Remissvar till "Statligt huvudmannaskap för personlig assistans"

Alla stödjer ett statligt huvudmannskap även om Kommunal är lite tveksamma. Funktionsrättsrörelsen är mycket positiv till kvalitetskrav som utgår från assistansanvändares självbestämmande, IVO varnar däremot för detta.

Utredningen: Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) blev klar 1 mars 2023. Utredningen har gett förslag på hur ett statligt huvudmannaskap ska införas för all personlig assistans Läs Assistanskolls sammanfattning av förslagen.

Den 9 juni gick tiden ut för att skriva remissvar om LSS-utredningen.

Se remisser registrerade på Socialdepartementet.

Ett urval av de remisser som lämnats

Funktionsrättsrörelsen

• STIL stödjer införandet av ett statligt huvudmannaskap men är kritiska till att man inte utreder att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar i behovsbedömingarna. STIL föredrar den alternativa modellen för kvalifikation till personlig assistans, dvs att gränsen går vid 3 tim grundläggande behov/vecka och 20 tim assistansbehov totalt. STIL är mycket positiva till införandet av kvalitetskriterier som utgår från självbestämmande.
• Funktionsrätt Sverige berömmer samarbetet med utredningen och tillstyrker utredningens förslag om att införa statligt huvudmannaskap. De ställer sig bakom det särskilda yttrandet som Ola Linder, Funktionsrätt skrev i utredningen, som krävde en årlig utvärdering efter att assistansen förstatligats så att det inte utvecklas en hårdare rättspraxis igen. Funktionsrätt tyckte det var svårt ta ställning till vilket förslag till kvalifikation som var bäst.
• Intressegruppen för assistansberättigade stödjer införande av statligt huvudmannaskap. IfA föredrar det alternativa förslaget till kvalifikation, med tre timmar grundläggande behov och 20 timmar totalt assistansbehov/vecka, även om de egentligen vill överge indelningen i grundläggande och andra behov. IfA är mycket positiva till att tydliggöra kvalitet i lag med utgångspunkt självbestämmande. De vill att personer som bor i gruppbostad och har personlig assistans ska omfattas av förstatligandet.
• Independent living institute, ILI, är positiva till ett statligt huvudmannaskap och kvalitetskriterier som utgår från assistansanvändarens självbestämmande. Enligt ILI säger CRPD att alla personer med funktionsnedsättning har rätt att få sina behov tillgodosedda av personlig assistans för att kunna utöva sina mänskliga rättigheter. Om det alternativa förslaget med en gräns på tre timmar grundläggande behov och 20 timmar totalt ger fler personer rätt till personlig assistans ska det föredras skriver ILI.
• Riksföreningen JAG välkomnar ett helstatligt huvudmannaskap. JAG och föredrar det alternativa förslaget till kvalifikation, med tre timmar grundläggande behov och 20 timmar totalt assistansbehov/vecka. JAG stödjer förslaget med kvalitetskrav utifrån assistansanvändarens självbestämmande. JAG varnar för att personer med kommunala assisdtansbeslut nu prövas för rätt till sjukhusvistelse, vilket inte görs i kommuenrna. JAG vill även att kommunerna ska ha fortsatt ansvar för tillfälligt utökad assistans.
• Neuroförbundet tillstyrker ett statligt huvudmannaskap, men har tre större "medskick". Det behöver säkerställas att Försäkringskassan har de resurser och kompetens som krävs. Den föreslagna schablonersättningshöjningen på 4:35 kr är för låg. Neuro instämmer med Ola Linders särskilda yttrande och hoppas på en ny utredning om rätten till personlig assistans.
• Riksförbundet FUB instämmer i utredningens förslag att staten bör ta över huvudmannaskapet och stödjer ökade krav på kvalitet men ifrågasätter varför detta inte ska gälla övriga LSS-insatser. De befarar även att kommunerna kommer uppmana fler att söka personlig assistans inför förstatligandet och försumma andra LSS-insatser. De anser att schablonbeloppet behöver höjas kraftigt.
  
• Hjärnkraft stödjer införandet av ett statligt huvudmannaskap. För kvalificering stöder de alternativet med 3 tim grundläggande behov och 20 timmar assistansbehov totalt även om de anser att även de gränserna är för höga. De säger allt hänger på om Försäkringskassan återigen försämrar rätten till assistans eller inte. De stödjer kvalitetskrav utifrån självbestämamnde.
• DHR är positiva till ett staligt huvudmannaskap och att ISF följer upp effekterna. DHR anser att huvudförslaget som saknar en fast gräns för kvalifikation är bäst, men är kritiska till att utredningen förslår att dagens gräns som finns i kommunerna ska gälla. DHR är mycket positiva till kvalitetskrav som utgår från assistansanvändarens självbestämmande.
  

Myndigheter

• Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tycker utredningens förslag på kvalitetskrav fokuserar för mycket på assistansberättigades självbestämmande. De säger Att assistansanvändare har stort inflytande över hur den personliga assistansen
  genomförs innebär inte någon garanti för att assistansen, objektivt sett, utförs med god kvalitet. IVO vill även fokusera på kompetens hos anordnaren/verksamhetschefen, åtgärder mote oseriösa aktörer, och avtalet mellan anordnare/assistansberättigad. Socialstyrelsen bör få i uppgift att precisera vad som avses med god kvalitet.
• Socialstyrelsen stödjer införande av ett statligt huvudmannaskap, kvalitetskrav som utgår från självbestämmandet. De stödjer huvudförslaget att Försäkringskassan tar över de kvalifikationskrav som gäller idag för att få kommunalt beviljad assistans. De stödjer också att Socialstyrelsen får i uppgift att främja att personlig assistans utförs med god kvalitet.
• Försäkringskassan tillstyrker att all personlig assistans förstaligas. De säger att alla tre förslagen om kvalifikation kan införas, men varnar för bidragsbrott med en gräns på tre timmar grundläggande behov. De vill att regelbundna omprövningar av assistansersättning införs. De tror inte att förstaligandet kan ske från 1 jan 2026 utan att mer tid behövs för förberedelser. De vill inte ha uppdrag med kvalitetsuppföljning utan anser att Socialstyrelsen ska sköta det.

Sveriges Kommuner och Regioner

• Sveriges Kommuner och Regioner är för införandet av ett statligt huvudmannaskap. De vill dock att regeringen följer upp att Försäkringskassan klarar att snabbt bevilja tillfälliga beslut så att inte personer blir utan stöd. De ser problem med kvalitetskrav som ger assistansanvänadre för stor makt att välja assistenter fritt, arbetsgivare måste alltid kunna säga nej menar de.
  

Arbetsmarknadens parter

• Kommunal ställer sig försiktigt positiv till förslaget om statligt huvudmannaskap ifall det kommunala utförandet av assistans värnas. De stödjer att assistenters sjuklöner bekostas via schablonbeloppet. De vill att lagen om arbetstid i husligt arbete erätts av Arbetstidslagen och de vill avskaffa anställningsformen "visstid så länge uppdraget varar".
• Fremia stödjer införande av ett statligt huvudmannaskap men säger att schablonebloppet måste höjas mer och att det råder rättsosäkerhet vid återkrav av assistansersättning. De vill att sjuklöner bekostas via schablonen men att tillägget på 4:35 kr är för lite. De stödjer införandet av kvalitetskrav utifrån självbestämmande för assistansanvändaren.
• Vårdföretagarna stödjer införande av ett statligt huvudmannaskap och att sjuklöner för assistenter bekostas via schablonbeloppet, men de tycker föreslagen höjning på 4:35 kr är för låg. De föreslår en kvalifikation till personlig assistans, där gränsen går vid 3 tim grundläggande behov/vecka och 10 tim assistansbehov totalt. De vill även att det utreds vilket ansvar assistansanordnare har.

Vidare läsning

Remissvar till LSS-utredningen (registrerade på Socialdepartementet)