Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige – ”Rättigheterna i LSS måste hela tiden återerövras”
Under sista delen av mandatperioden förväntar sig Mikael Klein att januaripartierna lever upp till orden ”alla som har rätt till assistans ska få det”.
– Frågan om grundläggande behov måste åtgärdas, så vi kan återgå till den rättstillämpning som gällde före domarna om integritetskänslig karaktär.
Tidigare sade Bengt Eliasson i Liberalerna att januaripartiernas utredning om ett eventuellt statligt huvudmannaskap för personlig assistans skulle komma i januari i år. Utredningen dröjer dock. Mikael Klein ser det nu som osannolikt att utredningen kommer att bli klar före riksdagsvalet i sep 2022.
– Dels är det kort med tid och jag tror regeringen vill undvika att få den i knät strax innan ett val, så att assistansen blir en stor valfråga som i förra valet.
Varför tror du det blev en stor fråga i förra valet?
– Det berodde till stor del på den valhänta hanteringen av försämringar i den personliga assistansen och massmedias rapportering om alla avslag.
Politisk vilja enda hindret
För Mikael Klein, politisk chef på Funktionsrätt, är huvudmannaskapet inte den viktigaste frågan i personlig assistans just nu.
– Det viktigaste är att återgå till en bedömning av grundläggande behov som sammanhållna behov. Kanske dröjer huvudmannaskapsutredningen för att man inte är överens om även den frågan ska inkluderas, men det är oklart.
Det krävs egentligen inte mycket för att komma tillrätta med uppdelningen av grundläggande behov, hindret är den politiska viljan, anser Mikael Klein.
– Regeringen skulle relativt enkelt kunna ta fram ett lagförslag som definierar de grundläggande behoven som sammanhållna, för att motverka den nuvarande rättstillämpningen.
Agera mot Försäkringskassan
Mikael Klein anser även att januaripartierna behöver agera mot Försäkringskassan. Helst skulle han se att Försäkringskassan reformeras från grunden, vilket gjordes med Arbetsförmedlingen.
– Men tills det eventuellt sker bör regeringen påverka genom skarpare uppdrag i regleringsbrevet. Det får inte vara allmänna mål utan specifika mål.
Vad vill du se i regleringsbrevet?
– Att Försäkringskassans rättsuttolkning ska ses över, den enskildes rättssäkerhet och individuella prövning behöver garanteras. Försäkringskassans syn på rättssäkerhet handlar idag mer om att tjänstemän ska göra rätt.
Stärkt assistans lär lägga kloka förslag
Mikael Klein har däremot höga förväntningar på Stärkt assistansutredningen som kommer 24 maj och där han själv deltar som expert. Direktiven pekar på en tydlig vilja att förstärka personlig assistans, säger han.
– Utredningen lär lägga kloka förslag om förbättringar inom de tre huvudområden man utreder, föräldraansvar, egenvård och det femte grundläggande behovet. Vår förhoppning är naturligtvis att förslagen ska vinna politiskt gehör och genomföras.
Vad kan komma ur remissarbetet av LSS–utredningen?
– Bara ett förnyat konstaterande om att utredningen bör förbli i papperskorgen.
Oklart vad regeringsalternativen inför nästa val innebär
Januarisamarbetet mellan S, MP, C och L lär dock vara slut nästa år. Liberalerna har sagt att de kommer att verka för en moderatledd regering stödd av SD, många socialliberaler är besvikna. Mikael Klein tycker det är oklart vad detta kan leda till.
– Det får naturligtvis stora politiska konsekvenser av att kartan ritas om och vi får en helt annan förskjutning av tyngdpunkten i svensk politik. För LSS och personlig assistans är det inte alldeles enkelt att förutse konsekvenserna.
Vad skulle en M–KD–L regering med stöd av SD respektive en S–MP–C regering med stöd av V kunna leda till efter nästa val?
– Svårt att säga, det beror på vilka hjärtefrågor respektive parti tar med till förhandlingsbordet och ytterst på vilket väljarstöd respektive parti har fått. Det behövs partier som tar assistansen till förhandlingsbordet, annars blir det inget.
Jonas Franksson ser stora faror att Sverigedemokraterna får inflytande, hur ser du på den frågan?
– Jag delar hans syn att det finns stora faror med att SD får större inflytande, då de inte är grundade i frågan om människors lika värde. Men hur det påverkar LSS är inte lätt att utvärdera, de har ju drivit LSS-frågan hårt.
De kan ju driva att bara svenska medborgare ska kunna få LSS-stöd…
– Precis, det ligger ju i linje med vad de sagt senaste tiden.
Tror få nostalgiröstar på Liberalerna
Liberalerna har en tid legat under 4 % i opinionsmätningarna. Om de åker ur riksdagen i valet 2022 skulle det innebära att en historiskt viktig politisk LSS–kraft försvinner ur kammaren säger Mikael Klein.
– Liberalerna har sannolikt bidragit mycket i frågan i det nuvarande regeringssamarbetet, men utfallet utifrån ambitionerna i Januariavtalet är tämligen magert. I opposition skulle Liberalerna kunna vara en tydligare blåslampa för frågorna än vad jag uppfattar att de är idag.
LSS är en samtidigt en bred samhällspolitisk fråga, som inte ”ägs” av Liberalerna, fortsätter Mikael Klein.
– Såväl Liberalerna som övriga partier måste anta de utmaningar som finns inom LSS idag för att vara relevanta för en stor grupp väljare. Jag tror det är få väljare som ”nostalgi–röstar” på Liberalerna för Bengt Westerbergs bedrifter.
Behövs krafter som driver på
Partitillhörighet är inte alltid det viktigaste, fortsätter Mikael Klein. Det är viktigare att det finns personer i både regerings eller i oppositionspartier som driver assistansfrågan.
– Tyvärr har den typen av röster saknats i Socialdemokraterna och Moderaterna under senare tid, vilket förvånar. Men jag tror att dragkampen mellan båda om att vara mest dugliga som regeringsbärare har hämmat deras politikutveckling.
Lena Hallengren har kvar att bevisa
Finansministrar som Magdalena Andersson och Anders, Borg har haft för stor tyngd jämfört med socialministrarna i de senaste regeringarna säger Mikael Klein. Han håller med Jonas Franksson som menar att socialministerns ställning i regeringen och egna engagemang betyder oerhört mycket.
– Historiskt har starka socialministrar skapat reformer på området.
Hur ser du på Lena Hallengren?
– Det är oklart men det finns positiva tecken. Lena Hallengren har fått en större portfölj, men finansen är fortfarande starkare så det blir svårt för henne att bli en ny Westerberg eller Engqvist. Det är svårt att tolka hennes engagemang, hon visar intresse men hon har kvar att bevisa. Men hon har gjort positiva saker, hon ändrade tex så att regeringens funktionshinderdelegation omfattar alla departement, vilket innebär att funktionsrättsfrågor blivit en fråga för alla departement.
Hur kommer LSS påverkas av pandemin?
Den stora osäkerhetsfaktorn just nu är dock vad Coronapandemin kommer att få för effekter säger Mikael Klein. Pandemin har blottat sprickor i välfärden och samtidigt visat assistansens fördel jämfört med andra stödinsatser. Antalet personer har kunnat hållas begränsat, vilket minskat risken för smittspridning.
– Men ingen vet fortfarande vilka följder den ekonomiska krisen får. Erfarenheter från systerorganisationer runtom Europa som genomlidit andra kriser tidigare, är att stödet till personer med funktionsnedsättning snabbt kan backas tillbaka under samhällskriser och dessvärre inte återställs fullt ut när krisen blåst över. Så skedde under ekonomiska kriser i tex Island, Grekland och Spanien.
Värden måste ständigt återerövras
Hur säker är assistansen egentligen, kan gamla besparingsförslag komma tillbaka efter nästa val? Mikael Klein svarar att det alltid finns ett hot, assistans och andra viktiga frihetsreformer är aldrig helt säkra.
– Politiska vindar kan svänga snabbt, frågor som varit tabu kan snabbt bli rumsrena. Grundläggande värden som vi idag uppfattar som välgrundade kan urholkas eller kantra helt. Det sker återkommande under historiens lopp och idag i vår omvärld.
Vad krävs isåfall för att stoppa det?
– Det finns inget vaccin mot den typen av politisk smitta, en gammal sanning är att frågor om demokrati och allas lika värde hela tiden måste återerövras, säger Mikael Klein.