Lena Hallengren, Socialminister – ”Utredaren tar ställning till vilka alternativ som ska utredas”

Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson

Utredningen ska beskriva hur ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans kan införas, säger Lena Hallengren. Utredaren ska även ta ställning till vilka alternativ till statligt huvudmannaskap som ska utredas, inklusive kommunalt huvudmannaskap.

Socialminister Lena Hallengren presenterade nyligen en utredning som ska ge förslag om hur personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredare blir Lars Lööw och utredningen ska vara klar 1 mars 2023. (se direktiv till utredningen)

Utredaren avgör vilka alternativ som ska utredas

Lena Hallengren säger att syftet med utredningen är att få en ändamålsenlig reglering som skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för en insats av god kvalitet. Assistanskoll frågar Lena Hallengren om det definitiva målet för utredningen är införandet av ett statligt huvudmannaskap.
– Det här är en stor och komplex fråga och utredaren ska också analysera för– och nackdelar med ett förändrat huvudmannaskap, och överväga förslag till alternativa lösningar till ett statligt huvudmannaskap.
Är ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans en sådan lösning?
– Det är en fråga för utredaren att ta ställning till.

Inga planer återinföra tvåårsomprövningar

Lena Hallengren säger vidare att det inte finns några planer på att återinföra de tvåårsomprövningar av assistansersättning som pausades april 2018.
– Det finns inga planer på att göra några förändringar i stoppet för tvåårsprövningarna just nu.
Ska utredaren ta ställning till om och hur tvåårsomprövningar eller en annan typ av omprövningar ska återinföras igen, tex efter ett förstatligande?
– Nej, det ingår inte i uppdraget.

Vad sker med de kommunala besluten?

I direktiven till utredningen sägs det att de kommunala assistansbesluten ska vara oförändrade om de vid ett förstatligande tas över av Försäkringskassan.
Hur länge bör de sedan vara oförändrade?
– Utgångspunkten är att personer som idag har beslut om personlig assistans enligt LSS ska behålla sin rätt till personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap. Men utredaren behöver dock analysera konsekvenserna av att kommunala beslut och assistansersättning kan skilja sig åt och beakta behovet av att se över anpassningar till assistansersättningens bestämmelser.

Utredaren föreslår ny gräns för assistansersättning

Idag finns en gräns på 20 timmar grundläggande behov/vecka för att kunna beviljas assistansersättning. Den kommer att försvinna vid ett eventuellt förstatligande och det blir utredarens jobb att föreslå en ny gräns, säger Lena Hallengren.
Kan gränsen bli en lägre nivå av grundläggande behov på tex 3, 5 eller 10 tim/vecka?
– I dag finns ingen fastställd undre gräns för personlig assistans enligt LSS. Det innebär att utredaren behöver analysera och föreslå vilken undre gräns som ska gälla för beslut om personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap.

Inga planer utreda bedömningar av grundläggande behov

Inom funktionsrättsrörelsen kräver många att bedömningarna av grundläggande behov med integritetsnära delar och minuträkningen utreds och förändras innan eller i samband med ett förstatligande. Lena Hallengren svarar att regeringen inte har några planer på att utreda detta.
– Det är inte aktuellt med en sådan utredning. Däremot framgår det av direktivet att regeringen har för avsikt att lämna ett myndighetsuppdrag om ett kunskapsstöd för bedömning av rätten till assistansersättning.
Det finns en rädsla för att kommunala beslut som flyttas över vid ett eventuellt förstatligande ska drabbas av den rättspraxis som ledde till stoppet för tvåårsomprövningarna …
– Just nu har vi inga planer på att ta bort stoppet för tvåårsprövningar. Utgångspunkten i direktivet är att personer som i dag har beslut om personlig assistans ska behålla sin rätt.

Kommunerna ska ha fortsatt basansvar

Den nya utredningens ska utgå från att kommunerna fortfarande har ett basansvar att utföra personlig assistans, säger Lena Hallengren.
– Utgångspunkten för uppdraget är att den enskilde inte ska riskera att gå miste om nödvändig hjälp för att det saknas privata utförare där den enskilde bor eller för att den anlitade utföraren av olika skäl upphör med sin verksamhet.
Vad ska utredaren titta på här?
– Utredaren behöver undersöka de juridiska förutsättningarna för att kommunen ska kunna fortsätta att vara utförare även om staten beslutar om personlig assistans.
Ska kommunerna fortfarande vara med och finansiera assistansersättningen?
– Utredaren har i uppdrag att undersöka för– och nackdelar med ett delat ansvar mellan huvudmän för medfinansiering av personlig assistans. Om det bedöms ändamålsenligt ska utredaren också föreslå nivå på medfinansiering.

Hur ska funktionsrättsrörelsen medverka i utredningen?

Lena Hallengren säger att utredaren har i uppdrag att föra dialog med organisationer för assistansanvändare och funktionshindersorganisationer så att de kan bidra med kunskap och att framföra sina synpunkter under arbetets gång.
Innebär det referensgrupper där funktionshinderorganisationer och organisationer för assistansanvändare är med och diskuterar förslagen på samma sätt som i utredningen stärkt rätt till personlig assistans?
– Hur utredaren väljer att organisera arbetet är upp till honom, men jag känner mig trygg med att viktiga erfarenheter och synpunkter kommer att tas tillvara i utredningen, säger Lena Hallengren.

Lena Hallengren intervjuades av Kenneth Westberg 2021–09–29

Vidare läsning

Kommittédirektiv till "Statligt huvudmannaskap för personlig assistans" Dir. 2021:76