Renée Blomberg, Försäkringskassan – ”Kostnadsminskningen beror på färre assistansberättigade och administrativa förändringar”

Utgifterna för statlig assistansersättning minskade med 4,5 procent 2019 jämfört med 2018. Orsaken är att antalet assistansberättigade minskar och administrativa förändringar av betalningsrutinerna, säger Renée Blomberg, prognoschef på Försäkringskassan. Hon bedömer att kostnaden 2020 och framåt är oförändrad.
– Höjningen av timbeloppet och en liten ökning av timmar/person uppvägs mot att antalet assistansberättigade bedöms fortsätta minska.

Den statliga andelen av assistansersättningen minskade från 25,3 miljarder 2018 till 24,2 miljarder 2019, en minskning med 4,5 %. Kommunernas andel ökade dock från 3,7 miljarder till 4,4 miljarder. Läs mer i Assistanskolls statistik

Beror dels på att antalet assistansberättigade minskar

I grunden beror drivs assistansersättningens kostnader av framförallt tre variabler, säger Renée Blomberg: antalet assistansberättigade, antalet assistanstimmar per person och nivån på timbeloppet. Timbeloppet höjdes 1,5 procent 2019 vilket höjde utgifterna med samma procentsats.
– Antalet assistansberättigade har under flera år minskat, samtidigt har antalet assistanstimmar fortsatt öka något. Det är svårt att ge exakta siffror här men grovt räknat kan man säga att färre assistansberättigade 2019 (jämfört med 2018) innebar att utgifterna sänktes med cirka 600 miljoner. Höjningen av timbeloppet höjde utgifterna med cirka 400 miljoner. Fler timmar per mottagare höjde utgifterna med ca 50 miljoner.

Största orsaken dock efterskottsbetalning för kommunerna

Införandet av efterskottsbetalning för kommunerna och ett nytt system för utbetalning av assistansersättning är dock den största orsaken till att kostnaderna för statlig assistansersättning minskade, de förändringarna gav ca 1 miljard i lägre kostnader 2019 jämfört med 2018, säger Renée Blomberg.
– Vi övergick 2017 från ett system där kommunerna betalade in pengarna till Försäkringskassan i efterskott, istället för som tidigare i förskott. Detta gav en period utan inbetalningar, då inbetalningarna försköts framåt i tiden, vilket bidrog till att utgifterna blev extra höga 2018.
Under 2018 byttes även utbetalningssystemet för assistansersättning.
– När det äldre systemet för utbetalningar stängdes ner gjordes extra insatser för att hantera utbetalningsbalanser, vilket ledde till förhöjda utbetalningsnivåer under 2018.

Kommunerna andel påverkas också av efterskottsbetalningen

Att kommunernas andel av kostnaderna för assistansersättningen ökade 2019 beror också på införandet av efterskottsbetalning, fortsätter Renée Blomberg.
– Det beror egentligen inte på att de ökade 2019 utan att de var ovanligt låga 2018. Inbetalningarna från kommunerna har stigit igen under 2019 men är fortfarande något lägre än före införandet av efterskottsfakturering, säger Renée Blomberg.

Utgifterna tros bli oförändrade kommande år

Utgifterna för den statliga assistansersättningen beräknas vara i stort oförändrad under kommande år, avslutar Renée Blomberg.
– Timschablonens höjning med 1,5 % och en marginell ökning av antalet timmar per individ uppvägs av effekten av antalet assistansberättigade bedöms fortsätta minska under 2020, säger Renée Blomberg.

Renée Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2020-04-29

Vidare läsning

Statistik över kostnaderna för assistansersättning 1994 -2019

Kostnadsutvecklingen av statlig assistansersättning

(Från 1 oktober 2016 betalade Försäkringskassan ut assistansersättning i efterskott vilket minskade kostnaderna det året med ca 8%)

Källa: Försäkringskassan