och säger att nu ska du duscha oavsett vad du gör just då. Med en självkörande bil eller permobil kan du själv välja när du vill åka o handla. Med mer avancerade städrobotar, städar du när du själv vill.
Ingen ”Plåtniklas” som kommer hem och tar över
En mängd olika tekniska lösningar är alltså mer sannolikt än en ”Plåtniklas” som kommer hem och gör allting, säger Christian Smith.
– Människor vill göra saker själva istället för att titta på när en maskin röjer runt. Vi har svårt att tillverka maskiner som kan förstå exakt vad som ska göras, men människor är ganska bra på det! Om människan bestämmer och maskinen utför får vi det bästa av två världar.
Användarna positiva, anhöriga negativa
Vid introduktion av teknik är anhöriga nästan alltid negativa, säger Christian Smith.
– Deras magkänsla är att en maskin inte ska sköta den anhörige. Användarna är däremot till största delen positiva. De vill ofta ha ett tekniskt hjälpmedel som gör att de kan klara sig själva. På samma sätt som de flesta hellre vill gå med rollatorn om de kan istället för att köras runt i en rullstol.
Många säger att man vill ha hjälp av en människa och inte en maskin…
– Det är inte de reaktioner vi får när vi talar med folk, men vi måste naturligtvis respektera den som upplever det så.
Teknik mindre påträngande än människor
Idag används teknik för övervakning av tex personer med demens som kan falla i hemmet. Det har visat sig att personer finner det mindre integritetskränkande om teknik gör detta än om människor gör det, säger Christian Smith.
– Istället för att personer tittar till flera gånger om natten, kan man ha en kamera som bara kallar på människor när det verkligen behövs. Det upplevs mindre påträngande. Sedan finns det de som upplever robotögat obehagligt, vilket måste respekteras.
Dagens exoskelett för klumpiga
Teknik som sannolikt kommer att införas på kort sikt är exoskelett säger Christian Smith. De ersätter muskler hos personer som är mer eller mindre förlamade. Dagens exoskelett känner via EMG av elektriska impulser in i muskelcellerna och förstärker samma rörelse i elmotorn. Detta görs av tex Cyberdyne i Hal suit. Men de har inte gjort så stor succé som man först trodde.
– De är inte så smidiga, de fungerar att gå omkring och röra sig i men rörelserna blir stela och dåligt koordinerade, därför används de inte ute i samhället.
Utvecklar delexoskelett
Christian Smith utvecklar delexoskelett för knäleder i labbet vid KTH och tillsammans med forskare i Gävle även axelleder. Han forskar på en ny metod som, utifrån hur människor normalt rör sig, inte bara stärker upp signalen till muskeln utan väljer den mänskliga rörelse som är naturligast i just den situationen och genomför den.
– Utmaningen just nu är att identifiera de frivilliga rörelserna du vill göra och förstärka de, ungefär som servostyrning i en bil.
Ett annat mål är att slippa alla elsensorer på huden som känner av nervimpulserna, men problemet blir då att veta skillnad på en arm som faller av trötthet och en arm som tas ner av vilja, säger Christian Smith.
– Här krävs någon form av Artificiell intelligens, vilket fortfarande är ett olöst problem.
När finns det sådana exoskelett som fungerar?
– inom 10 år är inte orealistiskt, hittills har vi har inte kunnat få naturliga rörelser, eller utvecklat mjuka smidiga delar i exoskelettet. Det ska inte vara så att du visserligen kan gå ner på stan med den här apparaten, men att du inte vill visa dig offentligt för att du ser så fånig ut. På sikt tror jag detta kan utvecklas till ett sorts klädesplagg, tex en tröja som gör dig starkare, säger Christian Smith.