läs skrivbordsversionen istället
Vilka uppgifter kan robotar egentligen utföra i hemtjänst och personlig assistans? Det ska robotforskaren Danica Kragic, tillsammans med kollegorna Joakim Gustafsson och Noemie Jaquier, nu testa i SAInt-projektet. För henne är drivkraften är även personlig - hon vill ge sin assistansberättigade son ett tryggare och mer självständigt liv.
– Min 18-årige son Jonathan kommer att vara med i projektet.
I bakgrunden av vårt zoomsamtal hörs ljudet av en ung man, Jonathan, 18 år. Han har autism, saknar ett utvecklat språk och behöver ständig tillsyn för att inte skada sig själv. För hans mamma, Danica Kragic, professor i datavetenskap vid Kungliga tekniska högskolan, (KTH), är hennes arbete även en kamp för att Jonathan ska få ett liv som är hans eget, bortom resursbristens begränsningar.
– Jag vill gärna se de här systemen bli verklighet för min son som nu sover bara två timmar per natt och skickas hem varannan dag från skolan. Det vore jättebra om en robot är med honom i rummet så att han inte springer in i mitt arbete.
Danica Kragic har sedan lång tid forskat på området. SAInt (Situated Agentic Intelligence) som finansieras av stiftelsen Promobilia Foundation, börjar i januari 2026 och pågår i fem år fram till slutet av 2030. Tanken är att pröva vad humanoida robotar kan göra för äldre och personer med funktionsnedsättningar.
– Projektet ska även kopplas till KTHs Digital Futures och samarbeta med projekt från Vetenskapsrådet, säger Danica Kragic.
Att det nu är möjligt att testa robotassistans i hemmet, beror på att två teknologier utvecklats till en hög nivå, vilket nyligen togs upp i en SVT-dokumentär där Danica Kragic själv medverkade(28:00 in i programmet).
– Dels kan humanoida robotar (tex Teslas Optimus och Boston Dynamics) nu navigera och arbeta i mänskliga miljöer. Dels har det skapats generativ AI med språk och synmodeller (som ChatGPT och Gemini) som kan förstå tal, tolka omgivningar och resonera likt människor. Dessa kan nu integreras med humanoida robotar, som då kan tolka bilder och tal och ha en dialog med människan, säger Danica Kragic.
Flera olika sorters robotar kommer att köpas in till projektet, bland annat den humanoida G1 från Unitree Robotics som beskrivs i denna film. En annan robot som ska köpas in är RB-Y1 från Rainbow Robotics som går på hjul. Det krävs mycket utveckling och robotarna är inte billiga och de går lätt sönder, säger Danica Kragic.
– En robot kostar 1,5 miljoner kronor och då får du bara "kroppen", sen ska allt programmeras. Vad funkar och vad funkar inte? Vad kan den göra i ostrukturerade miljöer? Hur påverkas människan av något som rör sig på ben eller på hjul?
Vad är målet?
– Målet är absolut inte att ersätta personalen, inte långsiktigt heller – jag vill gärna se att det alltid är människor OCH robotar. Människans roll i framtiden kanske är att sitta vid sängkanten och bara övervaka eller finnas där.
Det är svårt att säga hur långt vi kommer att nå, säger Danica Kragic. Hon vill inte ens vill ens säga om de har en robot som kan duscha en människa om fem år.
– Vi har inga sådana mål, vi kommer att få svar på vissa frågor, men det intressanta kommer att bli saker vi inte väntar oss att se. Vi kommer att se hur robotarna upplevs och om det finns acceptans för teknologin.
Sverige står inför en perfekt storm där antalet äldre ökar samtidigt som kostnaderna för LSS och assistansreformen ständigt ifrågasätts, säger Danica Kragic.
– Vi utgår från att personalen som finns nu inte räcker till. Varken för äldre, personer med funktionsnedsättning eller på särskilda boenden. I första hand ser vi de här systemen som en extra hand som hjälper till, som avlastar personalen.
I Elon Musks företag Neuralink styr nu rörelsehindrade en robotarm med tanken via ett inopererat chip i hjärnan. Danica Kragic ser framför sig att personer med funktionsnedsättning ska kunna styra en avancerad robot om man har nedsatt motorik eller svårt att tala.
Måste det vara via inopererade chip i hjärnbarken?
– Nej, det kan även vara ögonstyrning där användaren med blicken väljer bokstäver, siffror eller bilder som motsvarar en förprogrammerad aktivitet, som att roboten hämtar dricka. En annan person kanske kan förflytta sin kropp i små, små rörelser, där roboten i sin tur utför rörelser som "härmar" människans rörelser.
Roboten behöver väl kunna interagera med tex anhöriga också?
– Absolut - tanken är att alla ska kunna interagera med den, men vilka som kan ge den order bestäms av röst och ansiktsigenkänning.
Joakim Gustafsson, professor i speech technology vid KTH, kommer att arbeta i SAInt-projektet med kommunikationen mellan robot och människa, tal, gester och blickar. Han säger att det kommer att finnas många olika steg efterhand som tekniken utvecklas.
– Vi vill ha robotar i hemmiljö som är både autonoma och fjärrstyrda. De kanske kommer att kunna göra enkla uppgifter autonomt, som att plocka upp saker eller agera stöd när någon ska på toa. Men om de behöver göra något komplext med sina händer, fjärrstyr användaren eller personalen roboten.
Finns det en gräns för hur lika humanoida robotar bör bli en riktig människa?
– Det beror på tillämpningen och vad människan behöver. Det kommer att finnas många olika typer av robotar, men vi vet inte om det någonsin kommer att finnas robotar där det inte går att avgöra om det är en robot eller en människa.
Robotarna som ska verka i hemmiljön blir så kallade "agentiska partners", som kan förstå sammanhanget och agera proaktivt, säger Joakim Gustafsson.
– Robotarna ska kunna upptäcka om en person har svårigheter och erbjuda fysiskt stöd, identifiera avvikelser och larma på personal. De ska kunna känna av att personen har en ångestattack, lågt blodsocker eller beter sig annorlunda.
Det finns exempel på när robottekniken misslyckats, mest därför att den inte gjort något vettigt, säger Joakim Gustafsson och berättar om ett tidigare projekt, där de testade robotar.
– Efter tre veckor hade de äldre hängt kläder över roboten, eftersom de tyckte att det var läskigt när den stirrade på dem. Problemet var att det var en robot som inte gjorde något vettigt. Vi vill göra robotar som kan göra saker på riktigt.
Det kan bli så att det finns en personlig assistent i hemmet, men vid ett tungt lyft eller en situation som kräver dubbelassistans kliver en robot fram istället för ytterligare en personlig assistent.
– Roboten är då där samtidigt som personalen och hjälper till med tyngre lyft.
I hemtjänst eller personlig assistans skulle en robot även kunna finnas i hemmet och göra uppgifter under den tid som det inte finns personal där.
– Idag kommer vanligtvis hemtjänsten två, tre gånger om dagen. Däremellan finns ingen som kan hjälpa med att plocka något från en hög hylla eller från golvet. Roboten skulle även kunna finnas till hands på natten, larma om något sker eller om personen reagerar annorlunda.
Robotarna kommer att testas i KTH:s "Smart Home Lab", men forskarna vill ut i verkliga miljöer och testa vad som faktiskt fungerar, säger Danica Kragic.
– I nästa steg kanske vi använder "Verklighetslabbet" som Stockholms stad har, där man kan testa tekniken med äldre i en mer hemlik miljö.
Det finns massor av filmer på Youtube med robotar som lagar mat och städar. Alla de är fjärrstyrda och det blir en helt annan sak när de kommer in i en lägenhet, säger Danica Kragic.
– Klarar de trösklarna i en lägenhet från 70-talet eller att navigera runt en hög tvätt?
Danica Kragic säger att tekniken kommer att testas på en grupp personer.
– Vi behöver sätta oss med personer inom humaniora och samhällsvetenskap för att få hjälp att välja en bra grupp. Vi behöver kanske 5–10 personer som är tillräckligt homogena. Min 18-årige son Jonathan kommer att vara med.
Danica Kragic utesluter inte att en funktionshinderorganisation med sina medlemmar kan vara med och testa tekniken. Men då räcker inte enstaka besök, säger hon.
– De måste i så fall vara med under hela projekttiden. Det går inte bara att komma in en gång och testa, utan då måste de hänga med i fem år, ha tid och vara flexibla.
Utvecklingen går fort och kommersiella aktörer står redan i startgroparna. Det norska bolaget 1X utvecklar redan robotar som hjälper till i hemmet, säger Danica Kragic.
– 1X kommer från nästa år att börja leasa en robot, Neo, som är hemma hos dig, men är fjärrstyrd av en människa. Du pratar med den som du pratar med Siri, den lyssnar, och sen styr man robotens rörelse. Roboten upplevs som en människa, och rör sig på ett mänskligt sätt, säger Danica Kragic.
Projektet SAInt (Situated Agentic Intelligence), som finansieras av stiftelsen Promobilia Foundation, börjar i januari 2026 och kommer att pågå i fem år fram till början av 2031
Två teknologier har nått en nivå som gör det möjligt att utveckla robotassistans i hem:
Genom att förena dessa skapas grunden för SAInt (Situated Agentic Intelligence).
SAInt-projektet utvecklar robotar som istället för att lyda kommandon blir "agentiska partners" som förstår sammanhanget i hemmet och agerar proaktivt. De kan tex:
Syftet är att öka självständighet och livskvalitet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Forskningen vilar på tre pelare:
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.