Sophie Karlsson, IfA – ”Assistansanvändare riskerar utnyttjas och bli återbetalningsskyldiga”

Sophie KarlssonEn lagändring så att assistansberättigade inte kan anlita anordnare som saknar tillstånd. Ett fungerande offentligt tillståndsregister och ett system där assistansanvändare får respit att anlita en annan anordnare när tillstånd dras in. Utbetalningsstopp bör samordnas mer med indragna tillstånd. Det vill IfAs ordförande Sophie Karlsson se förverkligat.

Efter HFD–domen 6518–17 feb 2019 kan assistansberättigade få assistansersättningen utbetald till sig själva och därefter anlita en anordnare som saknar tillstånd från IVO. Sophie Karlsson är mycket kritisk till detta.
– Avsikten med tillståndskrav inom personlig assistans är att garantera vissa grundläggande kvalitetsaspekter på den personliga assistansen, och att den som är assistansanordnare verkligen vet vad det innebär att bedriva personlig assistans. Om assistansberättigade kan anlita verksamheter som inte har tillstånd finns en risk att den assistansberättigade anlitar en verksamhet som inte är bra.

Samordna utbetalningsstopp och indragna tillstånd

Idag kan Försäkringskassan självständigt stoppa utbetalningar till företag som har tillstånd. Detta tycker Sophie Karlsson kan skapa förvirring, och anser att IVOs och Försäkringskassans beslut bör samordnas mer.
– Det blir missvisande när olika myndigheter gör olika bedömningar, tillstånd och utbetalning bör hänga samman. Assistansanvändaren måste kunna lita på att hen kan anlita de assistansanordnare som har tillstånd.
Utbetalningsstopp bör dock göras om Försäkringskassan ser felaktigheter som inte kan invänta ett indraget tillstånd fortsätter Sophie Karlsson.
– Då kan det finnas behov av att kunna agera snabbt. Det kan också tänkas att Försäkringskassan tillfälligt stoppar utbetalningar medan anordnaren rättar till felaktigheter, men det kanske inte nödvändigtvis föranleder ett indraget tillstånd.
Kan det vara lättare för Försäkringskassan att stoppa utbetalningar eller för IVO att dra in tillstånd nu eftersom företagen inte behöver stänga ner direkt utan kan låta kunderna anlita de iallafall?
– Jag förutsätter att beslut från både Försäkringskassan och IVO fattas på väl underbyggda grunder utifrån lagstiftningen och inte görs lättvindigt. Både Försäkringskassan och IVO torde vara angelägna om att den personliga assistansen lever upp till de krav och den kvalitet som ska finnas.

Offentligt register på anordnare med tillstånd saknas

Sophie Karlsson vill se en lagändring så att assistansanvändare måste köpa personlig assistans av en assistansanordnare med tillstånd och att utbetalningen av assistansersättningen annars kan stoppas. Hon anser samtidigt att det måste bli lättare för assistansberättigade att se vilka assistansanordnare som har tillstånd.
– IVOs register över vilka verksamheter som har tillstånd fanns tidigare online, men uppdaterades inte riktigt, och nu finns registret inte alls online. Det går förstås att kontakta IVO för att fråga om vem som har tillstånd, men det blir mer omständligt både för den assistansberättigade och IVO att sköta det på det sättet.

Svårt hitta ny anordnare med kort varsel

Att en assistansberättigad anlitar anordnare utan tillstånd kan enligt Sophie Karlsson bero på att hen upplever att just den verksamheten erbjuder något hen vill ha, det kan också vara en del i ett brottsligt upplägg. Men hon tror att det ofta beror på att en assistansanordnare förlorat sitt tillstånd och assistansanvändaren vill fortsätta där i avvaktan på att verksamheten kanske får tillbaka sitt tillstånd, eller för att under tiden leta efter en ny assistansanordnare. Det kan vara svårt att hitta en ny anordnare från ena dagen till den andra säger Sophie Karlsson.
– När en verksamhet förlorar sitt tillstånd får assistansanvändarna ingen förvarning utan det sker plötsligt, och att byta assistansverksamhet är en process i sig.

Behöver få en månads omställningstid

Sophie Karlsson anser att assistansanvändare borde, efter besked om att assistansanordnarens tillstånd dragits in, få en månad på sig att anlita en annan anordnare. Assistansanvändaren måste ha en chans att ställa om, samtidigt som det inte är bra att ha verksamheter igång som inte uppfyller kraven för tillstånd.
– Myndigheterna har uppgett att det inte går att meddela assistansanvändarna innan beslut har fattats, vilket vi kan ha viss förståelse för. Men då blir det nödvändigt att anlita assistansanordnaren tills en har ordnat med en annan assistansanordnare. Det skulle vara orimligt om assistansanvändaren i det läget får återbetalningskrav.

Risk att bli återbetalningsskyldig

Sophie Karlsson ser en risk att oseriösa assistansverksamheter utan tillstånd bedriver dålig verksamhet och försöker lura assistansberättigade på olika sätt för att komma åt så mycket som möjligt av assistansersättningen.
Vilka följder kan det få för assistansberättigade?
– Det kan leda till fysisk, psykisk eller ekonomisk skada för den assistansberättigade. Okunskap och/eller oförmåga hos assistansanordnaren kan leda till olika typer av brister, i tex bemanning eller assistansens utförande, vilket i värsta fall skulle kunna vara livshotande. Om assistansersättning används på ett felaktigt sätt kan det leda till återbetalningskrav även gentemot den assistansberättigade.

Nödvändig begränsning av självbestämmandet

Det innebär en viss begränsning av självbestämmandet att vissa verksamheter inte kan anlitas, säger Sophie Karlsson. Men hon ser det som en begränsning som måste accepteras.
– Risken att människor skadas eller att oseriösa assistansanordnare bedriver verksamhet är större. Det finns många bra verksamheter med tillstånd.
Hur kan man bevara självbestämmandet vid en lagändring?
– Genom attt det finns möjlighet att anlita den typ av verksamhet som bäst motsvarar de egna behoven kring den personliga assistansens utförande. Att det finns en mångfald av assistansanordnare med bra kvalitet, oavsett om det är en stor eller liten assistansanordnare, med kontor lokalt eller med viss inriktning. IfA arbetar för att alla assistansanvändare ska göra medvetna och kloka val i tex IfAs frågeguide vid val av assistansanordnare.

Risk att egna arbetsgivare utnyttjas

Om det blir en lagändring här, kan det enligt Sophie Karlsson finnas en risk att oseriösa aktörer förmår assistansberättigade att bli egna arbetsgivare, anställa sina egna assistenter men samtidigt anlita den oseriösa aktören för administration.
– Ja, den risken finns som det är nu.
Hur skulle det kunna förebyggas?
– Genom att även egna arbetsgivare anlitar verksamheter med tillstånd för de delar i assistansen de inte vill sköta själva. Om det handlar om att endast t ex sköta bokföring eller administrativa program så behövs inte tillstånd, men stöd i större utsträckning kring den egna assistansen bör ske via assistansanordnare med tillstånd. Det är ett stort ansvar att vara egen arbetsgivare, en ska kunna se till både sina egna intressen och de personliga assistenternas. Om en är tveksam att ta det ansvaret är det bättre att anlita en bra assistansanordnare som har tillstånd, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2020–08–17


Skicka sidan till: