Disability Rights Defenders - ”Det måste bli enklare att kräva sin rätt”
Annemarie Isbert (tv) Selina Griesser (th)
ILI-projektet Disability Rights Defenders, DRD, har funnits i snart två år. Projektet består huvudsakligen av ett nätverk, en Facebookgrupp med nu över 1000 medlemmar från över 100 länder. Selina Griesser har arbetat i projektet sedan starten.
– Målet är att medlemmarna ska stärka varandra genom att dela med sig av kunskaper om hur man kan använda lagen som verktyg mot diskriminering.
Selina Griesser administrerar Facebookgruppen och har jobbat i projektet sedan starten 2018.
– Vi växer snabbare än någonsin. Vi har 1600 medlemmar i vår Facebookgrupp plus 50 som väntar på att bli insläppta. Vårt nyhetsbrev går ut till cirka 500 prenumeranter från över 100 länder.
Adolf Ratzkas idé
Från början var DRD en idé av Adolf Ratzka, Independent Living Institutes, ILI:s, grundare. Han är också med och jobbar i projektet, främst med nyhetsbrevet men också som rådgivare. Selina Griesser säger att syftet är att hålla igång ett nätverk där medlemmarna kan sprida information och dela med sig av sina kunskaper om hur man kan använda lagen som verktyg i kampen mot diskriminering. De flesta länder har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionssättningar, och har även egna nationella lagar som ska värna deras rättigheter.
– På papperet ser det kanske bra ut men likväl sker ständiga kränkningar av rättigheterna. Många känner inte ens till sina rättigheter och än mindre hur de ska kunna använda dem, tex i en domstol. Det finns lagar men så länge vi inte använder dem kommer inte mycket att ändras.
Medlemmarna drar nytta av varandra
Selina Griesser har ett par kandidatexamina och en Master i socialt arbete från Tyskland, allt med fokus på Funktionsrätt. I projektet arbetar också Annemarie Isbert, också hon från Tyskland, som sedan hösten 2019 varit praktikant på ILI. Även hon ägnar sina studier åt socialt arbete med inriktning på funktionsrätt. Hon säger att mycket av arbetet i projektet handlar om att organisera nätverket på ett sätt som gör att medlemmarna kan dra nytta av varandras kunskaper.
– Det är inte våra kunskaper som är viktiga utan nätverkets egna. Medlemmarna i nätverket som definierar vad som är intressant av och vad de behöver. Vi har bara koll på vad folk är intresserade av och ser till att de får det de efterfrågar. Vi gör också en del enkäter och undersökningar bland medlemmarna där vi frågar dem vilka ämnen de är intresserade av och vill diskutera.
Ämnen som diskuteras
De ämnen som diskuteras i Facebookgruppen varierar mycket: ”all tänkbar information som i grunden handlar om att försvara sina rättigheter”, som Selina Griesser säger.
– Beskrivningar av rättsliga fall, domstolsbeslut, referenser till lagstiftning, publikationer, rapporter och tillkännagivanden, tips om finansiering, studier, konferenser eller webbseminarier och jobbmöjligheter. Allt relaterat till funktionsrätt.
Vill man ha hjälp med sina egna rättsfall?
– Ja, men då måste vi dessvärre säga att vi inte rätt ställe för att få sådan support. Vi är en plattform för att sprida kunskap och information. Men ibland kan vi hjälpa dem med att få kontakt med sina organisationer i hemlandet, säger Selina Griesser.
Just nu är Corona det stora samtalsämnet, säger Annemarie Isbert.
– Nu handlar mycket om Corona relaterat till personer med funktionsnedsättning. Vissa skriver till exempel att de i deras länder ska flyttas till institutioner för att ”skyddas från smitta”. Fast det faktiskt tvärtom höjer risken.
Hittills tre webbinarier
Projektet har en tredje kanal, förutom Facebook och nyhetsbreven, nämligen webbinarier. Hittills har de haft tre: det första om strategisk processföring och att använda lagen som verktyg, det andra om tillgänglighet och det tredje om åldrande. Just nu planerar de ett tredje som ska handla om legal clinics, att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda den juridiska vägen. Selina Griesser berättar att de med hjälp av Adolf Ratzka och ENIL, European Network on Independent Living, bjuder in talare som är experter på området.
– Webbinarierna är ett trevligt sätt att få folk från hela världen att mötas och med hjälp av experter få input och möjligheter att fråga och diskutera. Det kanske inte fungerar som praktisk support men det kan hjälpa en person att ta steget att skrida till verket och kämpa mot den diskriminering man upplevt.
Finansieras av ULOBA
DRD finansieras av det norska Uloba’s Bente Skansgårds Independent Living Fund och fick i förra veckan besked om ytterligare bidrag som gör att DRD kan fortsätta ytterligare ett år fram till maj 2021.
– Vi fortsätter naturligtvis att söka ytterligare finansiering, säger Selina Griesser.
Nackdelar med att bli stora
Det stora nätverket innebär förstås en del utmaningar. I nätverket finns det, förutom personer med egna funktionsnedsättningar även anhöriga, människorättsaktivister, jurister osv. Selina Griesser och Annemarie Isbert uppskattar visserligen variationen men den ställer höga krav på dem och det kan vara svårt att ”ge något till alla”. Annemarie Isbert säger att behoven ligger på olika nivåer.
– Det finns allt mellan experter med djupa kunskaper om ämnet till sådana som, visserligen är ivriga att lära sig men som kanske inte ens känner till begreppet independent living. De har så olika utgångslägen.
Göra rättvisan tillgänglig
Just denna splittring är i fokus när de funderar på hur de ska utveckla DRD i framtiden. De är ute efter att skapa flera mindre nätverk, antingen med fokus på speciella ämnen eller uppdelade regionvis. Nu närmast vill de börja med Norden.
– Vi vill fokusera mer på de nordiska länderna för att bygga upp och stärka vårt nätverk för och sedan se hur vi kan arbeta ihop.
Längre in i framtiden tänker sig Selina Griesser att målet för DRD är att göra rättvisan mer tillgänglig.
– Det handlar inte bara om att höja medvetenhet utan det måste också till förändringar i lagstiftningen som gör det lättare att ta steget att driva en process. För många är det en jätteapparat att bestämma sig för att gå till domstol och att driva ett mål. Det ska inte ta tio år utan att det måste bli enklare att kräva sin rätt.
Annemarie Isbert fortsätter:
– Ribban för att gå till domstol måste sänkas. Det tror jag är vår uppgift på lång sikt.