Lars Lööw, statlig utredare – ”Huvudförslaget är att dagens praxis i kommunerna fortsätter att gälla”
Statligt huvudmannaskap föreslås vara infört 1 jan 2026. Utredningen ger ett huvudförslag men även alternativ för hur kvalificering till personlig assistans ska se ut i ett statligt huvudmannaskap. Det blir sedan upp till politikerna att välja, säger Lars Lööw.
– Politiken behöver få möjlighet att ta hänsyn till flera saker som effekter på kostnader och rätten till assistans.
Senast 1 mars 2023 ska utredningen om statligt huvudmannaskap för personlig assistans överlämnas till socialdepartementet. Se utredningens direktiv. Lars Lööw vill betona att inget av det som utredningen kommit fram till ännu är definitivt, ”allting kan ändras”. Han vill även påpeka att betänkandet är brett och att han nu inte kan redogöra för allt som kommer att behandlas i betänkandet i mars.
Beskriver HUR statligt huvudmannaskap ska införas
Utredningens uppdrag är inte att utreda vilket huvudmannaskap som är bäst, säger Lars Lööw, utan att föreslå hur ett statligt huvudmannaskap ska genomföras.
– Vi är inte hindrade att föreslå ett alternativ, men det kommer vi inte göra. Vi kommer däremot att beskriva för– och nackdelar med statligt och kommunalt huvudmannaskap. Där landar vi i att de ursprungliga skälen för att staten tar huvudansvaret för personlig assistans fortfarande väger över.
”Skulle inte rekommendera kommunalt huvudmannaskap”
Lars Lööw säger att det blivit tydligt hur komplext det är att föra över flera tusen beslut från 290 kommuner till en samlad huvudman. Lars Lööw skulle inte rekommendera att man gör det motsatta.
– Det skulle vara betydligt svårare och mer riskfyllt att föra över besluten från staten till 290 kommuner. Jag kan inte med den tid som stått till förfogande ta ansvar för att jobba fram ett sådant förslag. Jag är inte heller säker på att jag är rätt person att ta ansvar för ett sådant arbete.
Olika alternativ för kvalificering
Utredningen kommer att beskriva olika alternativ för hur den framtida kvalificeringen till rätten till personlig assistans ska se ut, med för och nackdelar, säger Lars Lööw. I alla förslagen ska staten ansvara för utredning, beslut och finansiering och för tillfälliga utökningar av personlig assistans. Kommunerna ska ha ett fortsatt ansvar för att utföra assistans.
– Vi som utredning måste förhålla oss till flera saker, t.ex. att förslagen måste vara finansierade. Vi har ett huvudförslag men även alternativ. Det beror på att finns olika förtjänster och även nackdelar som politiken behöver få möjlighet att ta hänsyn till.
Tänker ni er att utredningen ger politikerna ett val mellan olika alternativ som kostar olika mycket och ger olika effekter på rätten till assistans?
– Ja det är så man ska förstå det jag säger.
Huvudförslag – Dagens praxis i kommunerna fortsätter
Huvudförslaget presenterades nyligen av utredningens sekreterare Martin Johansson. Det innebär att den reglering och rättspraxis som idag finns i LSS och som kommunerna tillämpar ska fortsätta gälla, säger Lars Lööw.
Vilka regler och rättspraxis är det?
– Det finns några rättsfall men det är inte en tydlig praxis eller gräns. Vi har också en del andra underlag och ska efter bästa förmåga beskriva hur vi ser på rättigheten. En av nackdelarna med detta förslag är vissa brister i förutsebarheten, då vi inte kan veta hur praxis kommer att utvecklas.
Kommer gränsen här att sättas av Försäkringskassans tillämpning och (prejudicerande) domar i förvaltningsdomstolarna?
– Ja.
Vissa kommer få en förändrad bedömning
Med den varierande tillämpning som finns i 290 kommuner, kommer ett samlat beslutsfattande på Försäkringskassan leda till att bedömningen som idag görs av vissa kommuner förändras, säger Lars Lööw.
– Då praxis inte är helt tydlig så vet vi som sagt inte exakt vad domstolarna kommer fram till vid en sådan här reglering. Det är viktigt att komma ihåg att det vi nu pratar om är framtida beslut och inte de som redan har ett beslut. De beslut som finns kommer att föras över till staten så som de är fattade idag.
Det ”andra” förslaget
I det ”andra” förslaget finns en gräns på 3 timmar grundläggande behov/vecka och ett totalbehov på 20 timmar/vecka som krav för att beviljas personlig assistans. Det är en annan typ av bedömning, liknande den Lars Lööw i maj i år beskrev som den utredningen då helst ville se.
– Det har utvecklats från vad vi då beskrev som ett dagligen återkommande behov av stöd för något av de grundläggande behoven.
Varför har ni skiftat från detta till huvudförslaget?
– Två huvudsakliga nackdelar har förändrat läget, osäkerhet i kostnader och fusk. I dagens ”andra” förslag har det varit svårt att bedöma om fler och i så fall hur många fler kan få rätt till personlig assistans. Det kan alltså bli dyrare. Ett par av experterna har också påpekat att möjligheterna att fuska skulle kunna öka.
”andra” förslaget kan ge helhetsbedömning av grundläggande behov
I intervjun på Assistanskoll i våras sade Lars Lööw även att det dåvarande huvudförslaget (nu ”andra” förslaget) hade kunnat uppfylla riksdagens beslut i våras om att grundläggande behov ska räknas i sin helhet som grund för assistansersättning.
– Ja det ”andra” förslaget bedömer jag är mer åt det håll som riksdagen tidigare tillkännagivit att de skulle vilja se, säger Lars Lööw.
"tredje” alternativ med timgräns
Det finns även ett ”tredje” alternativ som beskrivs i utredningen, som liknar huvudförslaget men med en viktig skillnad, fortsätter Lars Lööw.
– Det är kanske vad många såg framför sig från början, en ny undre timgräns, som ersätter dagens 20-timmarsgräns för grundläggande behov. Det liknar huvudförslaget men med skillnaden att politiken sätter en timgräns istället för att tillämpning och praxis gör det. Men med likheterna med huvudförslaget har vi valt att inte lägga fram det som ett förslag.
Statligt huvudmannaskap infört 1 januari 2026
Utredningen föreslår att det dröjer till 1 jan 2026 innan statligt huvudmannaskap är helt infört, säger Lars Lööw. Innan dess föreslås en period på 12 mån då de kommunala besluten överförs till staten.
– Det kommer krävas förberedelser från både kommunerna och Försäkringskassan för att ordna en trygg överföring av beslut och ansvar. Dessutom kommer beredningen av våra förslag med eventuella remisser mm behöva tid innan riksdag och regering eventuellt bestämmer sig för att genomföra dem. Så vi föreslår att den reella överföringen pågår under hela 2025 för att vara avslutad den 1/1 2026.
”Ventiler” för Försäkringskassan
De kommunala assistansbesluten ska överföras oförändrade till Försäkringskassan. Men det finns några förbehåll eller ”ventiler” för Försäkringskassan säger Lars Lööw.
– Det handlar i grunden om legitimiteten för reformen. Om det t.ex. uppdagas att en person fått personlig assistans baserat på medvetet lämnade felaktiga uppgifter så skulle det strida mot det allmänna rättsmedvetandet om Försäkringskassan inte kunde ändra det beslutet.
Föreslår ni att de kommunala beslut som förs över till Försäkringskassan ska omfattas av det omprövningsstopp som råder sedan 2018 och bara kunna ändras vid "väsentligt ändrade förhållanden" vilket idag gäller för de tidigare besluten på Försäkringskassan?
– Vår utgångspunkt är att samma regler ska gälla för ett ärende hos försäkringskassan oavsett hur det kommit till. Så det betyder att ett överfört beslut ska gälla tillsvidare och omprövning ska kunna ske vid väsentligt ändrade förhållanden. Men det finns en ”ventil” här för Försäkringskassan, de får möjlighet att ta hänsyn till ändrade förhållanden jämfört med när kommunen var huvudman och inte bara ändrade förhållanden som uppstått efter att försäkringskassan tagit över ärendet.
Assistenters sjuklöner ska finansieras via schablonbeloppet
Personliga assistenters sjuklöner, som idag betalas av kommunerna, bör finansieras via assistansersättningen och en höjning av timschablonen säger Lars Lööw.
– Jag tycker inte att personlig assistans är ett så speciellt yrke att det kräver en egen form av sjukförsäkring. Små assistansbolag omfattas av samma högkostnadsskydd som andra små företag. Den tvistefråga som kvarstår är nivån på schablonhöjningen. Vi kommer lämna ett förslag på den nivån.
Kommunerna ska inte vara med och betala
Utredningen kommer att föreslå att kommunerna inte ska vara med och finansiera personlig assistans överhuvudtaget, säger Lars Lööw.
– Det finns principiella och andra skäl som talar emot en sådan ordning men de praktiska och samhällsekonomiska talar för. Det finns heller ingen empiri för att kommunerna medvetet skjuter över kostnader på staten vilket är en farhåga vid den ordning som vi kommer föreslå.
Hur regleras det faktum att kommunerna då inte längre behöver bekosta personlig assistans?
– Eftersom förslaget ska vara kostnadsneutralt blir det en reglering i utjämningsystemet med statsbidrag mellan staten och kommunerna.
Återstår att se vad nya regeringen säger
Lars Lööw är slutligen noga med att säga att utredningen ännu inte är klar. Det återstår ett par möten med experter och sakkunniga och hearingar med olika intressenter, tex brukarorganisationerna.
– Jag har heller inte träffat den nya politiska ledningen på socialdepartementet och hört om de har några särskilda önskemål på utredningen.
Skulle det i teorin kunna komma nya signaler från den nya regeringen och ansvariga minister Camilla Waltersson Grönvall som kan förändra era förslag?
– Jag är utsedd att leda utredningen självständigt inom ramen för utredningens direktiv. Jag behöver självklart lyssna på regeringen i hur de ser på direktivet och väga in det som jag väger in annat. Regeringen har tillsatt flera sakkunniga tjänstemän från olika departement så vi lyssnar hela tiden på vad regeringen framför genom dem. Det kan vara så att den nya regeringen ser annorlunda på vissa saker och beslutar om förändringar i direktivet eller bedömer att det skulle behövas en annan utredare, det återstår att se, säger Lars Lööw.