läs skrivbordsversionen istället

Kommunal och Vårdföretagarna - "Regeringen har genomfört en av besparingarna i slutbetänkandet"

Vårdföretagarna begärde den 2 oktober omförhandling av kollektivavtalet för personliga assistenter eftersom de anser att kostnaderna inte täcks. Kommunal anser däremot att Vårdföretagarna borde kunna klara det sista året.
Båda är dock överens om att den låga uppräkningen av assistansersättningens schablonbelopp innebär att regeringen genomfört ett av LSS-kommitténs besparingsförslag. De anser även att regeringen snarast bör ändra Förordningen för assistansersättning så att ersättning betalas ut när en brukare hamnar på sjukhus eller till assistenters uppsägningslöner när en brukare avlider.

Socialdepartementet svarar Kommunal/Vårdföretagarna

Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Vi har inte genomfört besparingsförslag från slutbetänkandet" 2009-10-25
Den låga uppräkningen av schablonbeloppet beror enligt socialdepartementet på en förväntad låg löneutveckling. Det av Kommunal/Vårdföretagarna nämnda besparingsförslaget från slutbetänkandet bereds just nu på departementet. Socialdepartementet öppnar däremot för en översyn av frågan om assistansberättigade som köper assistans ska få ersättning vid sjukhusvistelse och till assistenters uppsägningslöner när brukaren avlider. Ledande folkpartister uttalar redan idag stöd för en sådan förändring.

Vårdföretagarna vill omförhandla sista årets löneökningar

Den del i avtalet som sagts upp är löneökningsdelen för det sista året, 2010. OB-ersättningar, lägstalöner och anställningsvillkor/uppsägningstider står dock fast eftersom det ligger under allmänna villkor. Göran Fredriksson är ordförande i branschstyrelsen för Personlig assistans.
- Vi har begärt omförhandling av det sista årets avtalade löneökning. I övrigt ska vi leva med avtalet. Vi har haft ett första möte med Kommunal och arbetar för en snabb lösning, jag hoppas förhandlingarna ska kunna starta i oktober.
Finns det inte vinstmarginaler i branschen för att täcka kostnaderna?
- Nej, marginalerna är ganska små, de ser visserligen olika ut beroende på uppdraget, men generellt har assistansbolag ganska lite uthållighet. Det akuta problemet är schablonbeloppet. De senaste åren har uppräkningen av schablonen följt löneutvecklingen, nu ser vi den lägsta procentuella uppräkningen sedan schablonbeloppet infördes 1997.

Kommunal anser att företagen borde klara situationen

Enligt Kommunal var omförhandlingen av avtalet inte väntad. Lena Retzius, förhandlingsansvarig på Kommunal anser att de borde kunnat härda ut det sista året.
- Visst kan en del företag få problem, exempelvis små företag som har ett fåtal brukare med omfattande behov. Flertalet företag borde dock klara detta.
Anser du att det finns vinstmarginaler?
- Ja, för det stora flertalet, de tre största koncernerna ägs av riskkapitalfonder som inte köper företag de inte tror de kan tjäna pengar på.
Kan det här leda till att fler kollektivavtal omförhandlas?
- Nej, KFO och KFS kan inte begära omförhandling, det har gått över tiden så att säga. Arbetsgivarparten måste utnyttja sin uppsägningsklausul före ett visst datum. Beslutet om det nya schablonbeloppet kom nyligen och då var det försent för KFO och KFS att säga upp avtalet.

Både Vårdföretagarna och Kommunal kritiska till att schablonbeloppet inte följer löneutvecklingen

Den 21 september fastställde regeringen 2010 års schablonbelopp till 252 kr, vilket innebär en tvåprocentig ökning med fem kronor. Samtidigt medför löneavtalet mellan Vårdföretagarna och Kommunal en nivåhöjning för personliga assistenter som är dubbelt så hög. Göran Fredriksson anser att schablonbeloppet borde ha räknats upp med 4-4,5 procent för att täcka lönekostnaderna.
- Risken är att företag som specialiserat sig på brukare med omfattande behov slås ut och att brukarna får sämre valfrihet. Efter LSS-kommitténs slutbetänkande hade vi väntat oss en successiv besparing, men detta är ett "dråpslag" mot en redan låg nivå på timbeloppet.
Lena Retzius är mycket kritisk till att regeringen via schablonbeloppet sätter lönen i branschen samtidigt som parterna ska förhandla.
- Det är en märklig situation, schablonbeloppet måste minst följa löneutvecklingen i branschen, annars kommer assistenternas löner att halka efter andra grupper i samhället.

Båda parter överens om att en besparing från slutbetänkandet genomförts

Försäkringskassan och SKL, Sveriges kommuner och Landsting, gör varje år en prognos för schablonbeloppet, efter detta gör regeringen en egen bedömning. Denna gång föreslog SKL en ökning på sju procent till 264 kr, Försäkringskassan föreslog en ökning med tre procent till 254 kr. Lena Retzius tycker det är märkligt att schablonbeloppet därefter höjdes med bara två procent.
- Det är märkligt att regeringen fastställer schablonbeloppet på den här nivån. För oss verkar det som om regeringen genomför besparingsförslag från slutbetänkandet.
I LSS-Kommitténs slutbetänkande (sid 518) föreslås att ökningen av schablonbeloppet ska räknas ner två kr under tre års tid. Detta eftersom det sedan 1997 skulle ha höjts för mycket jämfört med konsumentprisindex samt att hänsyn ska tas till att anställda under 26 år har lägre sociala avgifter. Vårdföretagarna håller med Kommunal om att det verkar som att den föreslagna besparingen, eller delar av den, nu genomförts.
- Ja, eftersom löneökningarna borde gett en högre uppräkning verkar det vara på det sättet, säger Göran Fredriksson.

Båda parter kritiska till att assistansersättning inte ges vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner

Försäkringskassan har sedan ett år tillbaka ändrat sin praxis (se intervju med Försäkringskassan) så att assistansberättigade som köper assistans, till skillnad från egna arbetsgivare, inte beviljas assistansersättning för tid som kan jämställas med assistans. Dit räknas bland annat uppsägningslöner till assistenter när en brukare avlider och ersättning för tid när en brukare ligger på sjukhus. I kollektivavtalet är anordnarna dock skyldiga att betala lön till assistenterna en månad vid dessa tillfällen enligt Göran Fredriksson.
- Detta gör att anordnare tvingas betala uppsägningslöner utan att få ersättning från Försäkringskassan. Vi har tillsammans med flera andra aktörer, bland annat Kommunal, uppvaktat Socialdepartementet om detta.
Vill ni ändra på det skrivelsen i kollektivavtalet om att assistenten har en månads uppsägningstid om brukaren avlider?
- Den kan vi inte ändra i nuläget, det blir först inför 2011 som det är möjligt. Däremot försöker vi få regeringen att ändra i Förordningen om assistansersättning, vilket vore en bättre lösning.
Även Kommunal är mycket kritiskt till att Försäkringskassan inte beviljar assistansersättning till uppsägningslöner eller vid sjukhusvistelse. Försäkringskassan hävdar att de känner sig tvingade att följa domstolsbeslut om detta. Därför uppvaktade nyligen arbetsgivarorganisationerna, IfA- Intressegruppen för assistansberättigade och Kommunal regeringen och krävde en ändring.
- Regeringen kan skriva in detta i Förordningen om assistansersättning, det behövs det ingen lagändring för. Vi hoppas att de arbetar på det, säger Lena Retzius.

Göran Fredriksson och Lena Retzius intervjuades av Kenneth Westberg 2009-10-06

Vidare läsning

Försäkringskassan - "Endast egna arbetsgivare kan få assistansersättning utbetald vid sjukhusvistelse"

Statistik från över löneutveckling för assistenter jämfört med schablonebloppets höjningar

Årtal Löneutveckling i % Schablonbeloppet
 Arbetare (assistenter) Uppräkning i %

1997 4,1
1998 3,9 2,4
1999 2,6 3,0
2000 2,9 2,9
2001 4,4 3,4
2002 3,2 3,8
2003 3,4 3,7
2004 2,7 3,5
2005 3,2 3,4
2006 3,1 3,3
2007 3,7 4,1
2008 4,4 4,0
2009*) 4,5 4,2
2010*) 4,6 2,0

*) avser specifikt löneavtal Vårdföretagarna-Kommunal avseende personliga assistenter.

Källa: "Bransch personlig assistans inom Vårdföretagarna"

Skicka sidan till: