Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Utredningen kan leda till högre krav på kvalitet inom assistans"

Regeringen har just tillsatt en utredning med syftet att begränsa alltför stora vinster i assistansbranschen. Vad är egentligen skillnaden mellan regeringen och krav från vänster på ett vinstförbud? Assistanskoll intervjuar Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson.

Är stora vinster ett problem?

Henrik KjellbergRegeringen annonserade nyligen utredningen Översyn av ersättningen för personlig assistans som till den 14 februari 2014 ska föreslå en ny modell för assistansersättningens timbelopp. Det är ännu inte beslutat vem som ska leda utredningen enligt Henrik Kjellberg.
- Regeringskansliet kommer att fatta ett beslut om detta, det ligger inte långt fram i tiden.
Huvudproblemet med dagens timbelopp för assistansersättningen är att den är alltför kostnadsdrivande, säger Henrik Kjellberg som hänvisar till bland annat ISF:s rapport Timschablonen öppnar för höga vinster och Susanne Billums utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning.
- Det är ett flertal utredningar och rapporter från myndigheter som pekar på detta problem.
Vad är problemet med stora vinster, är det inte bra att företag går med vinst?
- Offentliga medel ska hanteras effektivt, försiktigt och med hänsyn till att avvägningar gentemot andra angelägna behov alltid behöver göras. Ett stort problem vore om överutnyttjande, men även fusk, skulle leda till att assistansersättningens legitimitet ifrågasätts av skattebetalarna. Utgångspunkten är att likvärdiga förutsättningar ska gälla för privata och offentliga aktörer att bedriva verksamhet.
Vad är en skälig vinstnivå?
- Det ska utredaren bedöma i samband med att förslag tas fram.

Skillnad mot vinstförbud?

Henrik Kjellberg bemöter Fredric Käll, Ordförande i Bransch personlig assistans på Vårdföretagarna som på SVD-debatt sagt att regeringen smutskastar branschen genom att hänvisa till vinklade slutsatser om att privata assistansanordnare är överkompenserade.
- Fredric Käll bör vända sig med sin kritik till ISF som ju står bakom rapporten. Förslagsvis bör sådan kritik vara saklig och konstruktiv, dvs: varför finns det anledning att ifrågasätta ISF:s slutsatser, vad är det mer konkret som är felaktigt?
Samtidigt kritiserar regeringen mycket hårt tankesmedjan Katalys som vill ha ett vinstförbud för företag inom vård och omsorg.
Vad är egentiligen skillnaden mellan regeringen och Katalys i synen på vinster hos privata företag?
- Katalys vill inte ha privata utförare i välfärden som kan gå med vinst, de vill ha ett vinstförbud. Regeringen vill istället se skarpare kvalitetskrav, tydligare tillsyn och en bibehållen valfrihet vilket blir själva målkonflikten här.

Inte säkert att utredningen leder till sänkta ersättningsnivåer

Om assistansersättningen sänks skulle den sänkas även för företag som inte tar ut vinst och använder hela assistansersättningen till verksamheten och att skapa hög kvalitet. Här har Thomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan sagt att storleken på den assistansersättning som betalas borde styras av assistansens kvalitet.
Bör utredaren ta hänsyn till att företag som inte tar ut vinst, och satsar på hög kvalitet kan missgynnas om timbeloppet ändras?
- Mitt korta svar är att utredaren har att beakta även kvalitetsaspekter. I övrigt ryms det inom utredarens uppdrag att ta ställning den typen av frågor.
Hur ser du på krav från Wenche Willumsen, intressepolitisk samordnare på DHR, som efterlyser en timschablon som gör att anordnare som enbart är ute efter vinst ska söka sig till andra branscher?
- Jag har inte läst förslaget och vill inte närmare kommentera innehållet. Men i direktiven lyfter regeringen fram att ersättningen måste ge möjlighet till goda arbetsvillkor för personliga assistenter för att säkerställa rekryteringsbehov och kvalitet i verksamheten. Men kvalitet i verksamheten är inte bara en fråga om ersättningens konstruktion. Det handlar om så mycket mer. Även tillsynen, tillståndsprövningen och andra regelverk har betydelse.

Utgår utredningen från en modell?

Susanne Billums lade i sin utredning fram ett utkast till nytt timbelopp som förutomassistentens faktiska lönekostnader även skulle bestå avett fast belopp till den assistansberättigade för assistansomkostnader och ett fast belopp per anställd assistent för administrationskostnader. Tidigare har även Försäkringskassan föreslagit en timersättning med tre olika nivåer beroende av nivån för OB-ersättning.
Kommer något av dessa förslag att vara utgångspunkt i utredningen?
- Utifrån regeringens direktiv, så står det utredningen fritt att värdera och överväga olika alternativ. Direktiven pekar inte ut något tidigare framfört förslag som särskilt intressant att gå vidare med, säger Henrik Kjellberg.

Vad menar regeringen med överutnyttjande

Susanne Billum sade i sin utredning och i en intervju på Assistanskoll att det sker ett överutnyttjande av assistansersättning. Överutnyttjande kunde vara att det är alltför stora vinstmarginaler hos anordnarna, att anordnare använder assistansersättning till marknadsföring och juridiska tjänster, att brukaren inte deltar aktivt när assistenten utför en arbetsuppgift eller när antalet assistanstimmar ökar utan känd orsak. Även regeringen använder sig av begreppet och Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson säger på SVD- Debatt att utredaren ska analysera hur möjligheterna till överutnyttjande kan minskas.
Vad menar regeringen med överutnyttjade av assistansersättning?
- Att medel går till det de inte avsedda att gå till.
Vad kan det inbegripa?
- Så här definierade regeringen det i direktiven till Billums utredning: "med överutnyttjande avses utnyttjande av gällande regler för att tillskansa sig högre ersättning än vad som är motiverat av den assistansberättigades verkliga behov av stöd och service. Det kan gälla till exempel användning av assistansmedel i större omfattning än vad situationen kräver för att på detta sätt slippa återbetala outnyttjad ersättning".

Att använda medel för eget administrationsarbete

Utredningen ska även utreda om assistansberättigade ska kunna använda en del av assistansersättningen som lön för arbetsledning av sin egen assistans.Assistanskoll frågar Henrik Kjellberg om regeringen överväger detta som en möjlighet.
- Regeringen har fått information i frågan från Vårdföretagarna, Försäkringskassan och Intresseföreningen för Assistansberättigade. Utifrån denna information har regeringen beslutat att utredaren ska bedöma effekter och lämplighet av att assistansersättningen används för lön till brukare för arbetsledning av den egna assistansen samt vid behov lämna förslag om detta bör åtgärdas.
Kommer en eventuell förändring av längden på assistansersättningens avräkningsperiod att ingå i utredningen?
- Någon sådan förändring finns inte explicit begärd i regeringens direktiv, säger Henrik Kjellberg.

Henrik Kjellberg intervjuades av Kenneth Westberg 2013-04-09

Skicka sidan till: