läs skrivbordsversionen istället

Stig Svensson, fd statlig utredare av assistansfusk – ”Att säga att 50 % av all assistansersättning är fusk är grovt oseriöst”

Försäkringskassan ska kunna kontrollera anordnarna genom att tex dela uppgifter med andra myndigheter och få bankuppgifter. Arbetskraftsinvandringen bör begränsas. Det är några åtgärder Stig Svensson vill se, men han varnar samtidigt för att kriminaliteten utnyttjas av de som vill begränsa rätten till assistans.
– De avvikande skurkexemplen generaliseras för att ge en missledande bild av verkligheten.

Nyligen kom NUC–rapporten OLLE om hur personlig assistans och arbetstillstånd systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet. Stig Svensson, har en bakgrund på Skatteverket och gjorde utredningen Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet 2018 och intervjuades då på Assistanskoll.
– Den organiserade brottsligheten har tagit sig in på banan, det ligger i dess natur att växa. Läget förvärras för varje år, det är mycket allvarligt, säger Stig Svensson.
Kriminaliteten har alltså kunnat växa till samtidigt som bedömningarna för att få assistans blivit mycket hårda och över 8 av 10 får avslag vid nyansökan. Stig Svensson anser att problemet är en naiv lagstiftning.
– Den fria arbetskraftsinvandringen är en av grundorsakerna. Inget land i OECD har en så öppen arbetskraftsinvandring som Sverige. Dessutom är kontrollfunktionerna dysfunktionella, Försäkringskassan saknar befogenheter att kontrollera assistansanordnarna.

Björn Rosenlöf har hamnat helt snett

Åklagaren Björn Rosenlöf sade nyligen följande i en debattartikel i Expressen: Efter mina diskussioner med Försäkringskassan, och med beaktande av vad jag själv upplevt som åklagare, skulle jag bli mycket förvånad om fusket understiger 50 procent av all utbetald assistansersättning. Björn Rosenlöf säger samtidigt att ingen vet hur stor omfattningen är på fusket. Som försvar för siffran 50 % hänvisar han till vad han själv upplevt i sina utredningar och diskussioner med Försäkringskassan. Stig Svensson anser att Björn Rosenlöf gått in i en tunnel där han bara ser skurkar.
– Björn Rosenlöf är i flera avseenden en engagerad och kompetent åklagare, men här har han hamnat totalt snett. 50 % skulle innebära att mer än hälften av de 30 miljarderna staten betalar ut i assistansersättning skulle gå till de kriminella! Det finns inte på kartan. Den stora massan av brukarna - runt 16 000 personer -såväl infödda som invandrade har rätt till den assistans de får. Att misstänkliggöra dessa utan någon som helst saklig grund är grovt oseriöst, säger Stig Svensson som håller med Anders Lindberg på Aftonbladet om att det är fel att myndighetspersoner spekulerar på detta sätt utan att veta omfattningen på fusket.
– Björn Rosenlöfs agerande är mycket beklagligt och stärker de krafter som vill begränsa våra fri– och rättigheter. Inlägget saknar helt faktaunderlag. Han har sannolikt, och förhoppningsvis inte förstått vilka krafter han stödjer med sitt alster.

Kriminaliteten utnyttjas för att ta bort rättigheter

Stig Svensson ser en stor risk för att fusket utnyttjas som ett skäl för att tex ta bort rättigheter till personlig assistans.
– Absolut. De mörka krafterna i Sverige är starka just nu. De ger sken av att skydda gamla goda Sverige och riktiga svenskars rättigheter. De avvikande skurkexemplen generaliseras för att ge en missledande bild av verkligheten. Vilket i slutändan – om de får hållas – kommer begränsa allas våra friheter och rättigheter.

Om Anna Dahlbergs krönika

I krönikan Varför låter regeringen brukarimporten pågå? skriver Anna Dahlberg om kriminaliteten som beskrivs i NUC-rapporten. I slutet på krönikan kräver Anna Dahlberg inskränkningar av LSS–insatsen personlig assistans. Hon skriver: Annat kan få ta lite mer tid, exempelvis att begränsa anhörigassistansen liksom möjligheten för nyanlända att få tillgång till assistansersättningen…. Ytterst behöver reformen som sådan ses över förutsättningslöst. Att LSS–utredningen från januari 2019 skickades ut på remiss först i somras, och med viktiga förslag strukna, är ännu en underlåtenhetssynd från regeringens sida.
Stig Svensson anser att det finns intressen hos flera i samhällsdebatten att visa på de enstaka oegentligheter som finns och att utifrån det generalisera bortom all rim och reson för att misstänkliggöra hela systemet.
– En lagstiftning med radikalt annat innehåll vilket Anna Dahlberg gör sig till språkrör för skulle slå mot grundvalarna i LSS. Jag kan inte se några sakliga grunder eller skäl redovisade för en sådan nyordning. Och en person som vi ger rätt att komma till Sverige och bosätta sig ska naturligtvis ha samma rättigheter som oss andra.
Hur ser du på Elisabeth Sandlunds syn att Anna Dahlberg använder kriminaliteten som ett motiv för att få till nedskärningar av assistansreformen?
– Jag delar Elisabeth Sandlunds åsikt.

Uppskattar medvetet fusk till mellan 2 och 6 %

Den organiserade brottsligheten har en helt annan karaktär än den sly av småfusk som förekommer i alla system, säger Stig Svensson
– Problemet blir när personer och konstellationer av olika slag ser en möjlighet att systematiskt pumpa systemet på pengar. Samtidigt kan småfusk, typ ”tillfället gör tjuven”, växa till större fusk och utvecklas till organiserad brottslighet.
Hur stor anser du omfattningen av medvetet fusk i personlig assistans är?
– Jag står fast vid det jag skrev i min utredning, alltså mellan 2 och 6 % av totalt utbetalt belopp. Men får den organiserade kriminaliteten fortsätta kan bedömningen behöva höjas.
Vad bygger du de siffrorna på, det finns väl inget konkret faktaunderlag?
– Försäkringskassan har beräknat undandragandet till minst 2% grundat på de kontrollmetoder och de beslut man tagit de senaste åren. Eftersom man inte har kontrollbefogenheter mot assistansföretagen får siffran 2 % ses som ett golv. Att få en exakt siffra är omöjligt. Hur många som kör berusade i trafiken kan man få en exakt siffra på eftersom promillehalten i utandningsluften eller i blodet kan mätas. Men bedrägeri går inte att mäta på samma sätt eftersom det inte finns ett säkert sätt att hitta och konstatera bedrägeriet.

Brist på kontrollbefogenheter mot anordnarna

Vad anser då Stig Svensson ska göras mot kriminaliteten? Problemet är enligt Stig Svensson att Försäkringskassan bara har kontrollbefogenheter gentemot den assistansberättigade och inte mot assistansanordnarna.
– Försäkringskassan tar in timredovisningarna från assistansbolagen och betalar ut miljarder till dem. Men de har inga kontrollbefogenheter gentemot assistansbolagen. Skulle de börja fråga assistansföretagen om konstigheter och dessa inte svarar kan Försäkringskassan endast be om ursäkt för att de störde och avsluta utredningen innan den ens börjat.
IVO har visserligen kontrollbefogenheter mot assistansföretagens ekonomi men har en historia av att kontrollera kvaliteten till vårdtagare och assistansberättigade, menar Stig Svensson.
– Ekonomiska oegentligheter har tidigare inte granskats av IVO. De ser ju heller inte pengarna på det sätt som Försäkringskassan gör när de betalar ut.

Åtgärder mot kriminaliteten

Stig Svensson säger att han står fast vid förslagen i sin utredning. Tex att IVO, i sin hantering av tillstånd för assistansanordnare ska ges mandat att arbeta brottsförebyggande och få rätt till information från skatteverket, polisen och Migrationsverket. Försäkringskassan ska ges befogenheter att revidera assistansföretag som motsvarar skatteverkets rätt, och rätt att efter beslut i förvaltningsrätten kunna bevis- och betalningssäkra hos assistansföretag och dess företagsledare.
– Försäkringskassan bör får rätt att inhämta bankkontoutdrag för assistansföretag och dess ledning och rätt till bankkontouppgifter från skatteverket och liksom andra myndigheter göra observationer från allmän plats. Försäkringskassan har bäst förutsättningar att kontrollera pengaflödet, vilket är bensinen i den här motorn, säger Stig Svensson.
– Med ett utökat kontrollmandat skulle Försäkringskassan kunna stoppa ut– och uppbyggnaden av fusket innan det vuxit till organiserad brottslighet. Den organiserade brottslighet som redan finns inom LSS skulle med polisens hjälp sedan strypas för att i slutändan förhoppningsvis dö ut.

Vill begränsa närståendeassistans

Att det är möjligt för flera anhöriga att vara assistenter till en familjemedlem som har assistansersättning gör att brottsligheten kan organiseras i släktnätverk, säger Stig Svensson.
– Därför föreslog jag generella begränsningar i närståendeassistans till max 50 timmar i veckan eller 50% av beviljad tid. Man ska inte var blåögd och tro att problemet med närståendeassistans enbart gäller invandrade personer. Med en begränsad närståendeassistans säkrar man också insyn utifrån så den funktionsnedsattes rättigheter inte dribblas bort inom familjen.
Vad säger du till de familjer som anser att de kan sköta detta?
– För vuxna är det inte rimligt att alla familjemedlemmar och delar av släkten blir beroende av den assistansberättigade för sin levnad. LSS skapades för att ge ökad frihet inte bara för den assistansberättigade utan även för familjen i övrigt. Att leva sitt liv som andra. I mitt förslag begränsades inte assistansen enbart för närstående. Begränsningen gällde även sektliknande bildningar som kan uppstå vid till exempel enklaver på religiösa eller etniska grunder.

Förändra reglerna för arbetskraftsinvandring

Stig Svensson anser att en alltför fri lagstiftning för arbetskraftsinvandring gjort det möjligt att ta anhöriga med funktionsnedsättning som anhöriginvandrare till Sverige.
– Lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring bör definitivt ändras.
Stig Svensson säger att det inte olagligt att ta hit närstående som personliga assistenter via arbetskraftsinvandring eller att låta personer med funktionsnedsättning följa efter en anhörig som först kommit hit via arbetskraftsinvandring.
Är det då inte ett problem att de som gjort detta framställs som brottslingar i debatten?
– Det är det, därför är det viktigt att nu ändra på reglerna.
Många gör väl detta för att få ett bättre liv för en anhörig med funktionsnedsättning?
– Naturligtvis finns sådana orsaker. Det finns ett liknande fenomen från länder inom EU – företrädesvis tidigare östra Europa. EU–länder som har sämre ersättningar på detta område än Sverige. Men att komma åt detta är lagstiftningsmässigt oerhört mycket svårare än från tredje land, säger Stig Svensson.

Stig Svensson intervjuades av Kenneth Westberg 2020–10–22

Skicka sidan till: