läs skrivbordsversionen istället

Kristofer Liljeberg, analytiker – ”Så länge Moderaterna inte går emot regeringen händer inget”

Det är uppenbart att regeringen vill stoppa kostnadsutvecklingen för assistansen säger Kristofer Liljeberg, analytiker på Carnegie. Han tror dock att mediatrycket kan bli så hårt att regeringen tvingas backa i assistansfrågan. Han är också skeptisk till att det verkligen kommer att införas vinstbegränsningar för välfärdsföretag.

Regeringen vill skära i kostnaderna

Det händer mycket inom personlig assistans just nu. Regeringen och ansvarige minister Åsa Regnér har gett direktiv till Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar och gett LSS-utredningen i uppdrag att göra besparingar på personlig assistans. Kristofer Liljeberg, analytiker på Carnegie och en av finansmarknadens ledande analytiker på välfärdsområdet, anser att bilden är tydlig.
– När man läser regeringens direktiv till Försäkringskassan är det ganska uppenbart att regeringen vill stoppa kostnadsutvecklingen för assistansen. Kostnaden har blivit betydligt högre än vad man förutsåg när reformen infördes.

Går emot hela idén med assistansreformen

Vilka blir då konsekvenserna av att kostnadsutvecklingen stoppas genom att minska assistanstimmarna? Det är klart att det går att minska utgifterna för staten, men man låter då de enskilda familjerna ta ett större ansvar, säger Kristofer Liljeberg
– Då går man samtidigt emot hela idén med assistansreformen. För en person som har assistans all vaken tid blir kostnaden för staten sannolikt billigare med institutionellt boende, men då måste man samtidigt ställa sig frågan om det är ett sådant samhälle man vill ha? Det är inga lätta frågor det här för regeringen att hantera.

Så länge Moderaterna inte röstar emot regeringen förändras inget

Vänsterpartiet utmanade nyligen regeringen i Socialutskottet med uppmaning att stoppa direktivet till Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. De fick stöd av Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Regeringen och Moderaterna kunde dock med en majoritet rösta ner Vänsterpartiets initiativ, vilket enligt Kristofer Liljeberg ger bild av vilka allianser som råder på området.
– Så länge Moderaterna inte röstar emot regeringen kommer inget att hända såklart. Men, med tanke på debatten om välfärdsvinster skulle man kunna tänka sig att Moderaterna så småningom blir mer högljudda i sin kritik av regeringen på det här området.

Mycket sker samtidigt

Regeringen har fått mycket stark kritik av brukarorganisationer och politiska partier som Vänsterpartiet och Liberalerna. Den hårda debatten är en naturlig följd av det som nu sker enligt Kristofer Liljeberg.
– Det är inte förvånande med tanke på alla de stora förändringar som sker samtidigt. Förutom det minskade antaletet assistanstimmar är assistansbolagens lönsamhet under kraftig press av höjda sociala avgifter samtidigt som assistansersättningen räknas upp betydligt mindre än avtalade löneökningar. Dessutom införs efterskottsbetalning av assistansersättning.
Hittills har debatten handlat om de exempel när personer blivit av med sin assistans. Kristofer Liljeberg tror fokus snart skiftar till assistansföretagen.
– Jag tror att vi inom de kommande 6–9 månaderna kommer se många exempel på privata utförare som tvingas stänga igen.

De stora bolagen kan hantera situationen

Att regeringen räknar upp assistansersättningens schablonbelopp med bara 1,05 % i kombination med borttagandet av ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften och införandet av efterskottsbetalning är något som drabbar bolagen mycket hårt. De stora bolagen, Humana, Frösunda och Olivia kan dock hantera detta menar Kristofer Liljeberg.
– Med sina stordriftsfördelar och effektivitet har de högre lönsamhet än mindre aktörer. Men även för dessa stora bolag beräknar vi att lönsamheten är på väg att halveras jämfört med bara några år sedan. Värre är det för de små bolagen. Jag har stött på ett flertal som räknar med att knappt göra break–even nästa år. Och det gällde när man fortfarande räknande med att schablonbeloppet skulle öka med 1,4%.

Skeptisk till att det blir några vinstbegränsningar

Idag presenterar Ilmar Reepalu utredningen om vinster i välfärden. Där föreslås ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan för insatt kapital i ett välfärdsbolag. Kristofer Liljeberg tror dock inte att utredningen om vinster i välfärden i slutänden kommer att leda till att vinstbegränsningar införs inom personlig assistans.
– Utredningen skapar stor politisk osäkerhet, men vi tror inte att det kommer leda till några dramatiska förändringar i slutändan. Förslaget kommer att ha väldigt svårt att passera de olika remissinstanserna samtidigt som det finns ett klart motstånd mot generella vinstbegränsningar i riksdagen. Då tror jag ett förslag liknande det som Moderaterna har fokuserat på med kvalitet och hårdare tillståndskrav har betydligt större möjlighet att nå enighet över blockgränserna. Men innan valet kommer läget sannolikt fortsätta vara låst pga regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet.

Fusket inte bakom kostnadsökningen

Debatten om fusk och kriminalitet i assistans har varit mycket negativ och påverkat bilden som allmänheten har om assistans. Men att säga att fusket till stor del ligger bakom kostnadsökningen är inte korrekt enligt Kristofer Liljeberg.
– Fusket måste stoppas. Men samtidigt är det inte det som bidragit till den stora kostnadsökningen. Att antalet timmar ökat så kraftigt trots att antalet personer är relativt konstant beror till stor del på införandet av det grundläggande behovet av särskild tillsyn, vilket kraftigt ökat antal personer med assistans all vaken tid.

Inte förvånad om regeringen tvingas backa

Kristofer Liljeberg tror det på grund av alla berättelser om indragen assistans kan bli mycket jobbigt för regeringen att försvara neddragningarna.
– Jag skulle inte bli förvånad om de tvingas backa något om det fortsätter uppmärksammas i media.
Han tror också att ersättningsnivåerna kan komma att justeras när företag börjar lägga ner sin verksamhet pga av att man inte längre får det att gå runt.
– Kommunerna gör ju redan förluster på assistansen. Uppgifter från SKL visar att deras kostnader i genomsnitt varit ca 10% högre än schablonbeloppet. Det är anledningen till att andelen kommunala utförare halverats de sista 10 åren och att vi ser kommuner som annars inte brukar lägga ut så mycket vård på privata aktörer faktiskt gör det i det här fallet.

Juristhjälp inte tecken på för högt schablonbelopp

Diskussionen om att de privata bolagen erbjuder juristhjälp och använder sig av reklam har använts som bevis för att ersättningen är för hög. Kristofer Liljeberg håller inte med om detta.
– Med tanke på att offentliga utförare inte får det att gå runt med dagens ersättningsnivåer har jag svårt för argumentet att schablonbeloppet är för högt. Huruvida det är bra eller inte med jurister kan säkert diskuteras, men man ska komma ihåg att socialstyrelsens egna siffror visar att det inte är en gigantisk skillnad i antalet timmar mellan kommunala och privata utförare samt att det snarast varit högst hos icke–vinstdrivande aktörer.

Kristofer Liljeberg intervjuades av Kenneth Westberg 2016–11–07

Skicka sidan till: