Tuff politikerdebatt om huvudmannaskap och funkisskatt

Socialdemokraterna tror att utredningen sannolikt landar i ett statligt huvudmannaskap, vilket kritiserades starkt. Att KD-M-SD budgeten återinför funkisskatten var en annan het fråga på IfAs debattforum den 19 november med riksdagsledamöter från Socialutskottet.

Omedelbart före debatten talade Birgitta Andersson på tema normer och värderingar, vilket präglade den första frågan till paneldeltagarna. Moderatorn Sophie Karlsson, ordförande, Ifa, sade att LSS kom till för att ge möjlighet för personer med funktionsnedsättning att själva styra över sina liv, men att man under de senaste åren fått se nedskärningar och en alltmer detaljerad reglering av personlig assistans.
– Vilka möjligheter vill ni jobba för? Vilken utvecklig kan vi förvänta oss framöver? undrade Sophie Karlsson.

Goda intentioner försvinner när räknenissar tar över

Det blev ganska svävande svar blandat med fina ord om LSS och att intentionerna med lagen skulle följas. Vasiliki Tsouplaki (V), som vikarierade för Maj Karlsson, noterade de goda intentionerna bland sina politikerkollegor.
– Vi är ganska överens om hur det ska vara men varför blir det inte så? Vi kanske behöver titta på de normer som styr politiker, tjänstemän och offentlig förvaltning, att allt ska kunna mätas, att new public management dominerat svensk förvaltning de senaste decennierna. Det spelar ingen roll vilken fin lagstiftning vi har när det i praktiken blir det som går att mäta som får genomslag.
Nicklas Attefjord (MP) höll med.
– När politiker fattar beslut är det ofta med goda intentioner men det försvinner när jurister och räknenissar ska tillämpa dem. Vi borde försöka hitta metoder för uppföljning och styrning av de som genomför de politiska besluten.

Kritik mot Socialdemokraterna

Mikael Dahlqvist (S) fick utstå en hel del kritik för direktiven till utredningen om huvudmannaskapet. Kritiken handlade bland annat om att utredningen ska se över alternativ till ett statligt huvudmannaskap vilket många ser som synonymt med ett kommunalt huvudmannaskap. En av hårdaste kritikerna var Pia Steensland (KD).
– Mikael Dahlquist har missat att en majoritet i riksdagen fick stöd för att staten ska vara huvudman, därför är vi Kristdemokrater oerhört kritiska. Ett kommunalt huvudmannaskap har inte stöd i riksdagen. Det är slöseri med tid och det strider mot intentionerna i LSS.
Ulrika Heindorff (M) sade att hon blev oerhört besviken när hon läste direktiven och att de skapar onödig oro.
– Jag tycker det är tondövt att faktiskt forma direktiven på det här sättet när man vet att en majoritet i riksdagen vill ha ett statligt huvudmannaskap, jag hoppas verkligen ändå att det är där vi landar.

Mikael Dahlquist försvarade direktiven

Mikael Dahlquist försvarade direktiven med att vid ett flertal tillfällen poängtera att man måste vara noggrann när man skapar lagar och att utredningens förslag måste vara väl genomarbetade.
– Det skulle vara oprofessionellt att ha direktiv som inte ger svar på vissa frågor. Hur ska vi då kunna säkra upp att de som har kommunal assistans idag får sina behov tillgodosedda i ett statligt huvudmannaskap? Vi kommer sannolikt landa i ett statligt huvudmannaskap men jag tycker ändå vi ska vänta in utredningens förslag. Man tillsätter utredningar för att få väl grundade underlag. Ett flertal expertorganisationer och myndigheter har sagt att det måste utredas noga.

Ska behovsbedömningarna utredas?

Att frågan om behovsbedömningarna inte finns med i utredningens direktiv blev också föremål för stark kritik. Mikael Dahlqvist pekade istället på de direktiv Socialdepartementet gett Försäkringskassan; att utveckla kunskapen om hur bedömningar av assistans ska bli mindre integritetskränkande och påfrestande.
– Det behövs en bedömning av behovet men det ska ske på ett humant sätt och utifrån lagens intentioner, sade Mikael Dahlquist.
Men de andra i panelen uttryckte tvivel. Sophie Karlsson sade att hon har svårt att se att direktiven till Försäkringskassan skulle vara tillräckliga för att ändra bedömningarna eftersom det baserar sig på ”den rättstillämpning vi har idag”, något Försäkringskassan inte kan ändra på. Pia Steensland fortsatte:
– Grundproblematiken är att rättspraxis har drivits så långt och blivit så strikt att fler och fler ramlar ur systemet samtidigt som allt färre kommer in. För att komma till rätta med det måste vi ändra vi lagen, det räcker inte med att en myndighet ser över hur det ser ut idag, sade Pia Steensland.

(Kd) har lagt motion om tilläggsdirektiv

Bengt Eliasson (L) tvivlade på att huvudmannaskapsutredningen över huvud taget ska kunna utföra sitt uppdrag utan att samtidigt arbeta med frågan om bedömningarna.
– Vi har länge tjatat om att komma till rätta med grundläggande behov av integritetsnära delar, med snuttifieringen av behoven. Huvudmannaskapsutredningen kommer inte vara möjlig att genomföra utan att den frågan tas in i Lars Lööws utredning eller att det snabbtillsätts en parallell utredning.
Pia Steensland sade att Kristdemokraterna lagt en motion om tilläggsdirektiv till huvudmannaskapsutredning med syftet att alla behov i sin helhet ska vara assistansgrundande.
– Så det kommer att finnas chans för samtliga partier att ta ställning när det ska behandlas i Socialutskottet.

Ny funkisskatt i M-KD-SD budgeten

En annan fråga som väckte debatt handlade om den så kallade funkisskatten. Nicklas Attefjord (MP) undrade varför personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska beskattas hårdare än de som har ”vanliga arbeten”.
– Vilka normer och värderingar ligger till grund för att man inför ett jobbskatteavdrag som lägger en funkisskatt på de som har sjuk och aktivitetsersättning? undrade han.
Bakgrunden är att alliansregeringen på 00-talet införde jobbskatteavdrag för alla som lönearbetar. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har sedan dess betalat högre skatt (funkisskatt) än personer med ”vanliga arbeten”. S/MP-regeringen ville ta bort den skillnaden i sin budget för 2022. Det vill även (M) (SD) och (KD) i sin gemensamma budget, som nu har klubbats igenom i Riksdagen. Å andra sidan inför M) (SD) och (KD) ett nytt jobbskatteavdrag för personer med ”vanliga arbeten” som innebär att en ny funkisskatt införs. Mikael Dahlquist sade att det är orimligt att 260 000 personer med inkomster kring 10 000 kronor i månaden ska bestraffas med en extra skatt. Vasiliki Tsouplaki (V) höll med om det.
– Det är en konstig retorik att de som har arbete behöver sänkta skatter för att motiveras att arbeta medan de med sjuk-och aktivitetsersättning ska få högre skatt för att motiveras att arbeta. Det är en människosyn vi inte ställer upp på, sade hon.

”Statens ekonomi vägledande”

Pia Steensland sade att det ändå är de med sjuk och aktivitetsersättning som får den absolut största skattesänkningen, och hon försvarade samtidigt jobbskatteavdraget.
– Ja, vi inför mycket riktigt ett nytt jobbskatteavdrag för att kunna ha en stark välfärd generellt. Vi vet av erfarenhet från finanskrisen 2008, att Sverige var ett av de länder som klarade sig bäst genom att införa jobbskatteavdrag som ökade den totala mängden skatteintäkter när fler kom i arbete.
Nicklas Attefjord svarade:
– Man väljer ju inte att vara beroende av de statliga ersättningssystemen. Att driva in en skattekil och hänvisa till finanskrisen 2008 när stora banker och några få superrika människor gjorde miljoner människor arbetslösa blir väldigt märkligt.

Enighet kring Försäkringskassans återkrav

En oroväckande utveckling som Sophie Karlsson påtalade är att Försäkringskassan förväntar sig att assistansen ska utföras exakt efter assistansbeslutet och att enskilda assistansanvändare fått återkrav för att de inte anmält ändrade förhållanden när assistansbehovet samtidigt inte förändrats.
– De har alltså använt assistansen till något annat än det exakta beslutet men det måste finnas en flexibilitet för hur man kan använda sitt beslut.
Politikerna i panelen var ense om att det är fel. Bengt Eliasson sade att Försäkringskassan har för många olika roller.
– Försäkringskassan är allt från lagtolkare, praxissättare, utbetalare, domstol, utkrävare, beslutsfattare till bedömare. Allt i en och samma myndighet. Det är helt ogörligt. Vi behöver stycka upp Försäkringskassan och lyfta ur uppföljning till en annan myndighet. Och om det blir återkrav ska en rättslig myndighet ta hand om det.
Pia Steensland sade att begreppet förändrade förhållanden borde bytas till förändrade behov.
– Om jag går från särskola till daglig verksamhet eller flyttar från en lägenhet till en annan är ett ändrat förhållande men mitt behov är samma. Det är behoven som ska tillgodoses inget annat.

Text: Erik Tillander