läs skrivbordsversionen istället

Försäkringskassan, Birgitta Lindgren – ”Lagstiftningen hindrar oss att fullt ut ta bort integritetsintrånget i bedömningarna”

Lagstiftningen hindrar att fullt ut komma till rätta med de problem som enskilda upplever med integritetsnära utredningar och bedömningar. Att utgå fullt ut från WHO:s klassifikation ICF för vad som ska ge rätt till personlig assistans vore ett alternativ till dagens bedömningar, säger Birgitta Lindgren.

I ett svar på ett regeringsuppdrag säger Försäkringskassan att dagens lagstiftning och rättspraxis hindrar att fullt ut minska integritetsintrånget i bedömningar av personlig assistans. Birgitta Lindgren, områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning säger att Försäkringskassan måste bedöma hur mycket personlig assistans den sökande behöver för att tillgodose sina grundläggande behov.
– För att det ska finnas rätt till assistansersättning från Försäkringskassan måste de grundläggande behoven överstiga i genomsnitt 20 timmar per vecka. Hjälpen med grundläggande behov (med undantag av hjälp med andning och måltider i form av sondmatning) måste dessutom vara mycket privat och känslig för den personliga integriteten för att ge rätt till personlig assistans.

Mindre integritetskränkande med ICF?

Ett alternativ till dagens bedömningar vore att fullt ut tillämpa WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionhinder och hälsa, ICF skriver Försäkringskassan i ett svar på ett regeringsuppdrag. Det skulle isåfall kräva förändrad lagstiftning. Om integritetsintrånget då skulle minska beror på vilken nivå i ICF:s komponent aktivitet och delaktighet som man behöver utgå från vid utredning och bedömning, säger Birgitta Lindgren.
– Beroende på vilken nivå i ICF:s komponent aktivitet och delaktighet som man utgår från skulle beskrivningen av den enskildes behov i den dagliga livsföringen kunna bli mer eller mindre detaljerad. Hur detaljerad beror på vilket rekvisit som används i lagstiftningen för vad som kan ge rätt till personlig assistans.
Vad innebär det?
– Om det endast är hjälp som är mycket privat och känslig för den personliga integriteten som kan ge rätt till personlig assistans, behöver vi utreda så att vi kan bedöma om det handlar om sådan hjälp.

Översyn av lagstiftning krävs

I svaret till regeringen skriver Försäkringskassan att man i lagstiftningen till exempel skulle kunna använda ICF:s begrepp personlig vård istället för begreppen personlig hygien, måltider och att klä av och på sig, säger Birgitta Lindgren.
– Då skulle det bli mer transparent vad som ryms i begreppet. Beskrivningen av en aktivitet i ICF omfattar dock fler moment än vad som enligt gällande lagstiftning och praxis ses som grundläggande behov. Om det finns en önskan att ICF ska vara utgångspunkt fullt ut för vad som ger rätt till personlig assistans behöver en översyn av lagstiftningen göras. Om det ska göras är inte upp till Försäkringskassan.
Kan ICF täcka all behov en person har?
– ICF innefattar både ett medicinskt och socialt perspektiv och ger en gemensam kunskapssyn på vad som kan vara hindrande eller stödjande i personens livssituation.

Riksdagens beslut om grundläggande behov

I ett tillkännagivande sade en majoritet i riksdagen att huvudmannaskapsutredningen bör få tilläggsdirektiv i att utarbeta lagförslag som gör att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet vid bedömningen om en person har mer än 20 timmar grundläggande behov/vecka. Assistanskoll frågar Birgitta Lindgren om det skulle kunna vara en väg att göra assistansbedömningarna mindre integritetskränkande.
– Eftersom det enligt gällande lagstiftning inte är all hjälp med grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans så behöver Försäkringskassan utreda och bedöma hur mycket personlig assistans den enskilde behöver för just sådana behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det vill säga där hjälpen är mycket privat och känslig för den personliga integriteten, säger Birgitta Lindgren.

Förklara varför frågor måste ställas

Birgitta Lindgren talar även om saker som kan göras inom nuvarande lagstiftning för att göra assistansbedömningar mindre integritetskränkande. Dels att tidigt i handläggningen förklara varför man måste ställa frågor av integritetsnära karaktär.
– Då kan personen få förståelse för den utredning vi kan behöva göra och förbereda sig. Samtidigt kan vi ta reda på vad personen känner till om assistansersättning och Försäkringskassans handläggning för att kunna ge relevant information i syfte att skapa insyn och göra den sökande delaktig i handläggningen av hens ärende.

Inte fler frågor än nödvändigt

Dels kan handläggningen anpassas till den sökandes situation, säger Birgitta Lindgren. Handläggaren kan då skaffa sig kunskap om funktionsnedsättningen och konsekvenser av den för att inte behöva ställa mer integritetsnära frågor än nödvändigt för att få tillräckligt underlag för att kunna bedöma rätten till assistansersättning.
– Vi gör detta redan idag men under arbetet med regeringsuppdraget har vi sett att vi kan ge våra handläggare ytterligare stöd i detta, säger Birgitta Lindgren.

Birgitta Lindgren intervjuades av Kenneth Westberg 2022-07-25

Vidare läsning

Svar från Försäkringskassan på uppdrag om kunskapsstöd gällande assistansersättningen S2021/07149

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionhinder och hälsa, ICF

Skicka sidan till: