Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi – ”Alla medborgare bör garanteras goda levnadsvillkor”
Torbjörn Tännsjö anser att det inte finns någon egentlig mättnad i de behov som tex personlig assistans tillfredsställer. Ju rikare vi blir, desto mer utrymme bör ges för dessa insatser. Begreppet ”leva som andra” tycker han dock är problematiskt.
– Man ska försöka nå målet ”leva som andra” när det går, men det är inte alltid möjligt.
Som inledning till Assistanskolls TEMA–serie om ”Varför har personer med funktionsnedsättning rätt till goda levnadsvillkor och att leva som andra” intervjuas Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och aktuell med boken ”Etikprofessorn”.
Alla bör garanteras ”goda levnadsvillkor”
I LSS-lagstiftningen med personlig assistans är målet att insatsen ska ge ”goda levnadsvillkor” och att personen med funktionsnedsättning ska kunna ”leva som andra” i samhället. Torbjörn Tännsjö ser det som en mycket rimlig tanke att alla medborgare ska garanteras ”goda levnadsvillkor” i ett välfärdssamhälle.
– Det är en ide om att man ska en möjlighet till ett gott liv. Där kan jag beklaga att Socialtjänstlagen inte är lika generös som LSS.
”Leva som andra” orealistiskt för vissa
Målet att kunna ”leva som andra” i samhället uppfattar Torbjörn Tännsjö däremot som delvis orealistiskt eftersom han anser att det inte går att tillämpa för alla funktionsvariationer.
– För vissa individer handlar det mer om att få leva ett så hyggligt liv som möjligt. Samtidigt kan jag förstå att man sätter målet högt, det är en ideologisk markering.
Torbjörn Tännsjö ser detta som utslag för en viss bestämd ideologi inom funktionshinderrörelsen.
– Man vill se alla funktionsvariationer som relativa och att svårigheterna och oförmågan bortfaller om man anpassar samhället.
Ska man försöka nå målet när det går?
– Självklart, men man måste inse att det inte alltid är möjligt och då betona livskvalitet istället för funktion.
Vi blir alla lugnare och tryggare
För individ och samhälle finns det enligt Torbjörn Tännsjö två uppenbara vinster med att personer med funktionsvariation får ett stöd till ”goda levnadsvillkor” och att kunna ”leva som andra” där det är möjligt.
– Dels en personlig vinst eftersom många av oss eller våra anhöriga, någon gång i livet kommer i en situation där vi behöver den här sortens hjälp. Det ger en trygghet eftersom alla kan drabbas. Vi blir alla lite lugnare i ett sådant samhälle. Idag går vi tyvärr i en motsatt riktning, vi känner mer och mer oro eftersom vi måste kämpa för vår plats i världen.
Funktionshinder borde beaktas utan åldersdiskriminering
En annan indirekt verkan, som enligt Torbjörn Tännsjö är belagd i forskning, är att jämlikhet, där ingen tillåts falla igenom, är bra för det allmänna välbefinnandet hos alla människor i samhället, även för de med högre inkomster.
– Samhället blir mer produktivt, det blir mindre avundsjuka och oro.
Borde vi satsa mer resurser på tex personlig assistans?
– Självklart, ju rikare vi blir, desto mer utrymme bör ges för dessa insatser, särskilt nu när man talar om att robotar tar över mer och mer. Då bör ännu mer resurser läggas på omsorg, kultur och utbildning.
Borde personlig assistans som insats kunna ges till fler grupper och även till personer över 65 år?
– När samhället blir rikare och rikare bör verksamheter som LSS tillåtas expandera. Det handlar om behov och önskningar, som bara delvis är tillgodosedda. Exakt hur det ska gå till är inte något jag tycker jag har kompetens att uttala mig om. Frågan om Socialtjänstlagen och LSS är ju delikat. Man kunde tycka att funktionshinder ska beaktas utan åldersdiskriminering och jag är benägen att anse det.
Lagar är kompromissprodukter
Har rätten till "goda levnadsvillkor" och ”leva som andra” en grund i en ideologi eller etisk teori? Torbjörn Tännsjö anser att i lagstiftning finns det inte någon grund i egentlig mening, den är en kompromiss i en politisk process.
– Det är lite missriktat att tro att det finns en genomtänkt ideologi eller etisk grund för vår lagstiftning. Tänker man så, slås man direkt av inkonsekvenser i lagstiftningen eftersom den är präglad av flera olika ideologier. Det är inte som när katolska kyrkan bestämde allt. Vi får leva med lagar som illa motiverade kompromissprodukter.
Kan man hänvisa till något som legitimerar lagstiftningen?
– Man kan tala om en legitimitet hos själva lagstiftningen, och att man respekterar den demokratiska process där den kommit till. Den grunden ska vara öppen för diskussion, där man kan kritiskt ifrågasätta.
LSS inspirerat av bland annat Independent Living
Begreppen ”goda levnadsvillkor” och ”leva som andra” där en funktionsvariation ses som något relativt som samhället ska anpassa sig efter har dock påverkat LSS-lagstiftningen mycket menar Torbjörn Tännsjö. Och de tankarna kommer ur olika riktningar inom funktionshinderrörelsen.
– De riktningarna har fått genomslag här.
Tänker du på independent Living rörelsens tankar?
– Ja, bland annat.
Farligt fokusera på de starka
Torbjörn Tännsjö anser dock att det ibland är ett problem att funktionshinderrörelsen fokuserar för mycket på de starka, med en tanke om att funktionsvariation inte innebär svaghet.
– De som verkligen är svaga kommer då i kläm.
Många vänder sig ju mot att ses som en utsatt grupp och svag grupp…
– Ja det finns en normaliseringstanke i detta, och för de där det fungerar är det bra. Men de som inte kommer med blir bara ännu mer stigmatiserade. Vi behöver alla erkänna att vi behöver hjälp ibland och inte skämmas för det.
Torbjörn Tännsjö anser att detta kan förklaras med att alla rörelser som kämpar för en identitet, tex funktionsvarierade eller sexuella minoriteter, har en strategi att visa att man inte är avvikande utan del i en normalitet.
– Det funkar ibland men inte alltid. Det är de starkare delarna av en rörelse som tar upp kampen och vill se sig som normerande, men en person som behöver sin track sugen behöver trots det förhålla sig till sina begränsningar.
Nedskärningar i LSS del i en politisk konjunktur
Att det skurits ner på personlig assistans de senaste åren ser Torbjörn Tännsjö som negativt och som en del i en nyliberal politisk konjunktur, där samhället blir alltmer individualistiskt.
– Det har tvingats på oss av olika politiska förändringar. Om du tvingas äga din bostad behöver du göra bostadskarriär. Om du tvingas välja skola eller vård måste du bevaka dina intressen. Vi har inte blivit egoistiska, men de här förändringarna påtvingar oss en egoism där vi måste kämpa för vårt materiella välstånd.
Är detta en höger/vänsterkonflikt?
– Man skulle kunna tro att det är en höger/vänsterfråga men detta skär genom hela den politiska skalan. Även S–regeringar driver samma politik. Det politiska klimatet har dragit alla partier med sig. Men detta gör inte individerna starkare, tvärtom.
Vad skulle du säga till någon som säger att det inte rimligt att personer med funktionsnedsättning får stöd att ” leva som andra”, och att det är bättre att tex ge mer pengar till polisen?
– I ett samhälle som blir rikare kan vi ha ett fungerande polisväsende, men det finns en mättnad i hur mycket man kan ge polisen. I omsorg om andra finns egentligen ingen mättnad. Sedan kan situationen bli annorlunda med naturkatastrofer, klimatkriser eller krig men vi är inte där nu. Vi har råd att låta kostnaderna växa enligt intentionen i LSS-lagstiftningen.
Du sade tidigare att det finns en individualistisk del i handikapprörelsen, är det en del av den ökande individualismen i samhället?
– Nej, det är nog mer en taktik man valt som fungerat bra. Man vill se funktionsvariationer i relation till samhället.
"Goda levnadsvillkor" bör försvaras från angrepp
Att vi garanterar varandra ”goda levnadsvillkor” ingår i en jämlikhetstanke med en ide om gemensam välfärd som har stöd både i en socialistisk och liberal tanketradition, menar Torbjörn Tännsjö.
– Det är en ide om att vi tar hand om varandra och inte låter någon falla igenom. Den är viktig och sund och bör försvaras från angrepp.
Vad skulle du säga till en person som säger att jag vinner inget personligen på att personer med funktionsnedsättning får ett stöd att ”leva som andra”?
– Jag skulle säga att den individen har fel, du är okunnig och har inte tänkt igenom detta. Du har inte sett vinsten i ökad trygghet, du kan själv råka illa ut. Och samhället blir bättre för alla, även för dig.
Vad sker med ett samhälle där man ger väldigt lite stöd till personer med funktionsnedsättning?
– Det ger en otrygghet där alla kan drabbas, direkt eller indirekt. När människor försöker lösa situationen själva med tex privata försäkringar, bryts det sociala kittet och gemenskapen som finns upp. Det blir förnuftigt att handla egoistiskt i ett sådant sönderfallande samhälle.
Vad kan man göra åt detta?
– Gör motstånd mot försämringarna, gör politiska aktioner, visa att man inte accepterar detta. Här är funktionshinderrörelsen viktig i att bära fram de här kraven, men man bör då argumentera för allas bästa och inte bara för ett särintresse, säger Torbjörn Tännsjö.