annonser
annons JAG
annons Backup
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Maxia Care
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Brukarrörelsen befarar kommunalt huvudmannaskap

Mikael Klein
Mikael Klein

IfA, RBU och Funktionsrätt Sverige är eniga i att direktiven till LSS-utredningen tillsammans med den politik regeringen för, pekar mot att utredningen kan komma att föreslå ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans.
En kommunalisering skulle vara den ”enkla lösningen” för staten, säger Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige.

den ”enkla lösningen”

Artiklar med samma tema: (36)

LSS-utredningen 2016 - 2018

Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen" en total översyn av LSS och assistansersättning. Kostnaderna, bedömningarna, privata anordnare, personkretsarna, huvudmannaskapet m.m ska analyseras. Tonvikt ligger på besparingar och ekonomiskt hållbar utveckling. Klart 1 oktober 2018.

Mikael Klein, intressepolitisk talesperson, Funktionsrätt Sverige, tänker att kommunalisering av assistansen skulle vara den ”enkla vägen” för staten att uppfylla utredningens starka direktiv om att begränsa kostnaderna för assistansersättningen och att utveckla övriga LSS–insatser på bekostnad av assistansersättningen.
– Utredningen har i uppdrag att se över huvudmannaskapsfrågan och i direktiven finns ett problematiserande över dagens dubbla huvudmannaskap. Regeringen har samtidigt signalerat att kostnaden för den statlig assistansersättning behöver minska.

”de funderar i de banorna”

Maria Persdotter, Ordförande i RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar, ser också en tydlig risk på grund av direktiven till LSS-utredningen.
– De ska titta på ett samlat huvudmannaskap, samtidigt som de ska föreslå kostnadsminskningar för staten när det gäller assistansen. Det pekar i riktning mot förslag om kommunalt huvudmannaskap.
Maria Persdotter sitter som RBU:s representant i en referensgrupp till utredningen.
– Vi i referensgrupperna har fått i uppgift att ge vår syn på ett samlat huvudmannaskap och kommunalisering. Jag har också hört via experterna i utredningen att man funderar i de här banorna.
Vilka krafter vill införa detta och varför?
– Det handlar om att få ner statens kostnader, Finansdepartementet är pådrivande.

”det är uppe till diskussion”

Vilhelm Ekensteen
Vilhelm Ekensteen

Även Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, menar att kommunalt huvudmannaskap är uppe till diskussion på ett sätt som inte utesluter att det kan komma att föreslås.
– Utredningen har ingenting beslutat och ingenting föreslagit ännu, men kommer de så långt som till ett utredningsförslag om att avskaffa vår individuella rätt till statlig assistansersättning vore det ett väldigt allvarligt hot mot vår frihetsreform och assistansberättigades makt över sitt liv.

SKL kan ge med sig om de får kostnadstäckning

Vid en ekonomisk uppgörelse med SKL om statlig medfinansiering, skulle staten helt kunna lämna över tillämpningen av LSS, menar Mikael Klein.
– Detta ligger det helt i linje med regeringens agerande kring LSS under senare år. Kommunerna fått ta över allt fler som förlorat sin assistansersättning på grund av förändrad rättstillämpning, regeringen har inte ingripit mot detta. SKL anser idag att huvudmannaskapet bör läggas helt på staten. Men jag är inte övertygad om att SKL kommer kunna vara ståndaktiga i sin position om regeringen skulle erbjuda en rejäl kostnadstäckning.

Dråpslag mot reformen

Maria Persdotter
Maria Persdotter

Ett kommunalt huvudmannaskap skulle vara ett dråpslag för assistansreformen. Det stöd kommunerna ger är mycket oförutsägbart, säger Maria Persdotter.
– Som ordförande i RBU får jag många samtal och mail från medlemmar som förlorat sin assistansersättning eller sökt men fått avslag och som vänder sig till sin kommun. Vissa kommuner har resurser och kunskap att fatta beslut som fungerar för barnet och familjen. Andra kommuner har en tajt budget och svårt att klara av att erbjuda det stöd den sökande har rätt till. Det är ett lotteri vilket stöd man får helt enkelt.
Vad skulle det innebära för kommunerna?
– Vi kan ta Boxholm i Östergötland som exempel. Deras kostnader för personlig assistans ökade med över 3000 procent på två år, främst på grund av personer som förlorat sin statliga assistansersättning. Boxholm är inte en stor kommun med ekonomiska muskler. Jag vet inte hur de reder ut detta, men tufft måste det vara.
Vad skulle det innebära för assistansanvändarna?
– Det blir inte rättssäkert när det ska spela roll var i landet man bor. Har man fått ett beslut som fungerar för en blir man dessutom ”inlåst” i sin kommun och vågar inte flytta av rädsla för att man ska förlora det man har. Den situationen ser vi redan idag för dem som har kommunal assistans.

Kontantersättningen avgörande för självbestämmandet

Enligt Mikael Klein skulle en kommunalisering få mycket långtgående negativa konsekvenser om inga andra åtgärder görs för att säkerställa självbestämmandet och kvaliteten. Det finns en uppenbar risk för sänkt kvalitet menar han.
– I synnerhet om det inte längre finns en kontantersättning. Den personliga assistansen, till skillnad mot övriga LSS–insatser, grundar sig på en kontantersättning för att den enskilde själv ska kunna bestämma vem som ska vara utförare av assistansen och vilka personliga assistenter man vill ha omkring sig. Konstruktionen med en kontantersättning är helt avgörande för självbestämmandet.

Tillbaka till beroendet av kommunens ekonomi

Vilhelm Ekensteen tycker att okunnigheten är stor om den revolutionerande förändring assistansreformen skapat genom att kunna få assistans efter behov, också mycket stora behov, utan sidoblickar på kommunens ekonomi.
– Vi har i kraft av vår assistansersättning och valfrihet uppnått ett oerhört mycket bättre liv, inte minst självbestämmande och en självvald existens. Detta har kunnat ske tack vare att ansvaret lyftes till nationell nivå.
Vilka konsekvenser skulle ett kommunalt huvudmannaskap få?
– Vi skulle vara tillbaka i beroendet av kommunal ekonomi, som före reformen. Man blir en stor utgiftspost i kommunens ekonomi. Den historiska kunskapen är att de stora behoven nära nog aldrig tillgodosågs fullt ut, vilket höll oss kvar i föräldraberoende eller institutionellt boende i stället för egen bostad och självbestämmande, säger Vilhelm Ekensteen.

Mikael Klein, Maria Persdotter och Vilhelm Ekensteen intervjuades av Kenneth Westberg 2017-10-07

Skicka sidan till: