Årsredovisningar från assistansbranschen kommenteras av Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan

Tomas HjelströmEn assistansberättigad ger sett från rörelseresultatet vanligtvis 50 000 eller mer i vinst varje år för ett assistansföretag. Det gör att varje kund blir viktig säger Tomas Hjelström. Han tror att vinstnivåerna i branschen på sikt kan leda till att staten sänker nivån på assistansersättningen. Därför borde storleken på den assistansersättning som betalas ut även styras av assistansens kvalitet. Tomas Hjelström tycker samtidigt att den betalda bolagsskatten är relativt hög i branschen.

Tomas Hjelström är ekonomie doktor och arbetar som Assistant professor på Handelshögskolan inom redovisning med inriktning på värderingsfrågor. Assistanskoll har låtit Tomas Hjelström se på uppgifter om omsättning, rörelseresultat och betald bolagsskatt från årsredovisningar under 2010/2011 från ett fyrtiotal av de största assistansföretagen. Siffrorna har satts i relation till det antal kunder företagen anger i Assistanskolls jämförelsetjänst.

Om begreppen rörelseresultat och bolagsskatt

Rörelseresultatet visar hur mycket vinst bolaget genererar i sin verksamhet opåverkat av finansiella transaktioner. Det är enligt Tomas Hjelström ett mått på vad företaget presterar.
- Det är detta man utgår från i värderingsfrågor, vad som sker efteråt är mer fördelning av värden.
Bolagsskatten är idag 26,3 % på den vinst som finns kvar från rörelseresultatet efter en rad olika finansiella transaktioner.
Vad dras från alternativt läggs till rörelseresultatet innan bolagsskatten tas ut?
- Två viktiga saker, ränteavdrag på de lån företaget har och avsättningar av vinsten till främst periodiseringsfonder. Det går att avsätta 25 % av vinsten, som sedan ska återföras till beskattning inom sex år. Sedan tillkommer något som inte syns i resultaträkningen, koncernbidragen.
Vad innebär koncernbidrag?
- Det innebär att vinster flyttas från ett bolag till ett annat inom en koncern. Om bolagen är ägda upp till 90 % eller mer av varandra kan hur stora summor som helst flyttas. Koncernen beskattas som en enhet, om du tittar på toppbolaget så redovisar det hela koncernens skatteuttag.

Vinstnivåerna

Efter att ha sett företagens rörelseresultat som anges i årsredovisningarna anser Tomas Hjelström att vinstnivåerna är relativt höga i branschen. Några rörelseresultat ligger nära noll, några uppåt 15 % men de flesta ligger runt 5-8% av omsättningen.
- Om rörelseresultaten slås samman blir det en stor summa pengar, en stor summa offentliga medel. Eftersom detta är en verksamhet med små investeringar, kan man fundera på storleken.
Är det mer än i andra branscher?
- Det är inte extremt höga vinster men mycket i förhållande som vad som stoppas in. En generell observation hos bolag i gränslandet mellan offentlig och privat verksamhet är att det finns en hel del pengar att göra. När saker drivs i offentlig regi cirkulerar pengarna bara runt i systemet, men här går en del ut och kommer inte tillbaka, vilket kan sticka i ögonen på enskilda som ser detta. Detta förstärks om vissa företag dessutom skaffar sig ränteavdrag via lån av egna bolag som kanske dessutom är registrerade i skatteparadis.
Man talar om att vissa företag ibland återinvesterar vinsten i verksamheten, vad kan man säga i vilken utsträckning det sker här?
- Det är isåfall pengar som återinvesteras efter att bolagsskatten är betald. Det skiljer sig väldigt mycket mellan företag, det går inte att säga något generellt.

Vinsten per assistansberättigad drygt 50 000 per år

Assistansföretagens omsättning/kund och rörelseresultat/kund utifrån årsredovisningarna visar siffror som är ganska jämna och stabila. Det finns undantag som kan bero på att det finns annan verksamhet än assistans i företaget tex hemtjänst. Men omsättningen ligger med några undantag lite över miljonen per kund. Storleken på rörelseresultaten ligger vanligtvis på 40 000 till 70 000 per kund. Det betyder att varje kund blir mycket viktig för företaget enligt Tomas Hjelström.
- När en kund kommer in ger det en ordentlig vinst, då blir du ganska mån om att ragga kunder, så enkelt är det.
Det finns företag som förmedlar assistansberättigade till assistansföretag och får en summa betald när kontrakt skrivs efter en förmedling, hur mycket tror du ett bolag skulle betala?
- Titta på siffrorna, är det så att du årligen tjänar 50 000 på en kund och detta varar 20 år framåt kommer kunden att ge en miljon i vinst. Bara du knyter upp kunden tre år handlar det om 150 000 kr. I det här perspektivet är du naturligtvis beredd att betala en del för att få in en kund, exakt hur mycket kan jag inte svara på, men det finns rimligen en marknad.
Hur bedömer du värdet på assistansberättigade som precis fått assistans, de som byter från kommunen och de som byter mellan privata anordnare…
- De som byter från en kommun, eller som just fått assistans är extremt värdefulla eftersom de är nya i systemet. De som byter inom systemet mellan privata anordnare är man nog inte beredd att betala lika mycket för, de kan ju byta igen.

Riskkapital visar att det finns pengar

Idag har privata anordnare 56 % av marknaden mot 33 % 1994 och tre riskkapitalägda koncerner har sedan 2008 tagit alltfler marknadsandelar dels genom att köpa upp mindre assistansföretag, dels genom att vinna kommunala upphandlingar. De tre koncernerna har idag ca 40 % av den privata marknaden. Tomas Hjelström menar att förskjutningen visar att det finns pengar att tjäna.
- En privat spelare på vilken marknad som helst är inte där för att det är kul, de går in i det för att det finns ett vinstintresse. Det är inget fel i det, men skapar man en marknad måste man löpa linan ut och få marknaden att fungera.

Höga vinster kan leda till sänkt assistansersättning

Staten, via Försäkringskassan betalar ut assistansersättning och frågan är hur de sköter sin roll säger Tomas Hjelström.
- Staten sätter priset genom storleken på assistansersättningen, säger Tomas Hjelström som anser att höga vinstnivåer kan leda till storleken på assistansersättningen kommer att minskas.
- Jag skulle påstå att det är något staten bör göra, det är enda möjligheten att påverka. Idag leder alla rationaliseringar och "förbättringar" i de privata bolagen till att deras vinst ökar, staten tjänar inget på det.
Hur går det då för företag som satsar på en hög kvalitet i verksamheten, och kanske använder hela assistansersättningen för detta?
- Ett bra system borde inte ha samma schablonersättning för alla leverantörer.
Hur borde man göra istället?
- Storleken på assistansersättningen borde avgöras av andra parametrar än bara nedlagd tid. När vi handlar mat så väljer vi både efter bra kvalitet och vettigt pris, vi tittar inte bara på det ena eller andra.

Kvalitet borde styra storleken på assistansersättningen

Tomas Hjelström vill istället se en starkare kvalitetsuppföljning och en prissättning som tar hänsyn till andra parametrar än timpriset.
- Kvalitet borde också styra nivån på den assistansersättning som betalas ut, sedan är det mycket svårt att mäta kvalitet, det kan vara ett problem här.
Försäkringskassan har en rekommendation att anordnarna ska lägga 87 % på lönekostnader, men det gör inte alla...
- Det är bara rekommendationer och så länge verksamheten rullar så…
Det har funnits ett politiskt förslag att anordnarna ska vara tvungna att lägga minst 85 % av assistansersättningen på assistentens lönekostnader…
- Att införa olika typer av stopplagstiftningar är mycket känsligt eftersom man då går in i en fri företagsamhet och säger att de inte får göra vinster. Personligen tycker jag att begränsningar är ett problem. Det är viktigt att pengarna inte går till övergripande administration, men det kan finnas många kreativa idéer att göra saker på annat sätt än att bara ge lön till assistenten kan jag tänka mig.

Susanne Billums förslag tar inte heller hänsyn till kvalitet

Den statliga utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (från sid 445 i Bilaga 2) under Susanne Billum 2011 (se intervju på Assistanskoll) gav ett utkast till ett nytt system där schablonbeloppet skulle bestå av den faktiska lönekostnaden för assistenten, samt ett schablonbelopp per anställd (för administration) och assistansberättigad (för assistansomkostnader), Assistanskoll frågar Tomas Hjelström hur han ser på en sådan konstruktion.
- Det är ett mer förfinat system, rimligen mer anpassat, men det säger fortfarande inget om upplevd kvalitet, som kan bli lidande.

De flesta betalar mycket bolagsskatt

Årsredovisningarna från ett fyrtiotal assistansföretag visar att andelen betald bolagsskatt av rörelseresultatet ofta ligger på 23-28 % för assistansföretagen. Några ligger mycket lågt, med knappt ingen betald skatt alls för året medan några ligger högre, över 40 % .
Andel betald bolagsskatt skulle vara 26,3 % av rörelseresultatet om inget annat påverkar, men ränteavdrag, periodiseringar och koncernbidrag trycker enligt Tomas Hjelström i de flesta branscher ner skattenivån till ca 20 %. Han tycker därför att siffrorna för assistansbolagen i Assistanskolls redovisning ligger högt.
- Jag är positivt överraskad att det betalas så mycket skatt. Anledningen är troligen att bolagen har stora lönekostnader och inte kräver så stora investeringar, då har de ofta inte så stora lån.

Några bolag har en låg bolagsskatt

De företag som har mycket låg bolagsskatt ingår i större koncerner, ofta ägda av riskkapitalföretag. Exempelvis betalar de två största assistansföretagen Humana assistans (där riskkapitalföretaget Argan Capital är huvudägare) 0,02 % betald skatt på årets resultat och Frösunda LSS AB (där riskkapitalföretaget Hg Capital är huvudägare) har 0,16 % aktuell skatt för året. Tomas Hjelström har tittat närmare på de bolagen.
- Jag tittade lite extra på Humana och Frösunda och det visar sig att Humanas siffra beror på koncernbidrag till andra bolag i organisationen. De har relativt lite lånekostnader. Det finns förmodligen förluster i en annan del av organisationen som man kan kvitta vinsterna mot. Det är inget konstigt med detta, man har en koncern och utnyttjar strukturen i den, jag skulle säga att det bör man göra i ett företagsekonomiskt perspektiv.
Att skatt betalas i koncernen kan man se i koncernmoderbolaget Humana Investment AB där betald bolagsskatt sett till rörelseresultatet är 23 %, siffran är dock inte direkt jämförbar eftersom den innefattar annan verksamhet i koncernen.
Frösunda ägs av ett bolag registrerat i Danmark som i sin tur ägs av ett Luxemburgbaserat bolag, Frösunda Luxco S.a.r.l. där den samlade koncernredovisningen finns. Frösundas upplägg är annorlunda än Humanas enligt Tomas Hjelström.
- De är högt belånade, deras räntekostnader är mångdubbelt större än rörelseresultatet.
Frösunda har dock tillfört stora belopp (återförda medel från periodiseringsfond och bidrag från annat bolag i koncernen) för beskattning 2011 vilket gett en hög andel betald bolagsskatt (152 %, jämfört med rörelseresultatet för 2011).
En tredje riskkapitalägd koncern med där bland annat Olivia, Nordström och Assistansbolaget ingår ligger på 24-27 procent betald bolagsskatt. Det finns även bolag som ligger mycket högt med över 44 % betald bolagsskatt av rörelseresultatet, vilket troligen beror på enstaka händelser enligt Tomas Hjelström.
- Där skulle jag gissa att det handlar om kostnader ett enskilt år som inte är avdragsgilla. Det kan alltid finnas enskilda poster, tex nedskrivningar av värden, som inte skattemässigt avdragsgilla och som ger en hög skattebelastning ett enskilt år.

Avtal om att använda assistansomkostnadsmedel efter anordnarbyte

Idag kan assistansberättigade med 1-3 månaders uppsägningstid byta till ett annat assistansföretag. I en totalunderökning av landets assistansberättigade (sid 48 i Statlig assistans - resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade) svarade 29 % att de någon gång bytt anordnare, av dessa 29 % hade 70 % bytt en gång, 25 % 1-3 ggr och 5 % mer än tre ggr. Något som kan hindra ett byte är att den assistansberättigade förlorar eventuella undanlagda medel till omkostnader för sina assistenter för tex en resa. Enligt Skatteverket kan en kund och ett assistansföretag göra ett avtal om att för kunden undanlagda medel kan användas efter ett byte av anordnare. Assistanskoll frågar Tomas Hjelström om det går att göra så här.
- Jag ser inget konstigt i detta.
Vissa ifrågasätter att detta är möjligt att göra i praktiken…
- Det klart att det är administrativt arbetsamt att hantera varje assistansberättigad separat med avseende på sådana avtal. Det medför extra kostnader. Det behöver inte betyda att en sådan lösning är bra för kollektivet av assistansberättigade, men det kan vara bra för individen, säger Tomas Hjelström.

Tomas Hjelström intervjuades av Kenneth Westberg 2012-11- 09

Skicka sidan till: