läs skrivbordsversionen istället

Bengt Eliasson, Liberalerna – ”Vi välkomnar en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter”

Rättigheterna i LSS och personlig assistans ska vara en självklar del av det nya institutets arbete, inte minst för att Sveriges tillämpning av LSS-lagstiftningen ständigt kritiseras av FN, säger Bengt Eliasson.

Den 18 mars lämnade regeringen en proposition om att inrätta ”Institutet för mänskliga rättigheter” i Sverige. Det föreslås starta sin verksamhet 1 januari 2022 och ska enligt beslut av regeringen placeras i Lund.

Funktionsrättskonventionen nämns i propositionen

I regeringens pressmeddelande sägs det att syftet med institutet är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, genom att bland annat följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Funktionsrättskonventionen nämns särskilt på sid 16-17 i propositionen. Institutet ska lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Institutet ska inte pröva enskilda klagomål om kränkningar.

Välkomnar förslaget

Bengt Eliasson säger att Liberalerna välkomnar förslaget och att det innebär att Sverige i likhet med andra länder får en oberoende nationell institution för att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i det egna landet. Bengt Eliasson säger att Liberalerna länge förespråkat en nationell institution av detta slag.
– Det behövs för att stärka den löpande uppföljningen av hur Sverige efterlever sina folkrättsliga åtaganden inom området mänskliga rättigheter. Jag tycker det är väldigt bra att vi äntligen kan få ett institut på plats, men lagförslaget som ligger på riksdagens bord är dock inte helt invändningsfritt.

Vill se mer garantier för ett oberoende institut

Institutet föreslås ledas av en styrelse, vars ledamöter utses av regeringen. Styrelsen utser i sin tur en direktör som är myndighetschef och även ingår i styrelsen. Bengt Eliasson vill här se mer garantier för institutets oberoende.
– Vi har inga invändningar mot de positiva kvalifikationskrav som ställs upp på styrelseledamöterna och direktören och som också ska vara lagreglerade. Däremot är det en brist att lagförslaget inte innehåller tydliga garantier för att säkerställa att styrelsens ledamöter kan agera helt oberoende och utan att kunna ifrågasättas för otillbörliga rollkonflikter.
Till institutet ska exempelvis knytas ett råd med representanter från det civila samhället. Även här behövs det garantier menar Bengt Eliasson.
– För att tydliggöra institutets oberoende roll bör det även tydliggöras att den som sitter i institutets styrelse inte samtidigt kan tillhöra styrelsen för eller vara anställd i en civilsamhällesorganisation som har MR-frågor som sitt bevakningsområde.
Gör dessa invändningar att ni kommer rösta mot propositionen?
– Nej, absolut inte. Vi kommer rösta ja, men vi använder naturligtvis riksdagens möjligheter för att göra lagstiftningsförslag så bra som möjligt ur vår synvinkel.

LSS har en självklar plats i institutets arbete

Rättighetslagstiftningen i LSS ska ha en självklar plats i institutets arbete säger Bengt Eliasson.
– Ja, eftersom det är en rättighetslagstiftning som är väldigt tätt förknippad med Funktionsrättskonventionen, CRPD, som särskilt omnämns i lagförslaget. Sveriges tillämpning av just den lagstiftningen har också ständigt kritiserats av FN.
Hur bör institutet arbeta med rättighetslagstiftningen i LSS rent praktiskt?
– Jag menar att institutet, inom ramen för sitt uppdrag att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna, bland annat ska främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Här bör ett särskilt ansvar ligga på just LSS och de funktionshinderpolitiska målen.
Finns det en risk att detta stannar vid vackra ord på ett papper och hur undviker man det?
– Nej, jag ser ingen sådan risk. Funktionsrättsområdet är det enda som omnämns i propositionen och lyfts särskilt. Att detta sedan skulle tas bort är helt otänkbart. Då är risken möjligen större inom andra MR-områden.

Kunskap behöver komma ut

För att människor ska kunna tillvarata sina individuella fri– och rättigheter krävs kunskap, och perspektivet att se LSS som mänskliga rättigheter behöver spridas inte minst till myndigheter som Försäkringskassan och landets kommuner, säger Bengt Eliasson.
– Kunskap är nödvändigt för att det offentliga ska leva upp till sina folkrättsliga åtaganden på området mänskliga rättigheter.
Finns det ett motstånd mot att betrakta rättigheterna i LSS som mänskliga rättigheter?
– Nej, Jag upplever inget direkt motstånd, men däremot en betydande okunskap. Dessutom kan det finnas en ovilja att benämna det som en del anser som omsorgslagstiftning som det betydligt starkare och djupare MR-begreppet.

Granska hur Sverige lever upp till CRPD

Funktionsrättskonventionen, CRPD, nämns särskilt i propositionen. Institutet bör särskilt granska hur Sverige lever upp till CRPD, säger Bengt Eliasson.
– Ja, precis som omnämns i lagförslaget så bör detta vara ett särskilt ansvar som tydliggörs i särskilt uppdrag. Likaså behöver det säkerställas i kompetensutformningen av rådet och styrelsen.
Thomas Hammarberg har sagt att CRPD inte tillåter att ett land backar från redan uppnådda rättigheter och att detta skett i personlig assistans.
Är detta något som institutet skulle kunna arbeta med på något sätt?
– Ja, detta är ett viktigt fokusområde, säger Bengt Eliasson.

Bengt Eliasson intervjuades av Kenneth Westberg 2021-04-16

Vidare läsning

Proposition – Institutet för mänskliga rättigheter 2020/21:143

Pressmeddelande från regeringen om propositionen

Skicka sidan till: