Jonas Franksson, STIL – ”Vi kan aldrig ta rättigheterna för givna”
Politiker i båda läger ger positiva signaler, samtidigt som Försäkringskassan och kommunerna ökar trycket på assistansen. Det är också oklart om Coronapandemin kommer leda till nedskärningar eller en mer positiv syn på rättigheterna i LSS, säger Jonas Franksson, Ordförande i STIL.
Positiva politiska signaler
17 månader före riksdagsvalet finns det extremt dubbla signaler kring personlig assistans, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL.
– Politiskt finns det sedan 2018, även om det går långsamt, generellt en mer positiv syn på personlig assistans, efter att Lena Hallengren ersatt Åsa Regner som ansvarig minister skulle jag säga.
Hur mycket har bytet av socialminister påverkat?
– Det har påverkat socialdemokratin, på den borgerliga sidan kan de positiva signalerna bero på att de är i opposition, då driver man ju frågorna på ett annat sätt än när man sitter vid makten, det gjorde även socialdemokratin.
Men Försäkringskassan dundrar på…
Samtidigt dundrar Försäkringskassan på likadant, om inte värre, säger Jonas Franksson. Det finns en i grunden mycket restriktiv behovsbedömning och Försäkringskassan går runt omprövningsstoppet från 2018 genom att ompröva hårdare vid väsentligt ändrade förhållanden.
– Sedan kräver Försäkringskassan tillbaka alltmer pengar från assistansanordnarna tex efter att man ändrat sina bedömningar. Läget är oerhört osäkert, vilket ger en psykosocial press för assistansanvändarna, när det när som helst kan dundra in ett återkrav utan att man medvetet har fuskat.
Försäkringskassan beter sig som om de har ett tryck på sig att spara pengar, säger Jonas Franksson. Och de ligger på för att få bort omprövningsstoppet.
– Skulle det tas bort blir det ”hela havet stormar”, det förstår regeringen, därför ändras det inte före valet. Behovsbedömningarna måste ändras innan omprövningsstoppet tas bort annars blir det kaos.
Kommuner mer restriktiva
I kommunerna finns ett liknande läge med mer restriktiva bedömningar, det hänvisas till en förändrad praxis som det är oklart varifrån den kommer, säger Jonas Franksson.
– Gräver man djupare ser man att det inte är utifrån politiska beslut utan på tjänstemannanivå där man tex tagit in jurister som driver på för att minska kostnader.
Vilken roll har de kommunala politikerna?
– De sitter i bakgrunden, det är lite av en politisk smartness att inte ta beslut. Det är ju tydligt att de inte agerar mot vad som sker på tjänstemannanivå, på samma sätt som rikspolitikerna inte tar i hårdare mot Försäkringskassan.
Vad leder Coronapandemin till?
En sak som kommer att påverka assistansens framtid oerhört mycket är Coronapandemin, fortfarande oklart hur och på vilket sätt, säger Jonas Franksson.
– Vi går igenom en enorm kris som kostar oerhört mycket pengar, hur kommer välfärdsfrågor hanteras efter krisen och vilket läge är vi i då? Det finns en stor vårdskuld och hur kommer LSS att prioriteras när man ska beta av den?
Men Coronapandemin kan även ge positiva effekter, fortsätter Jonas Franksson. Frågor om rätt till liv och att röra sig fritt i samhället har hamnat högt på dagordningen.
– Människor har levt med restriktioner som mycket liknar de hos personer med behov av assistans. Jag hoppas det finns en ökad förståelse för att man ska kunna leva sitt liv. Sedan har smittan spridits i mycket mindre omfattning i assistans än i hemtjänst, det visar på styrkan med personlig assistans gentemot andra stödformer.
Tidsanda och kriminalitet
När LSS infördes på nittiotalet var det också lågkonjunktur, hur mycket resurser man satsar påverkas kanske inte bara av den ekonomiska situationen. Assistanskoll frågar Jonas Franksson om också tidsandan påverkar hur man ser på frågan.
– Ja, vilket värde man ger de här rättigheterna påverkar. Sedan påverkar även den rådande debatten om kriminalitet.
Nedskärningar och begränsningar av rättigheterna kan göras med ursäkt av att kriminalitet inom assistansen måste bekämpas, fortsätter Jonas Franksson.
– I Kaliber i P1 (ca 18:10 in i programmet) sade ansvariga på Försäkringskassan att de vill kunna ha GPS:er på assistent och assistansanvändare för att se att de är nära varandra, vilket låter som ett av Assistanskolls gamla aprilskämt. Att ha en GPS på sig kopplat till en statlig myndighet ger oerhört dubbla budskap, LSS ska ge en rätt att röra sig fritt i samhället, men man ska göra det GPS- övervakad.
Vem som är Socialminister avgör
När vi kommer in på vad en moderatledd eller en socialdemokratiskt ledd regering skulle kunna leda till svarar Jonas Franksson att det är mer avgörande vem som är stats, finans, eller socialminister, än exakt hur den politiska koalitionen ser ut.
– Vi ser tydligt i alla regeringar sedan assistansen infördes på nittiotalet hur viktigt det är, dels hur den ansvarige ministern värderar och ser på LSS och dels samma ministers ställning inom regeringen.
Bengt Westerberg som var med om att införa LSS hade en stark ställning som partiledare med en finansminister från samma parti, säger Jonas Franksson. Ett annat exempel är Lars Engqvist som han anser var starkare i S-regeringen än finansministern Bo Ringholm i början på 2000-talet.
– Om socialministern däremot varit ointresserad av funktionsrättspolitik eller svag i regeringen som tex Åsa Regner och Maria Larsson har LSS-frågorna påverkats negativt.
Undrar hur KD skulle agera som maktparti
Lena Hallengren är en av de starkare och mer positivt inställda socialministrarna, säger Jonas Franksson.
– Konkurrensen inte är så stor när det gäller socialministrar och hon har självklart inte ännu nått upp till Westerbergs och Engqvists nivå när det gäller dessa frågor.
Om borgarna tar över kommer kanske Ebba Busch Thor få posten, spekulerar han. Det skulle också kunna vara positivt för LSS men det är svårt att veta hur KD skulle agera när de väl sitter vid makten.
– KD har verkligen lyft LSS–frågan före valet 2018 och tills idag, med tonvikt på barn och grundläggande behov. I stockholmsregionen däremot där de styr på riktigt ska man nu betala för eldrivna hjälpmedel med 500 kr/år och högkostnadsskyddet för tekniska hjälpmedel avskaffas. Det går stick i stäv med vad de säger på riksplanet.
Naivt samarbeta med SD
Liberalerna kommer nu att verka för en moderatledd regering stödd av SD, många socialliberaler är besvikna. Jonas Franksson tycker det är politiskt naivt att samarbeta med SD. Han noterar att de idag talar väl om LSS, men tänker att det passar de att just nu ha positiv attityd till funktionshinderfrågor.
– Det känns som en välvilja på nåder, då de har misstro mot minoritetsfrågor i övrigt. Det ställer även grupper mot varandra när de siktar mot att bara svenska medborgare ska ha vissa rättigheter. De har inte gjort upp med sin fascistiska grund och har en ovilja att göra det.
Det jämförs ju med Socialdemokraternas relation till VPK i debatten…
– Socialdemokraterna hade ett ganska hårt koppel på VPK när de var som mest moskvainriktade. Nu ska M–KD–L försöka koppla ett ganska stort parti, det är naivt.
Olyckligt om Liberalerna åker ut
Liberalerna ligger under 4 % i mätningarna nu. Jonas Franksson säger att det oavsett vore mycket olyckligt om de åker ur riksdagen, eftersom det är det parti där assistansfrågan är djupast förankrad i partiet som helhet.
– De har den största ideologiska förståelsen för assistansen kopplat till individuella rättigheter och kontantstöd. Samtidigt kan jag förstå de som nu har svårt rösta på L om de ska samarbeta med SD. Det är ett moment 22 läge.
Vart tar de vägen?
– Det vet vi inte än, vissa går till Centern, men de har en annan socialliberal tradition som inte är lika rättighetsinriktad, de prioriterar inte socialpolitik lika mycket.
Stärkt assistans reparerar skadorna
Stärkt assistansutredningen vars resultat ska presenteras senast 24 maj är ett exempel på de positiva signaler som finns idag säger Jonas Franksson.
– Jag hoppas att utredningen stärkt assistans kommer att leda till att det förhoppningsvis blir lättare för många fler att få personlig assistans jämfört med idag.
Han ser den även som ett sätt av regeringen att reparera skadorna efter LSS-utredningen.
– LSS-utredningen fick hård kritik, och blev starkt sammankopplad med Socialdemokraterna. Utredningen stärkt assistans är ett sätt att rädda ansiktet men samtidigt en positiv förändring. Utredningen tar upp frågor som var stora i valrörelsen, föräldraansvaret, femte grundläggande behovet och egenvård.
Fundamentalism kring grundläggande behov
Bland det viktigaste idag är att man på allvar tar itu med uppdelningen av grundläggande behov i integritetsnära delar, säger Jonas Franksson. Han anser att det uppstått något som liknas vid en religiös fundamentalism kring de grundläggande behoven som infördes 1996.
– Idag ses de som tio guds bud nedkomna till Moses på stentavlorna och det har blivit alltmer extremistiskt efter att de delats upp i integritetsnära delar.
Jonas Franksson anser att grundläggande behoven finns för att begränsa kostnaderna och att de har en starkt medicinsk syn på människan.
– STIL skriver nu på ett nytt förslag med bedömningar som inte bygger på grundläggande behov och integritetsnära delar. Istället kopplas det till artikel 19 och rätten att fritt röra sig i samhället. Vi hoppas kunna presentera förslaget till sommaren.
Behovsbedömningar måste förändras vid förstatligande
I den kommande utredningen om huvudmannaskapet som januaripartierna ska komma överens om ska ett eventuellt förstatligande av personlig assistans utredas. Tidigare sade Liberalerna att direktiven skulle komma i januari men de har dröjt.
Vilka förväntningar har du på den utredningen?
– Jag vet att man regeringen och C och L förhandlar om direktiven, det behöver inte vara negativt att det dröjer, de behöver bli så bra som möjligt. Om assistansen ska förstatligas vill vi att man även förändrar behovsbedömningarna kring grundläggande behov. Annars riskerar många att förlora sin assistans efter ett förstatligande.
Rättigheterna kan aldrig tas för givna
Hur säker är assistansen egentligen, kan gamla besparingsförslag komma tillbaka efter nästa val? Vi kan aldrig ta rättigheter för givna, svarar Jonas Franksson.
– Vi kan med skräck se på Storbritannien som hade ett rätt bra kontantstödssystem, det ströps när det blev ekonomiska problem.
I Sverige gjorde funktionsrättsrörelsen misstaget att slå sig till ro efter assistansreformen på 90-talet, säger Jonas Franksson. Det möjliggjorde de försämringar som skett sedan 2007 anser han.
– Vi måste hela tiden driva på offensivt, det finns stora hål i rättighetslagstiftningen, tex 65-årsgränsen. Fortsätter vi driva framåt säkrar vi assistansen bakåt. Om man bara försvarar det man har trängs man långsamt tillbaka.
Och saker kan förändras fort avslutar Jonas Franksson. Dels finns det en stor osäkerhet med pandemisituationen, dels riskerar flera av de partier som driver på i assistansfrågan att åka ur riksdagen.
– Skulle tex L eller KD falla ur riksdagen blir läget sämre. Sedan är assistansen alltid känslig i den politiska debatten. Plötsligt kan någon skriva om att det saknas kontroll på kostnader och fusk, Anna Dahlberg på Expressen skriva en ledarartikel och sedan är hela snöbollen i rullning…