Vi har nu för första gången ett konkret och genomförbart förslag på hur ett statligt huvudmannaskap ska genomföras, sade Lars Lööw när utredningen presenterades.
Utredningens slutsatser om statligt huvudmannaskap
Det ökar förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i beslutsfattandet. Idag har kommunerna alltför olika förutsättningar.
Det ger ökade möjligheter att säkerställa korrekta utbetalningar.
Bättre förutsättningar att klara stora och oväntade kostnadsökningar om staten blir ansvarig.
Ett kommunalt huvudmannaskap har inte fördelar nog för att det ens ska föreslås som ett alternativ.
Utredningens förslag
Staten ska ta över hela ansvaret
Staten ska via Försäkringskassan ansvara för utredning, beslut och finansiering av all personlig assistans
Försäkringskassan ska även ansvara för tillfälliga utökningar, och handläggningstiderna bör här följas upp.
Personliga assistenters sjuklönekostnader ska ersättas genom timschablonen, en höjning med 4 kr 35 öre (sett till 2022 års nivå).
Överföringen av kommunala assistansbeslut
De idag 5000 kommunala besluten ska föras över utan prövning av den enskildes rätt till assistansersättning.
Försäkringskassan får ompröva besluten om det medvetet lämnats oriktiga och vilseledande uppgifter eller om det skett "väsentligt ändrade förhållanden" upp till två år innan överföringen.
Även personer som är över 65 år ska föras över och hänsyn ska tas till ny lagstiftning om föräldraansvar.
Staten ska ta över ansvaret från 1 januari 2026. De kommunala besluten förs över under 2026.
Kvalifikationen till assistans
Nuvarande 20-timmarsgränsen tas bort.
Den kvalifikation som idag i kommunerna ska gälla även på Försäkringskassan som ska göra en samlad individuell bedömning och se behoven som en helhet. Praxis i kommunerna idag ligger dock på 6-8 timmar grundläggande behov per vecka.
Ett alternativt förslag där kvalifikationen är 3 timmar grundläggande behov per vecka och minst 20 timmar totalt assistansbehov.
Kommunernas roll
Kommunerna ska fortfarande ha det yttersta ansvaret för att utföra personlig assistans, detta skrivs in i LSS.
Kommunerna ska få ett stärkt samordningsansvar för LSS-insatser så att ingen faller mellan stolarna.
Kommunerna ska ha roll i att kontrollera assistans, som att rapportera brister till IVO.
God Kvalitet ska förtydligas i lag
Kvalitet ska förtydligas i lag utifrån självbestämmande sett till innehållet i assistansen, vem som utför, när den utförs, var den utförs och hur den utförs. Den enskildes möjlighet till uppföljning ska stärkas.
Socialstyrelsen uppgift ska främja att personlig assistans utförs med god Kvalitet förtydligas
Försäkringskassan ska göra en brukarundersökning vart tredje år på kvalitativa aspekter i assistansen.
Finansiering
Kommunernas medfinansiering av den assistans de själva beviljar och de första 20 timmarna i statlig assistans upphör. Staten betalar all assistans den beviljar.
Regeringen ska följa upp så att det inte sker någon kostnadsövervältring på staten efter förstatligandet.
Konsekvenser och besparingar av förslagen
Total årlig minskning av kostnader - 140 miljoner kr
Besparing främst av administrativa kostnader, såsom kommunal handläggning, medfinansieringssystemet och hanteringen av sjuklönekostnader i kommunerna - 240 miljoner
Något fler kommer att beviljas assistansersättning årligen baserat på att många idag nekats assistans vilket ger + 100 miljoner. (cirka 100 personer)
Engångskostnader för införandet 46 miljoner + 500 miljoner för en grupp som beviljas assistansersättning i övergången. (cirka 500 personer)
Cirka 50 personer som idag har både gruppbostad och personlig assistans beviljad av kommunen kan förlora sin personliga assistans. De kan inte ha båda insatserna samtidigt, men det blir upp till kommunen vad som sker med deras beslut.
Områden som utredningen inte hade i uppdrag att utreda men som Lars Lööw anser bör ses över
Hur behovsbedömningen ska göras, vad som ska ligga till grund för behovet av personlig assistans