Riksdagsval 2018 - Välj rätt med Assistanskoll
Allt fler förlorar sin assistans, en läcka från LSS-utredningen, en HFD-dom som hotade assistansens existens, frysta tvåårsomprövningar, ny ansvarig minister. Det har hänt mycket det senaste året och i höst blir LSS-utredningen klar som alla väntar på.
Hur skiljer sig partiernas åsikter om personlig assistans? Vilka vill satsa mer på personlig assistans? Vilka vill återupprätta de nedskärningar som skett? Assistanskoll har ställt ett tjugotal frågor till riksdagspartierna samt F!, Feministiskt initiativ.
Jämför också hur mycket partierna lade på assistansersättning för budgetåret 2018
Partirepresentanter som besvarar frågorna
Socialdemokraterna
Mikael Dahlqvist
Ledamot
Socialutskottet
Vänsterpartiet
Maj Karlsson
Ledamot
Socialutskottet
Miljöpartiet
Jan Lindholm
Ledamot
Socialutskottet
Liberalerna
Bengt Eliasson
Ledamot
Socialutskottet
Centerpartiet
Anders W Jonsson
Ledamot
Socialutskottet
Moderaterna
Camilla Waltersson
Grönvall
Ledamot
Socialutskottet
Kristdemokraterna
Acko Ankarberg Johansson
Partisekreterare
Sverigedemokraterna
Carina Herrstedt
Ledamot
Socialutskottet
Feministiskt
initiativ
Denise Cresso
Funktionsrättspolitisk Talesperson
20 frågor till riksdagspartierna samt FI
(Klicka på frågorna och du kommer till partiernas svar)
- Bör huvudmannaskapet för personlig assistans vara statligt, kommunalt eller delat mellan stat/kommun?
- Borde assistansen få kosta mer än den gör idag, isåfall hur mycket mer?
- Bör schablonbeloppet för assistansersättning räknas upp med mer än de 1,5 % det räknades upp med senast? Vad borde nivån ligga på?
- Bör barn under 12 år fortsatt kunna söka och beviljas personlig assistans?
- Bör personer över 80 år få behålla den assistans de tidigare beviljats?
- Ska möjligheten att få assistans via det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap om den funktionshindrade” behållas?
- Bör det finnas schabloner som begränsar den tid som kan beviljas för personlig assistans för tex fritidsaktiviteter?
- Bör personer som har färre än 20 timmar grundläggande behov kunna få personlig assistans? (De som idag har kommunalt beviljad assistans).
- Hur ser du på att Försäkringskassan nu bara beviljar sondmatning som grundläggande behov om det anses integritetsnära, och att de menar att det inte är säkert att sondmatning alls räknas som integritetsnära? Är detta ett problem?
- Bör det göras en lagändring i LSS om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar?
- Vill ni ändra lagstiftningen så att en återgång kan ske till den rättspraxis för grundläggande behov som gällde innan domarna 2009 om integritetsnära grundläggande behov (RÅ 2009 ref, 57), 2012 om egenvård (HFD 2012 ref, 41), 2015 om femte grundläggande behovet (HFD 2015 ref, 46)?
- Behövs det fler kontrollåtgärder än vad som finns idag, för att minska fusk inom assistansersättning?
- Borde personer över 65 år kunna söka personlig assistans i framtiden?
- Bör det finnas begränsningar för hur mycket anhöriga till den assistansberättigade får arbeta som personliga assistenter?
- Borde grundläggande behov utökas till att kunna vara förälder och att kunna arbeta?
- Bör det finnas en vinstbegränsning för privata företag inom personlig assistans, och isåfall hur stor begränsning?
- Ska den assistansberättigade själv, även fortsättningsvis, kunna vara arbetsgivare för sina assistenter?
- Bör tvåårsomprövningarna införas igen och hur bör de isåfall se ut?
- Bör möjligheten att söka personlig assistans begränsas för nyanlända som är bosatta i Sverige, hur isåfall?
- Övriga kommentarer
Jämför också hur mycket partierna lade på assistanserättning för budgetåret 2018
1. Bör huvudmannaskapet för personlig assistans vara statligt, kommunalt eller delat mellan stat/kommun?
Socialdemokraterna |
LSS-utredning kommer sent i höst att lägga sina förslag. Den har bland annat fått i uppdrag att titta på detta. Vi har inte tagit ställning till vilka förändringar som kan bli aktuella utan vill först se vilka förslag utredningen lägger. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Vi tycker att huvudmannaskapet ska vara statligt. |
Miljöpartiet |
Det är uppenbart att det finns svårigheter med det delade huvudmannaskap som finns idag. Det finns för- och nackdelar med alla alternativ, det är därför viktigt att frågan utreds ordentligt, vilket nu görs. Vi har som parti inte tagit ställning till frågan om huvudmannaskap ännu. |
Liberalerna |
Liberalerna vill att staten ska ansvara för all personlig assistans. |
Centerpartiet |
Vi anser att man bör utreda hur staten kan ta över ansvaret, för att skapa mer jämlikhet och öka individens valfrihet. |
Moderaterna |
Frågan om huvudmannaskap kräver noggrann och utförlig analys. Ett fortsatt delat huvudmannaskap har svagheter. Vi utgår ifrån att regeringens utredning kommer att lägga fram ett konkret förslag som vi kan ta ställning till. |
Kristdemokraterna |
Även om det finns för och nackdelar med alla alternativ så bedömer vi att ett statligt huvudmannaskap vore det mest lämpliga. Framför allt för att säkerställa att alla får ett jämlikt stöd utifrån deras behov oavsett var i landet de bor. |
Sverigedemokraterna |
Det är något vi just nu ser över men i nuläget lutar det åt statligt huvudmannaskap. |
Feministiskt Initiativ |
Vi har inte det i vårt program men som det varit nu den sista tiden ska ansvaret vara hos staten för att eliminera skillnaderna i kommunerna och öka kompetensen hos handläggare. |
2. Borde assistansen få kosta mer än den gör idag, isåfall hur mycket mer?
Socialdemokraterna |
För oss handlar tillgänglighet om att forma ett samhälle där alla behövs och alla kan delta. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. När det gäller kostnadsutvecklingen för assistansen, så har den ökat, och vi tycker att det är rimligt att kostnaderna ökar i takt med den övriga kostnadsutvecklingen i samhället. LSS-utredningen har bland annat fått i uppdrag att titta på kostnadsutvecklingen. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Det är inte rimligt att sätta en prislapp på vår allas rätt att leva våra liv. Det är våra behov som ska styra. |
Miljöpartiet |
LSS är en rättighetslag, vilket innebär att om en person har rätt till att få ett stöd ska den få det, oavsett vad det kostar. Det går inte att på förhand säga vad assistansen ”får” kosta, utan har man rätt till stöd så ska man få det. |
Liberalerna |
LSS och personlig assistans är rättighetsstyrt, vilket innebär att de kostnader man budgeterar för är en prognos, inte ett beslut om vad det får kosta. Eftersom Liberalerna anser att rätten till personlig assistans har urholkats, och vi vill återupprätta reformen till det som en gång var tänkt, beräknar vi att den på kort sikt kommer att kosta något mer än idag. |
Centerpartiet |
Vi anser att frågan delvis är felställd. Den som har behov av assistans för att klara sin vardag ska också få det. Assistans kostar pengar, men alternativet är ofta att människor skulle tvingas bo på gruppboenden, inte kunna arbeta, studera eller vara en del av samhället. Förutom det faktum att det strider mot principen om att ge alla människor möjligheter att delta i samhället och leva ett bra liv, finns det skäl att tro att ett sådant scenario faktiskt skulle leda till ökade samhällsekonomiska kostnader. |
Moderaterna |
Vi vill säkerställa assistansreformens långsiktiga hållbarhet och att de som har rätt till assistans får det stöd de behöver. Personlig assistans är en viktig frihetsreform som gör att människor kan leva självständiga liv. |
Kristdemokraterna |
Ja, Ett samhälle som inte prioriterar de största behoven är inget välfärdssamhälle. LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättningar som ger möjlighet att leva, inte bara överleva. Kostnaden för LSS har ökat varje år sedan reformen infördes. Orsakerna är många. Fler personer omfattas. Livslängden ökar. Fler får de diagnoser som omfattas av LSS. Assistenterna löner ska följa löneutvecklingen. Självklart ska kostnader som kan kopplas till fusk och brottslighet stoppas. Men det finns inget som visar att situationen med fusk skulle vara värre inom LSS än i något annat välfärdssystem. Det finns inga ekonomiska vinster om minskningar av assistans leder till sämre stöd för personer i behov av hjälp och i vissa fall till och med dyrare totala samhällskostnader. Att sparkravet i direktivet till LSS-utredningen nu är borttaget är ett steg i rätt riktning, men de stora besparingarna som regeringen redan har drivit igenom under den innevarande mandatperioden har varit förödande för många människor. Men andra ord kan vi inte acceptera att regeringen nu har föreslagit att LSS ska utvecklas utifrån direktivet att nuvarande kostnadsnivå ska gälla. KD avsätter därför drygt 5,2 miljarder kronor mer än regeringen under den kommande tre-årsperioden. |
| Sverigedemokraterna |
Vi anser att assistans ska kosta det som det behöver kosta men att man måste se över ev fusk så att systemet inte utnyttjas. |
Feministiskt Initiativ |
Det är en rättighetslag. Det går inte att bestämma en kostnad innan då människor ska ha rätt till sin assistans. Det går inte att dra ner på en laglig rättighet. |
3. Bör schablonbeloppet för assistansersättning räknas upp med mer än de 1,5 % det räknades upp med senast? Vad borde nivån ligga på?
Socialdemokraterna |
Detta måste bedömas från år till år utifrån den generella kostnadsutvecklingen i samhället. Det rimliga är att uppräkningen här ligger i linje med övrig kostnadsutveckling. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Vi har i budgetförhandlingarna sett till att förhandla upp schablonen till de 1,5% som det blev senast men hade gärna sett att det blivit högre. Däremot har vi ingen klar uppfattning om den exakta nivån. |
Miljöpartiet |
Det är positivt att schablonbeloppet räknades upp med mer än vad som gjordes tidigare år. Vi har i nuläget inte tagit ställning till om beloppet bör räknas upp ännu mer kommande år. |
Liberalerna |
Schablonbeloppet bör räknas upp i en sådan takt att assistenter kan ha rimliga arbetsvillkor och löneutveckling. Vi har inga skarpa förslag just nu om vad det kan innebära, det får vi ta ställning till i samband med att vi utformar statsbudgeten. |
Centerpartiet |
Det kan finnas skäl att se över assistansersättningen för att säkerställa att det finns en mångfald av utförare att välja mellan för brukare. Vi kan i dagsläget inte svara på exakt vilken nivå ersättningen borde ligga på. |
Moderaterna |
Vi har för närvarande inga sådana förslag. |
Kristdemokraterna |
Ja, vi har budgeterat för att schablonersättningen ska räknas upp i nivå med den avtalsenliga löneökningen, dvs 2,2 %. |
| Sverigedemokraterna |
Vi anser att schablonbeloppet för assistansersättning åtminstone ska följa löne – och pensionsutvecklingen. |
Feministiskt Initiativ |
Det ska följa kostnadsutvecklingen. |
4. Bör barn under 12 år fortsatt kunna söka och beviljas personlig assistans?
Socialdemokraterna |
Ja. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Självklart. Att börja sätta den här typen av åldersbegränsningar är att slå sönder hela intentionen och avsikten med LSS. Det finns ingen anledning att godtyckligt sätta åldersgränser i en rättighetsbaserad lagstiftning. Bara tanken på att vissa barn ska ha rätt att leka och utvecklas, umgås med vänner och ha fritidsintressen medan andra inte skulle få det är ju absurt. Vänsterpartiet avvisar bestämt förslaget. |
Miljöpartiet |
Ja, vi har inga förslag som motsätter att barn under 12 år ska beviljas assistans. Barn ska få vara barn. Miljöpartiet är tydliga med att vi inte kan acceptera att ta steg försämra för barn som är i behov av stöd och hjälp. LSS är en otroligt viktig frihetsreform och rättighetslagstiftning och för Miljöpartiet är det självklart att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. |
Liberalerna |
Ja! Barn med omfattande funktionsnedsättningar ska få det stöd de behöver för att kunna leva som andra barn, med sin familj. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Ja. Vi utgår ifrån att nuvarande utredning inte kommer att lägga fram förslag om sådana begränsningar. |
Kristdemokraterna |
Ja. Socialstyrelsens rapport från december visar tydligt att barn och deras familjer är de som drabbar extra hårt när de förlorar rätten till assistans. Barnens rättigheter åsidosätts, deras självständighet minskas och ännu fler föräldrar riskerar att inte mäkta med. Det kan behövas fler och mer anpassade stödformer, men de ska utgå ifrån att möta behov som idag inte tillgodoses. Besparingsiver ska inte leda till en sämre stödform till familjer som redan idag kämpar för att klara vardagen. |
| Sverigedemokraterna |
Ja det anser vi. |
Feministiskt Initiativ |
Ja, självklart. |
5. Bör personer över 80 år få behålla den assistans de tidigare beviljats?
Socialdemokraterna |
Ja. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Samma sak som ovan. Vi kan inte ha system där vi tar ifrån människor deras rättigheter vid en specifik tidpunkt. |
Miljöpartiet |
LSS är en otroligt viktig frihetsreform och rättighetslagstiftning och för Miljöpartiet är det självklart att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Detta gäller givetvis personer i alla åldrar, vi vill inte på något sätt försämra möjligheterna för äldre som är i behov av stöd. |
Liberalerna |
Ja! Att dra in den skulle innebära ett hårt slag mot en liten grupp människor för en mycket liten besparing – om ens någon. Dels finns det mycket få 80-åringar som har assistans -- de är totalt i hela landet drygt 90 personer! Dels kommer ju dessa att behöva andra omfattande insatser i stället. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Ja. Vi utgår ifrån att nuvarande utredning inte kommer att lägga fram förslag om sådana begränsningar. |
Kristdemokraterna |
Ja. Åldersdiskriminering kan inte accepteras och extra allvarligt är om det införs strukturellt för en grupp som redan är utsatt. |
| Sverigedemokraterna |
Vi har i dagsläget inga ambitioner att ändra på hur det ser ut idag. |
Feministiskt Initiativ |
Ja, självklart, människor vill väl inte sluta leva vid 80 år. |
6. Ska möjligheten att få assistans via det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap om den funktionshindrade” behållas?
Socialdemokraterna |
LSS-utredning kommer sent i höst att lägga sina förslag. Den har bland annat fått i uppdrag att titta på detta. Vi har inte tagit ställning till detta utan vill först se vilka förslag utredningen lägger. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Ja. Att varje individ har sina behov och därmed kräver sin egen expertis är en av grundidéerna med reformen. |
Miljöpartiet |
Vi har inga förslag om att ta bort möjligheten att få assistans via det femte grundläggande behovet. Vi har sett vilka oerhörda konsekvenser HFD-domen fått för många, vilket återigen visar på behovet av att LSS-lagstiftningen ses över och förtydligas, något som Miljöpartiet har drivit länge. Därför är det bra att LSS-utredningen nu tar ett helhetsgrepp om lagstiftningen, med utgångspunkt i att få en tydlig lagstiftning på plats där människor garanteras att få det stöd som de har rätt till. |
Liberalerna |
Ja -- eller rättare sagt, vi tycker att rätten till assistans ska baseras på en helhetsbedömning av en människas behov, inte på integritetskränkande minuträkning utifrån en lista på smalt definierade “grundläggande” behov. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Ja. Vi förutsätter att utredningen kommer att redogöra för rådande rättsläge och väga samman sina förslag med hänsyn till befintlig lagstiftning och framväxande rättspraxis där Högsta förvaltningsdomstolens senaste dom om sondmatning som ett grundläggande behov är principiellt viktig. |
Kristdemokraterna |
Ja, om det femte grundläggande behovet skulle tas bort skulle förutsättningarna för att kunna leva ett liv som andra inskränkas. Vi kan inte acceptera några ändringar som går emot det som är hela syftet med lagstiftningen. |
| Sverigedemokraterna |
Vi vill att man ser över alla grundläggande behov. Sverigedemokraterna ser med stor oro på att lagens ursprungliga intentioner vad gäller personlig assistans förefaller ha urgröpts genom de begärnasande domar som har beslutats om i olika domstolar på de senaste åren. Dessa snäva tolkningar är oförenliga med det som var de ursprungliga intentionerna med LSS och med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning då det ofta leder till att människor inte har samma rätt och tillgång till samhället på lika villkor. |
Feministiskt Initiativ |
Ja, men det är upp till den som har assistansen. |
7. Bör det finnas schabloner som begränsar den tid som kan beviljas för personlig assistans för tex fritidsaktiviteter?
Socialdemokraterna |
Här vill vi invänta det utredningen kommer fram till. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Absolut inte. Det här är förslag som slår sönder hela grundintentionen i lagstiftningen. Att själv ha makten att bestämma över sitt liv är ett av fundamenten i lagstiftningen. Dessutom skulle det här innebära att vi helt frångår principen om att det är de individuella behoven som ska styra. |
Miljöpartiet |
Vi har inte tagit ställning till detta ännu, men vi tycker att det är rimligt att det är en individuell prövning av behov som ligger till grund för assistansersättningen och inte en färdig schablon. |
Liberalerna |
Nej. Personlig assistans ska ge möjlighet att leva som andra – och andra lever på olika sätt! En del vill fylla sin fritid med olika aktiviteter, andra trivs bäst med lugn och ro. Det går inte att skapa en schablon för det. |
Centerpartiet |
Nej |
Moderaterna |
Assistansersättningen är i dag konstruerad som en schablonersättning. Detta har stora fördelar. Systemet är enkelt och förutsägbart för alla parter och ger utrymme för brukare och anordnare att utforma assistansen utifrån brukarens individuella situation och önskemål. |
Kristdemokraterna |
Nej, det måste vara det personliga behovet som avgör hur mycket assistans som är nödvändigt för att utföra en viss fritidsaktivitet, inte aktiviteten i sig. Detta eftersom behovet kan variera kraftigt från person till person beroende på vilken funktionsnedsättning som personen har. |
| Sverigedemokraterna |
Vi har i dagsläget inga såna förslag. |
Feministiskt Initiativ |
Lagen är en rättighetslag och ska pröva de behov den som söker har. Det är ju helt individuellt vad människor gör på sin fria tid och beroende på hur mycket fri tid de har och orkar göra något på. |
8.Bör personer som har färre än 20 timmar grundläggande behov kunna få personlig assistans?
(De som idag har kommunalt beviljad assistans).
Socialdemokraterna |
På den här frågan vill vi också invänta utredningen. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Ja, absolut. |
Miljöpartiet |
Vi har inte några förlag om att ändra detta. Det är möjligt att det finns andra insatser som kan ges, men personlig assistans bör fortfarande vara ett alternativ, även om det samlade behovet understiger 20 timmar i veckan. |
Liberalerna |
Ja. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Frågan om huvudmannaskap och långsiktiga regler för personlig assistans måste analyseras noggrant. Tillsvidare ska det vara rådande lagstiftning och regelverk som gäller. Vi kommer att återkomma i såväl frågan om huvudmannaskap som vilka regler som ska gälla för att beviljas personlig assistans. |
Kristdemokraterna |
Ja. Assistans ska beviljas när det är det mest ändamålsenliga stödet för att uppnå syftet med lagen – att kunna leva ett liv som andra. Assistans kan givetvis vara lika viktigt för en person med behov som är omfattande men som inte kommer upp i 20 timmar grundläggande behov per vecka. |
| Sverigedemokraterna |
Vi anser att lagens ursprungliga intensioner vad gäller personlig assistans ska gälla. |
Feministiskt Initiativ |
Ja, det är därför vi vill ha den statlig och kommer att ta upp det vid nästa kongress. |
9. Hur ser du på att Försäkringskassan nu bara beviljar sondmatning som grundläggande behov om det anses integritetsnära, och att de menar att det inte är säkert att sondmatning alls räknas som integritetsnära? Är detta ett problem?
Socialdemokraterna |
Det är ett problem att ändrad rättspraxis har lett till ökad osäkerhet om hur man ska kunna få den hjälp som har avsetts med lagstiftningen. Även i den här frågan vill vi invänta utredningens förslag. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Det är vi mycket kritiska till. Att äta ska självklart vara ett grundläggande behov oavsett hur födan intas. Dessutom är jag ganska övertygad om att de allra flesta av oss anser att äta är integritetsnära. Nu har ju en dom från HFD dessutom fastslagit att äta är ett grundläggande behov och att försäkringskassan därför gjort för hårda tolkningar. Det är självklart allvarligt. |
Miljöpartiet |
Vi välkomnade HFD-domen som nyligen kom om att sondmatning inte ska ses som egenvård och åter ge rätt till personlig assistans. Att Försäkringskassan nu åter gör en snävare tolkning visar återigen på vikten av att vi får en mycket tydligare lagstiftning på plats. Det är viktigt att säkerställa att sondmatning som grundläggande behov tillgodoses när LSS-lagstiftningen nu reformeras. |
Liberalerna |
Ja, det är mycket bekymmersamt att Försäkringskassan fortsätter göra snålast möjliga tolkning trots att det finns prejudicerande domar som går åt andra hållet. Vi menar att det är regeringens fel, som både formellt och informellt uppdragit åt Försäkringskassan att vara snåla. Lagen behöver skrivas om, och Försäkringskassan behöver få ett tydligt uppdrag som går ut på att de som behöver stöd ska få det. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Ja. Vi menar att Högsta förvaltningsdomstolens senaste dom om sondmatning som ett grundläggande behov är principiellt viktig och utgår ifrån att ansvarig statlig myndighet i fortsättningen kommer väga in detta. |
Kristdemokraterna |
Det är ett stort problem och ett symptom på en ovärdig människosyn om inte näringstillförsel, oavsett om det sker via munnen eller via en sond, räknas som ett grundläggande behov. |
| Sverigedemokraterna |
Vi anser att sondmatning är ett grundläggande behov. |
Feministiskt Initiativ |
Vi förstår inte hur sondmatning kan vara olika saker och olika integritetsnära för olika personer. Det låter mer som hårklyverier. |
10. Bör det göras en lagändring i LSS om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar?
Socialdemokraterna |
På den här frågan vill vi också invänta utredningen. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Ja |
Miljöpartiet |
Det är uppenbart att uppdelningen i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar skapar problem, om vi sett inte minst i fallet sondmatning. Det är möjligt att ett borttagande av uppdelningen är en bättre väg fram framåt, men det är inte något som vi har tagit ställning till som parti ännu. Det viktigaste är att vi får en helhetslösning på plats, där individen och dens möjlighet att leva som andra står i fokus. |
Liberalerna |
Ja. Vi vill som sagt helt ta bort begreppet “grundläggande”, som inte fanns med i lagen från början. |
Centerpartiet |
Det kan finnas skäl att se över detta. Det är viktigt att LSS är en rättighetslag för dem med de allra största behoven |
Moderaterna |
Vi har inga sådana förslag. |
Kristdemokraterna |
Ja |
Sverigedemokraterna |
Ja det är något vi vill se över. |
Feministiskt Initiativ |
Det låter mer rättssäkert och ger en enklare handläggning. Vi ska hela tiden utgå från lagens förarbeten och detta kan inte vara den ursprungliga intentionen med alla dessa begränsningar. |
11. Vill ni ändra lagstiftningen så att en återgång kan ske till den rättspraxis för grundläggande behov som gällde innan domarna 2009 om integritetsnära grundläggande behov (RÅ 2009 ref, 57), 2012 om egenvård (HFD 2012 ref, 41), 2015 om femte grundläggande behovet (HFD 2015 ref, 46)?
Socialdemokraterna |
Nuvarande lagstiftning har visat på ett antal brister där lagstiftningens intentioner inte följs. Det är ett av skälen till den översyn av lagen som nu görs. När vi tar ställning till utredningens förslag kommer vi bland annat att titta på hur förslagen kan lösa de luckor som har uppstått på grund av ändrad rättspraxis. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Vänsterpartiet har sedan många år krävt en översyn av LSS och att lagtexten förtydligas så att lagen lever upp till det som är dess grundintention. Det här är ett huvudkrav för oss. |
Miljöpartiet |
Ja. Miljöpartiet har länge drivit på för att LSS ska förtydligas, så att alla fullt ut kan delta i samhället. Lagens intentioner måste säkras i praktiken och de individuella rättigheterna förtydligas för att möjliggöra ett oberoende liv med goda levnadsvillkor, precis så som avsikten var med lagen. De senaste årens rättspraxis har lett till en situation där många personer har förlorat sin rätt till assistans och det är en av anledningarna till att regeringen tillsatte LSS-utredningen. För Miljöpartiet är det tydligt att målet med omarbetningen av LSS är att vi ska kunna återgå till den rättspraxis som gällde innan de nämnda domarna. |
Liberalerna |
Ja, på kort sikt. På lång sikt vill vi,, som vi är inne på i våra svar på en del andra frågor här, helt gå ifrån begreppet “grundläggande behov”. Att omarbeta LSS i grunden är dock något som behöver få ta tid för att det ska bli bra, och de som just nu nekats eller blivit av med sin assistans kan inte vänta så länge. Därför behövs det också lagändringar på kort sikt för att de ska kunna få stöd. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Vi inväntar den tillsatta utredning som nu analyserar rådande rättsläge och som försöker väga samman sina förslag med hänsyn tagen till befintlig lagstiftning och framväxande rättspraxis. |
Kristdemokraterna |
Ja, vi vill ändra rådande rättspraxis angående definitionen av grundläggande behov och återupprätta den fullständiga intentionen med LSS-lagstiftningen. Det som har hänt under de senaste två åren är att vissa av dessa gamla domar från Högsta förvaltningsdomstolen har börjat tolkas på ett nytt sätt av myndigheten. I vissa fall tre år efter det att domen kom och direkt efter att den Socialdemokratiskt ledda regeringen gick ut med att det behövdes besparingar i LSS och gav direktiv till myndigheten att bryta utvecklingen av antalet timmar. Det är en ovärdig och omänsklig politik. |
| Sverigedemokraterna |
Ja det vill vi och det tänker vi fortsätta kämpa för. |
Feministiskt Initiativ |
Absolut se ovan. |
12. Behövs det fler kontrollåtgärder än vad som finns idag, för att minska fusk inom assistansersättning?
Socialdemokraterna |
Vi utesluter inte att kontrollåtgärderna behöver förbättras. Skattemedel som är avsedda för personer med funktionsnedsättning ska inte gå till kriminella. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Nej. Framförallt får inte den enskildes rättigheter begränsas av kontrollåtgärderna. Regeringen har under hela mandatperioden hävdat att de vidtagit åtgärder för att stävja fusk men där de i själva verket slagit mot den enskilda individen. Det är oacceptabelt. |
Miljöpartiet |
Det är viktigt att pengarna inom assistansersättning verkligen går till det som de är menade för, därför är det också viktigt att det finns kontrollåtgärder på plats och att dessa är effektiva. Detta får dock aldrig få negativa konsekvenser för brukares rätt till assistans. Vi har inte några förslag som syftar till fler kontrollåtgärder än idag, men det är möjligt att kontrollåtgärderna behöver bli bättre, så att man minimerar de negativa konsekvenserna för brukarna. |
Liberalerna |
När omfattande fusk har uppdagats har det ofta handlat om oseriösa utförare av assistans, som inte sällan bedragit både staten och de assistansberättigade (som inte fått det stöd de behöver och fått rätt till). Såna fuskare ska stoppas! Vi ser gärna att till exempel myndigheter samarbetar närmare för att upptäcka oseriösa utförare. Man kan till exempel tänka sig att om Skatteverket upptäckt att ett företag fuskar med skatten bör Försäkringskassan granska samma företag extra noga. |
Centerpartiet |
Det kan finnas behov av ytterligare kontrollåtgärder |
Moderaterna |
Ja. Allt fusk är djupt problematiskt. Det är något vi satsar resurser på att bekämpa. Såväl inom LSS som i andra välfärdssystem behövs skarpare uppföljning och tillsyn. Allt oupptäckt fusk är förlorade skattekronor. Dessa resurser hade istället kunnat användas till att utveckla välfärden för alla med behov av assistans, vård och omsorg. Resurserna ska gå till dem som har rätt till samhällets gemensamma stöd. De som har personlig assistans ska få den hjälp de behöver. |
Kristdemokraterna |
Myndigheternas möjligheter och ansvar att samarbeta för att komma åt brottslighet mot samhällets välfärdstjänster har under de senaste åren förbättras. Det arbetet måste fortgå. Det kräver hög kompetens om denna typ av brottslighet både hos Försäkringskassan, kommunerna och hos de rättsvårdande myndigheterna, polis och åklagare. Det som pågår nu är att enskilda kläms åt när assistans dras in eller nekas utan att det förhindrar brottsligheten. |
| Sverigedemokraterna |
Ja det är något vi vill se över. Fuskandet och de rena bedrägerierna med ersättning från Försäkringskassan eller LSS har de senaste åren tyvärr varig ganska omfattande Det tar inte bara resurser från dem som har ett verkligt behov och som behöver samhällets stöd utan det urholkar också förtroendet för myndighetsutövarna.
För att få ersättning från LSS eller sjukförsäkringen behövs läkarintyg. Ett läkarintyg som uppsåtligen intygar osanna förhållanden förkastligt och inte minst kriminellt. En läkare som medvetet skriver falska läkarintyg bör inte längre få arbeta som läkare och bör därför också fråntas sin läkarlegitimation. Sverigedemokraterna menar att regeringen måste se över gällande regelverk för läkarlegitimationer. |
Feministiskt Initiativ |
Det försvinner 46 miljarder ut ur Sverige genom skatteflykt. Vi lägger hellre resurser på exempelvis fler handläggare. Självklart ska brott straffas men kollektiv bestraffning är oacceptabelt. |
13. Borde personer över 65 år kunna söka personlig assistans i framtiden?
Socialdemokraterna |
Vi har inget sådant förlag och utredningen har inte heller något uppdrag att titta på detta. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Värt att titta närmare på men först måste vi se till att de grupper som idag har rätt till assistans får det. |
Miljöpartiet |
LSS är en otroligt viktig frihetsreform och rättighetslagstiftning och för Miljöpartiet är det självklart att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Detta gäller givetvis personer i alla åldrar, vi vill inte på något sätt försämra möjligheterna för äldre som är i behov av stöd. |
Liberalerna |
Vi har inget förslag om det i dagsläget, men vi diskuterar det. Det viktigaste är kanske att utveckla äldreomsorgen så att skillnaden i kvalitet blir mindre! |
Centerpartiet |
Nej |
Moderaterna |
Nej. Nuvarande lagstiftning och regelverk är rimligt. Det är viktigt att du får behålla den assistans du beviljats innan du fyllt 65 år, samtidigt som nuvarande ordning bibehålls. |
Kristdemokraterna |
Detta är något som vi behöver ta ställning till efter att LSS-utredningen är presenterad. |
| Sverigedemokraterna |
Om människor över 65 år förväntas fortsätta förvärvsarbeta så måste även rätten till personlig assistans hänga med. Vi menar att denna gräns behöver bli mer flexibel och justeras uppåt då många väljer att stanna i arbetslivet en längre tid. Regeringen bör utreda möjligheten att justera den övre åldersgränsen så att den kopplas till faktisk pensionsålder så att ersättning för den som fortfarande arbetar kan beviljas även för funktionsnedsättningar som uppkommer efter 65 års ålder och inte är åldersbetingande. |
Feministiskt Initiativ |
Ja, med tanke på att vi höjt pensionsåldern så måste ju människor ha chans att arbeta kvar oavsett assistans. Dessutom kan ju även människor över 65 år få en funktionsnedsättning. |
14. Bör det finnas begränsningar för hur mycket anhöriga till den assistansberättigade får arbeta som personliga assistenter?
Socialdemokraterna |
Det finns fördelar med att vara anhörig och samtidigt personlig assistent, till exempel när det gäller kunskaper om personen och att förstå den assistansberättigades behov. Men i vissa fall kanske det är mindre lämpligt att en nära anhörig är assistent. I sammanhanget är det viktigt att bejaka ungdomars behov av frigörelse och möjligheter att leva ett eget liv. Här vill vi också invänta utredningen innan vi tar ställning till eventuella förändringar. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Vi anser att det här är ett område som man kan behöva titta närmare på för att garantera att det inte finns inlåsningseffekter för så väl anhöriga som den som är beviljad assistans. Däremot är vi i nuläget inte intresserade av att införa begränsningar. Vi tror inte det är rätt väg att gå. |
Miljöpartiet |
Vi har inte några förslag om att förbjuda föräldrar att vara assistenter, det måste vara upp till varje förälder att ta så stort ansvar som de önskar för sina barn. Däremot finns det anledning att fundera över i vilken grad föräldrar bör vara assistenter till sina barn, både ur barnets och ur föräldrarnas perspektiv. För föräldern kan det vara viktigt att kunna ha en yrkeskarriär och till exempel kunna få en bättre lön än den man kan få som assistent. För barnets del kan det handla om att med tiden kunna få frigöra sig från sina föräldrar. Samhället kan inte utgå från att föräldrarna alltid finns, varför det är absolut nödvändigt att samhällets stödfunktioner håller. |
Liberalerna |
Kanske. Möjligheten för anhöriga att vara assistenter är oerhört viktig, för att till exempel kunna hoppa in som vikarie med kort varsel och för integritetens skull -- för att kunna slippa externa assistenter någon gång ibland. Vi är samtidigt tveksamma till att framförallt barn bara ska ha anhöriga som assistenter. Barn har rätt att frigöra sig från sin familj. En femtonåring ska kunna gå på bio med kompisarna utan att ha mamma med sig. Anhörigassistans är ofta den allra bästa assistansen -- men ibland den sämsta. Det finns tyvärr en del förfärliga exempel på hur assistansberättigade har utnyttjats och vanvårdats av nära anhöriga. Men vi tror inte att det är någon bra lösning att sätta upp någon fyrkantig timgräns för anhörigassistans, det kanske räcker med en medvetenhet om att den ibland inte är helt av godo. |
Centerpartiet |
Så länge det sker med hög rättssäkerhet och i enlighet med det behov som har beviljats, ser vi inga problem med detta |
Moderaterna |
Ja. Befintlig lagstiftning och regelverk så som arbetstidslagstiftningen ska gälla alla som är berörda. |
Kristdemokraterna |
Det är viktigt att den assistansberättigade tillsammans med anhöriga hittar en lösning som passar bäst för just deras livssituation. Idag är ca 25% av alla assistenter anhöriga till assistansanvändaren. För många blir den anhörige en flexibel lösning som skapar en privat sfär med trygghet vid intima och känsliga situationer. Studier visar att anhöriga ofta utförde betydligt mer assistans än de fick betalt för. Det är viktigt att balansera så att den anhörige inte behöver ta mer ansvar än de vill samt har kraft och ork för. |
| Sverigedemokraterna |
Först och främst ska barn och ungdomar med funktionsnedsättning få det stöd de behöver i form av personlig assistans. Föräldrar till barn och ungdomar är de som ofta tvingas ta ett övermäktigt anhörigansvar när assistansen dras in. Det bästa anhörigstödet man kan ge föräldrar som är anhörigvårdare är att inte låta föräldraansvaret bli alltför långtgående vilket det ofta blir då man drar ned assistansen för barnen och ungdomarna.
Vi anser att stöd och service ska erbjudas till anhörigvårdare och stödet till de anhöriga bör vara lika i hela landet. Föräldrar till funktionsnedsatta barn kan exempelvis behöva få avlastning och stöd ibland för att hålla i längden. Föräldraansvaret finns alltid där, precis som för alla barn, men det får inte leda till att man inte kan fortsätta att yrkesarbeta då det ofta kan leda till att familjen får en sämre ekonomi och därmed sämre förutsättningar. Om familjen så önskar och Försäkringskassans regler uppfylls ska man ha rätt att ha sin förälder som assistent, men det får inte innebära att man inte också ser de anhörigas behov av avlastning ibland. |
Feministiskt Initiativ |
Det är en svår fråga då det kan innebära att en man isolerar den kvinna han är assistent och partner/anhörig till. Det kan också innebära ett tryck på den anhörige att arbeta mer än den vill. Men i stort bör människor vara kompetenta att avgöra det själva.
Men även om den personlige assistenten inte är anhörig kan det finnas en bra sak med att inte ”slita ut varandra”. Men det är mer en fråga för assistansbolagen att utbilda assistenter och arbetsgivare/ledare. |
15. Borde grundläggande behov utökas till att kunna vara förälder och att kunna arbeta
Socialdemokraterna |
Här vill vi invänta det utredningen kommer fram till. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Det har vi inte tagit ställning till. |
Miljöpartiet |
Vi har inte tagit ställning till just detta förslag, men det centrala är att alla ska kunna bli föräldrar och få den hjälp man behöver för att kunna arbeta, efter förmåga. Miljöpartiet har till exempel länge drivit att införa flexjobb enligt dansk modell, där en person med funktionsnedsättning ska kunna arbeta 100 procent av sin kapacitet, och där staten kompletterar lönen så att den motsvarar en heltidslön. |
Liberalerna |
Liberalerna vill som sagt helt gå ifrån begreppet grundläggande behov. Att vara förälder och att arbeta är behov som bör kunna ligga till grund för assistans. |
Centerpartiet |
Vi har inga sådana förslag i dagsläget |
Moderaterna |
Vi har inga sådana förslag. |
Kristdemokraterna |
Ja, vi har motionerat om detta i Sveriges Riksdag. |
| Sverigedemokraterna |
Det är något vi ser över just nu. |
Feministiskt Initiativ |
Om ersättningen för assistans var statlig skulle det inte behövas så mycket fokus på personliga behov. Men oavsett om det gäller att hämta och lämna, ta hand om barn eller jobba så är allt ju en del av livet. |
16. Bör det finnas en vinstbegränsning för privata företag inom personlig assistans, och isåfall hur stor begränsning?
Socialdemokraterna |
Ja, vi vill begränsa vinsterna i välfärden. Vi menar att de pengar vi gemensamt betalar i skatt ska gå till välfärden och inte till vinstjakt för privata företag. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Ja vi tycker att det ska finnas en vinstbegränsning. Våra skattepengar ska gå till folket inte till riskkapitalister och självklart ska det gälla oavsett vår funktionalitet. Dessutom menar vi att det är ett hot mot vår rättighetslagstiftning att det finns ett incitament att göra vinst. Rörelseresultatet ska begränsas till avkastning på operativt kapital på 7% av statslåneräntan |
Miljöpartiet |
Vi tycker att skattepengar som går till välfärden ska stanna i välfärden, vi vill därför att eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten. Vi värnar dock om valfrihet och mångfald för att tillgodose alla människors olika behov och se till att välfärdssektorn håller hög kvalitet. Det är därför viktigt att de ideella välfärdsföretagen slipper begränsningar av vinstuttag. |
Liberalerna |
Nej. Vi ska ha höga krav på kvalitet oavsett utförare, och vi ska ha kontroll över att alla utförare är seriösa. Valfriheten är en helt central del av den personliga assistansen. Om man bara tillåter assistansföretag som går med förlust har man snart inga företag alls som utför assistans. |
Centerpartiet |
Nej. Vi anser att det behövs en mångfald av utförare för att människor ska kunna välja själva och ha inflytande över sin assistans |
Moderaterna |
Vi anser att det kraftigt skulle begränsa valfriheten och mångfalden av exempelvis utförare av assistans, äldreboenden, skolor och utförare av hemtjänst. Däremot ska ingen utförare kunna gå med vinst på bekostnad av verksamhetens kvalitet. Därför behövs tydliga kvalitetskrav och kontroller. |
Kristdemokraterna |
Välfärden ska präglas av hög kvalitet och professionalism. Därtill är möjligheten att fritt kunna välja en personlig assistans som passar just mina unika behov ovärderlig. Om det är en privat eller offentlig aktör är underordnat. Som privat aktör måste du vara tillåten att gå med vinst för att långsiktigt kunna utveckla verksamheten. Ändamålsenliga kvalitetskrav och uppföljning på både privata och offentliga aktörer måste vara överordnat jakt på den som bidrar till välfärden genom att vara privat utförare. |
Sverigedemokraterna |
Vi är positivt inställda till tydliga och högt ställda tillståndskrav för att få bedriva verksamhet inom välfärdens område. Det är därför oerhört synd att regeringen helt schabblat bort möjligheten att få till stånd en vettig lagstiftning för detta, trots att det egentligen skulle gå att uppnå konsensus i riksdagen för ett sådant krav, på grund av sin ovilja att förhandla med oppositionen. Regeringens förslag härvidlag träffar tyvärr helt fel, leder till ökad olikvärdighet, otydlighet och osäkerhet och kommer inte på något sätt medföra högre kvalitet i verksamheterna.
Vi vill införa tydliga och välavvägda krav men dessa måste givetvis gälla lika för alla verksamheter – oavsett driftsform – vare sig det rör sig om en kommun, ett aktiebolag, en stiftelse, ett kooperativ eller en förening, samt dessutom gälla lika över hela riket. Om den enskilda kommunen är ansvarig kommer själva prövningen se drastiskt annorlunda ut i ”blåa” jämfört med ”röda” kommuner vilket inte är rimligt eller på något sätt rättvist. Prövningen ska istället ske av ansvarig statlig myndighet vilket borgar för ökad likvärdighet i hela riket. Vi är alltså för tydliga och skarpa tillståndskrav vad gäller ägar- och ledningsprövning, verksamhetsplan och ekonomisk plan, utökad tillsyn med betoning på oanmälda kontroller (till skillnad från idag då majoriteten av kontrollerna är föranmälda), en tydlig ”sanktionstrappa” om brister uppdagas samt ett transparent och publikt omdömesregister där medborgarna enkelt kan hitta det alternativ - vare sig det är en skola, ett äldreboende eller en vårdcentral – med högst nöjdhet. |
Feministiskt Initiativ |
Lika stor som för andra företag och med samma regler som för andra företag. Vinst som går tillbaka till företaget men ingen vinst som extra utdelning. Det är ju medel för den assistans som ska gå till en person och det ska den göra. |
17. Ska den assistansberättigade själv, även fortsättningsvis, kunna vara arbetsgivare för sina assistenter?
Socialdemokraterna |
Ja. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Ja |
Miljöpartiet |
Vi har inte några förslag om att ändra detta. |
Liberalerna |
Ja, det är en av de grundläggande idéerna bakom personlig assistans. |
Centerpartiet |
Ja |
Moderaterna |
Vi har för närvarande inga andra förslag. |
Kristdemokraterna |
Ja |
Sverigedemokraterna |
Ja men vi vill ha obligatorisk utbildning samt bättre kontroller. |
Feministiskt Initiativ |
Ja och även föräldrar till sina barn. |
18. Bör tvåårsomprövningarna införas igen och hur bör de isåfall se ut?
Socialdemokraterna |
Någon form av återkommande provning ska finnas. Men vi tror att det måste finnas en möjlighet till en förenklad uppföljning där förändringar i diagnosen sker långsamt. Även här vill vi avvakta utredningens förslag. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Nej. Vi anser att det ska räcka med att man är skyldig att rapportera in om ens omständigheter skulle ändras. |
Miljöpartiet |
Tvåårsomprövningarna är en viktig del i att kunna säkerställa att den enskilde får rätt stöd, inte minst kan de utgöra underlag för att brukaren får ett ökat stöd. Samtidigt vittnar många om att tvåårsomprövningarna utgör en källa till oro, inte minst för personer som inte har haft någon förändring i sina behov och snarare är rädda att mista sitt stöd. Det är möjligt att det finns bättre lösningar än tvåårsomprövningarna, bland annat kan det vara rimligt att ha längre intervaller mellan prövningarna, inte minst för personer med vissa kroniska tillstånd som med största sannolikhet inte kommer förändras över tid. Det är viktigt att även frågan om tvåårsomprövningarna ingår i den helhetsöversyn som nu görs av LSS-utredningen. |
Liberalerna |
Nej. Vi vill att tvåårsomprövningarna avskaffas helt och ersätts med en modell som utgår från den enskilde. Det är rimligt att behovet av assistans följs upp regelbundet, men hur omfattande denna uppföljning ska vara och hur ofta den ska göras bör avgöras individuellt och vara en del av beslutet om assistansersättning. Vi tänker oss att det vanligen ska vara mer sällan än vartannat år och en mindre omprövning än idag. För den som har en mycket omfattande funktionsnedsättning med små utsikter till minskade behov bör utvärderingen snarare ha karaktären av ett utvecklingssamtal med Försäkringskassan. Mellan dessa utvärderingar gäller redan i dag att både den enskilde och den som utför assistans är skyldig att anmäla ändrade förhållanden, och detta bör även fortsatt kunna ligga till grund för både utökat och minskat antal assistanstimmar. LSS-utredningen bör få i uppdrag att utreda formerna för en sådan modell. |
Centerpartiet |
Vi vill se över tvåårsomprövningarna. Bland annat vill vi titta på möjligheten att avskaffa tvåårsomprövningarna helt i de fall då det bedöms osannolikt att assistansbehovet förändras |
Moderaterna |
Det var rimligt att ”frysa” tvåårsomprövningarna. Vi anser emellertid att detta måste vara en tillfällig lösning i avvaktan på en långsiktigt lösning. |
Kristdemokraterna |
Vi ser ingen anledning till att det ska finnas rutinmässiga och obligatoriska nya bedömningar för alla personer vartannat år. Vi vet att det finns personer som det inte kommer att vara någon skillnad eller förbättring för. Dessa personer och deras anhöriga ska inte behöva känna oro inför en omprövning av rädsla att de ska förlora eller få neddragning av sin assistans. Vi anser därför att omprövningar bör ske med individuella intervall bedömda utifrån behov kopplat till var och ens unika situation. Vi anser inte heller att man behöver ompröva behoven i grunden utan bara om de har förändrats. |
| Sverigedemokraterna |
Vi menar att om man har vissa typer av medfödda funktionsnedsättningar så är det snarare onödigt byråkratiskt och dessutom förnedrande för individen att minst vartannat år gå igenom och redovisa alla sina behov återigen. Vid vissa funktionsnedsättningar, som förbättras och blir mindre begränsande med tiden, kan eventuellt tvåårsöversyn vara berättigad men inte för alla funktionsnedsatta när exempelvis ett tillstånd är kroniskt. Sverigedemokraterna är därför emot att alla personer med funktionsnedsättning måste genomgå denna ofta mentalt påfrestande process och vill att regeringen ser över möjligheten att implementera ett nytt system där vissa undantag kan göras. |
Feministiskt Initiativ |
Det skulle kunna vara glesare om en person har haft sin assistans längre och förhållandena inte ändrats nämnvärt. |
19. Bör möjligheten att söka personlig assistans begränsas för nyanlända som är bosatta i Sverige, hur isåfall?
Socialdemokraterna |
Nej. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
Nej. Vi vill inte att vi ska vara ett land där människor delas upp och får helt olika rättigheter. En sådan utveckling är ett hot mot oss alla. Sveriges framgångssaga ligger i just det faktum att vi har haft en tanke om att vi ska ha lika rättigheter och skyldigheter som ett enat folk. Det gynnar oss alla. |
Miljöpartiet |
Vi har inga förslag som syftar till att begränsa tillgången till välfärden för nyanlända. |
Liberalerna |
Vi har inga sådana förslag. |
Centerpartiet |
Vi har inga sådana förslag |
Moderaterna |
Ja. Vi anser att man bör få full tillgång till svenska bidrag och ersättningar enbart genom eget arbete, eller genom permanent och laglig bosättning i Sverige. Exakt utformning behöver utredas vidare. Assistansersättning är ett exempel på en bosättningsbaserad förmån. Förslaget ska i första hand gälla för alternativt skyddsbehövande och anhöriga till f.d. asylsökande. För flyktingar kan sociala förmåner inte begränsas enligt gällande EU-rätt. Att skilja på regelverken för alternativt skyddsbehövande och flyktingar riskerar att leda till gränsdragningsproblem. Därför bör EU:s-regelverk ses över för att harmonisera reglerna för de olika grupperna. |
Kristdemokraterna |
Alla som har behov av personlig assistans och omfattas av det svenska välfärdssystemet ska få den hjälp och stöd som de behöver för att leva ett liv som andra. |
| Sverigedemokraterna |
Vi har tillsatt en grupp som ser över vår funktionsrättpolitik men generellt anser vi att svensk välfärd ska knytas till medborgarskapet. |
Feministiskt Initiativ |
Nej självklart inte. |
20. Övriga kommentarer från partierna
Socialdemokraterna |
Den som har behov av personlig assistans ska få det. Men lagstiftningen behöver förnyas och bättre anpassas till dagens förhållanden. Det är därför som LSS-utredningen är tillsatt och ska komma med förslag i höst. Uppdraget till utredaren har varit mycket brett. Den ska både se till kostnaderna och utveckla insatserna, med stärkt kvalitet, stärkt barnperspektiv och ökad jämlikhet i fokus. Det är viktigt att den framtida lagen blir förutsägbar och tydlig. Det är inte rimligt att domstolsutslag ska kunna ändra rättspraxis på de sätt som vi har skett med nuvarande lagstiftning. Det behöver också förtydligas när de övriga insatserna inom LSS kan och bör ges. Under senare år har insatsen ledsagning minskat mycket, vilket inte är bra. |
|---|---|
Vänsterpartiet |
LSS är en av våra största frihetsreformer som ska garantera dig och mig att oavsett vår funktionalitet så ska vi ha rätt att leva som fria människor med makt att bestämma över våra egna liv. Men nu är den reformen utsatt för en mycket hård attack vilket är mycket allvarligt. Det här är en utveckling som är ett hot mot oss alla. Därför måste vi alla hjälpas åt för att se till att vi återtar den här reformens grundintention och därmed garanterar oss våra rättigheter. Det här är en fundamental del av vårt välfärdsystem som vi i vänsterpartiet kommer slåss för. Vi kommer inte ge oss innan vi har en reform som vi alla kan lita på. |
Miljöpartiet |
|
Liberalerna |
Oavsett framtiden så måste de ca 2500 personer (ca 1400 som ”åkt ur” eller drabbats av neddragingar och sannolikt ca 1000 personer som fått avslag på sin förstaansökan) som åsidosatts de senaste åren återges deras rättigheter snarast. Den tysta katastrofens offer måste få upprättelse. |
Centerpartiet |
- |
Moderaterna |
Syftet med LSS och personlig assistans är att människor ska kunna leva självständiga liv – detta värnar vi. Assistansreformen genomfördes av en tidigare borgerlig regering och är central frihetsreform som vi vill utveckla. |
Kristdemokraterna |
- |
| Sverigedemokraterna |
Sverigedemokraterna strävar efter ett väl utvecklat system där våra medborgare med funktionsnedsättning får det stöd som de behöver och ges möjligheter till goda levnadsvillkor för att kunna leva ett liv som alla andra. Detta var också intentionen med lagen om stöd och service (LSS) som är en rättighetslag som ska ge personer med stora funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra. LSS och framförallt assistansreformen är tänkt som en frihetsreform som förbättrar livskvaliteten för många människor med olika funktionsnedsättningar men som idag försämrats drastiskt. Vi anser att lagens ursprungliga intentioner åter ska gälla. |
Feministiskt Initiativ |
Vi har inte ett så detaljrikt program men detta är något vi ser väldigt allvarligt på när samhället begränsar människors, pga. funktionsnedsättning/normbrytande funktionalitet i många fall, redan begränsade liv. Vi ser också med oro på att kvinnor tvingas till stöd av partners och anhöriga pga. att de inte får den assistans de har rätt till. Detta kan även gälla män. |
Jämför hur mycket partierna lade på assistansersättning för budgetåret 2018
Liberalerna |
|
|---|---|
Kristdemokraterna |
|
Sverigedemokraterna |
|
Socialdemokraterna |
|
Miljöpartiet |
|
Vänsterpartiet |
|
Centerpartiet |
|
Moderaterna |
|
Feministiskt Initiativ |
|
Länkar till partiernas hemsidor
Moderaterna
Miljöpartiet de gröna
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Liberalerna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Feministiskt initiativ