läs skrivbordsversionen istället

Niklas Altermark, statsvetare, Lunds Universitet – ”Statliga utredningar som använder Expertmetoden har ett ansvar”

Niklas Altermark gläds åt att Försäkringskassan nu dömer ut Expertmetoden för att bedöma omfattningen av fusk i assistansersättning. Han är samtidigt mycket kritisk till att den fortfarande används i statliga utredningar.
– Det vilar ett tungt ansvar på de statliga utredningar som använder Expertmetoden.

Chefen på Försäkringskassans analysavdelning, Gabriella Bremberg, sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att Expertmetoden (Expert Elicitation) är olämplig att använda för att bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Detta är mycket positiva nyheter, säger Niklas Altermark. Han har länge studerat Expertmetoden och även skrivit studien ”Det handlar om miljarder” En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter.
– Jag blir så klart glad att Försäkringskassan har svängt i den här frågan. Om de på allvar vill arbeta med att komma till rätta med felaktiga utbetalningar så är de inte hjälpta av uppskattningar som inte går att lita på.

Använts i en rad utredningar

Expertmetoden innebär att experter som arbetar på området gör egna uppskattningar av, i detta fall av omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Metoden användes 2007 av FUT–Delegationen i rapporten Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen och 2010 av Ekonomistyrningsverkets rapport Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Rapporterna kom fram till att över 10 % av utbetalningarna var felaktiga. Den statliga utredningen ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)” lutade sig mot dessa uppgifter. Niklas Altermark har i sin studie kritiserat användningen av Expertmetoden utifrån två huvudspår.
– För det första är det här en metod som tidigare aldrig har använts för att besvara den här typen av frågor, den är utvecklad för att bedöma en helt annan typ av osäkerhet. För det andra så följer man i Sverige inte de metodologiska rekommendationer som finns för hur man ska gå till väga.

Tidsanda och fördomar

Johanna Skinnari på Brå har tidigare varnat för att resultaten av Expertmetoden påverkas av tidsandan. Niklas Altermark instämmer helt i detta.
– Så är det alldeles uppenbart. Expertmetoden bygger på att anställda i myndigheter, utan gedigna bakgrundsdata, får resonera sig fram till uppskattningar. I avsaknad av fakta att bygga uppskattningarna på finns det en stor risk att man istället fyller på med fördomar och föreställningar som man snappat upp i samhällsdebatten. Inte för att experterna skulle vara dåliga människor, utan för att det är så människor fungerar.

”Känner mig stolt”

Gabriella Bremberg sade även att Försäkringskassan instämmer i den kritik av Expertmetoden som Niklas Altermark och Hampus Nilssons lade fram i studien. Niklas Altermark känner stolthet över detta.
– Som forskare vill man bli läst och bidra till en bättre offentlig debatt och i förlängningen till bättre politiska beslut, så det gör mig stolt. Samtidigt vet jag att det finns kloka människor inne på Försäkringskassan som varit skeptiska till metoden under en lång tid och som verkar ha nått fram med sin kritik. Men det verkliga hästjobbet har gjorts av funktionsrättsrörelsen som har lyft vår kritik av metoden och enträget opinionsbildat i frågan.

Började användas på Försäkringskassan

Tidigare har representanter för Försäkringskassan använt och försvarat metoden, tex, i en intervju på Assistanskoll med Thomas Falk på Försäkringskassans kontrollenhet. Niklas Altermark anser att det startade runt 2007.
– Expertmetoden infördes 2007 av Gunnar Johansson som arbetade på Försäkringskassan, bland annat som försäkringsdirektör, och som ledde FUT–delegationen.
Gunnar Johansson har för övrigt uttryckt stark kritik mot assistansersättningen. I SVD–artikeln "Assistans – en orimligt bra socialförsäkring?" sade han bland annat: förmånen är så ineffektiv och kostsam att den riskerar att tränga undan andra gruppers behov av vård och omsorg och att assistansersättning, kanske för att staten är huvudman och inte kommunerna, har blivit ”en orimligt bra försäkring”.
Vilket ansvar har Försäkringskassan här?
– Det är ingen överdrift att säga att myndigheten var central för att man började med detta. Men som sagt, Försäkringskassan är en stor myndighet, där det också finns många kloka personer som både arbetar mot fuskgissningar och som är kritiska mot neddragningarna inom assistansen och sjukförsäkringen.

Fuskgissningarna legitimerade nedskärningar

Mellan 2014 och 2018 var de fuskgissningar som tagits fram med metoden en hörnsten i regeringens retorik kring assistansen. Det var ett sätt att legitimera nedskärningar, säger Niklas Altermark.
– Utan de här siffrorna hade de haft det betydligt svårare att förklara varför det behövde sparas pengar. Som jag ser det har expertgissningarna ramat in hela debatten om personlig assistans, från 2008 och framåt.
Per Hermanrud på Kalla Fakta ansåg att regeringen medvetet använt resultaten från Expertmetoden och medföljande fuskdebatt för att dölja besparingar, inom assistans.
Vad anser du om det?
– Jag skulle formulera det mer försiktigt. Som forskare kan jag inte veta vad som är medvetet och vad som är omedvetet. Det jag däremot kan säga är att resultaten de facto använts när regeringen har försvarat åtstramningar.
Vilka konsekvenser har den haft för allmänhetens syn på personlig assistans?
– Det vet jag inte. Det jag däremot ser är att expertuppskattningarna har fått stort medialt genomslag och upprepats av politiker. Det har skapat en bild av assistansen som ett system med mycket fusk. Hur många som tror på den här bilden kan jag dock bara spekulera i.

Allt fler myndigheter tar avstånd från Expertmetoden

Expertmetoden började alltså användas av en liten grupp personer i FUT–delegationen, bland annat Gunnar Johansson från Försäkringskassan. Därefter tog regeringarna och dess ministrar siffrorna på allvar. Men nu blir alltfler myndigheter skeptiska till metoden, säger Niklas Altermark.
– Jag uppfattar det som att BRÅ fortsatt har varit kritiskt, vilket de också varit tidigare. Men nu har de fått stöd i sin kritik av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten inom Delegationen för korrekta utbetalningar. I utredningen Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59) går det att läsa ett antal särskilda yttranden (sid 263-270 i utredningen) som jag tolkar som att tre myndigheter vill svära sig fria från utredningens resultat, vilket är positivt och anmärkningsvärt.
Var ligger ansvaret i att Expertmetoden använts på det sätt som gjorts?
– Ett tungt ansvar vilar på de som har lett de statliga utredningar som använt metoden. Ytterst är det dessa som ska upprätthålla utredningsväsendets legitimitet.

Används fortfarande i statlig utredning

Och trots kritiken används alltså Expertmetoden fortfarande i den nya utredningen Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Niklas Altermark är mycket kritisk.
– Utredningskansliet för den senaste utredningen har pressat på för att man ska använda metoden, trots hård kritik från centrala aktörer inom statsapparaten. Johan Ekstedt, som fick närmare 500 000 kr i konsultarvode för att hjälpa till med expertuppskattningarna, har tidigare arbetat på Försäkringskassan.
I utredningen (sid 91) används en punktuppskattning på 11,4 % felaktiga utbetalningar av assistansersättning, hur ser du på det?
– Det är den sämsta omfattningsbedömningen hitintills. Rent konkret så har man utgått från Susanne Billums utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6), som i sin tur utgick från Ekonomistyrningsverkets slutrapport Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen från 2011. I den nya bedömningen har utredningskansliet utgått från Billumutredningens resultat och fritt resonerat kring förändringar sedan 2012, för att därefter göra nån slags bedömning om hur dessa kan ha påverkat omfattningen av de felaktiga utbetalningarna. Det är en gissning baserad på sju år gamla gissningar, med skillnaden att man numera inte försöker förklä det hela som ”expertuppskattning”. Det vetenskapliga värdet av denna uppskattning är så klart noll och inget. Vi godkänner inte våra studenter när de gissar om hur verkligheten ser ut i sina B–uppsatser. Varför vi ska ha lägre krav på det statliga utredningsväsendet?

Studera fusket och sätt in åtgärder

Niklas Altermark tycker inte det är meningsfullt att försöka göra uppskattningar av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar för att arbeta mot fusket.
– Istället för att gissa sig fram till totalbelopp borde man i detalj studera hur fusk går till och vilka motåtgärder som är effektiva, säger Niklas Altermark.

Niklas Altermark intervjuades av Kenneth Westberg 2020–01–22

Vidare läsning

”Det handlar om miljarder” En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter

Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59)

Skicka sidan till: