”Brukarrörelsen utestängs från utredningen om välfärdsbrott”
Utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott” är ett "existentiellt hot" mot JAG:s medlemmar, säger Cecilia Blanck. Och hon är dessutom mycket kritisk mot bristen på representation från funktionshinderrörelsen.
Regeringen startade för ett halvår sedan utredningen Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans. Den leds av Thomas Falk från Försäkringskassan och ska utreda bland annat nya omprövningar, begränsningar av egna arbetsgivare och frågan om assistenter som anhöriga eller god man. Cecilia Blanck ser den som ett existentiellt hot mot JAGs medlemmar.
– Kvaliteten på assistansen och självbestämmandet är helt avhängigt av att det finns personer nära som känner dem väl. De är nästan alltid närstående som hjälper till att utöva självbestämmandet i assistansen.
Uteslutna från expertgruppen: "Flagrant"
Det var bara Funktionsrätt som fick en expertplats i utredningen, vilket upprör Cecilia Blanck.
– Att man håller organisationerna av assistansanvändare; oss, STIL, IfA och andra utanför en så avgörande utredning är flagrant. Enligt FN-konventionen har vi rätt att vara med när det planeras åtgärder som berör oss.
Hur är det med arbetsgivarorganisationerna?
– De släppte in Vårdföretagarna men inte Fremia, vilket säkert var mycket medvetet. Frågan om egna arbetsgivare är med i direktiven och det är bara Fremia som organiserar egna arbetsgivare. Vårdföretagarna organiserar inte och prioriterar inte de egna arbetsgivarna. Det hade varit rimligare om Fremia fått ta plats istället.
”Fullständig oförståelse”
Cecilia Blanck tar sin bror Magnus Andén som exempel på hur orimlig tanken är att ha en utomstående person som god man.
– Det går inte att kommunicera med min bror om du är en utomstående. Man måste finnas i vardagen och se hur han reagerar på olika saker och vad det betyder. Att tala om att förbjuda anhörigassistans eller att anhöriga inte kan vara god man vittnar om en fullständig oförståelse för våra medlemmars villkor. Och hur detta skulle ha en koppling till kriminalitet, det går över vårt förstånd.
Man tänker väl att anhöriga bestämmer över personen...
– Det är ju i sig sällan kriminellt. Om det var ökad kvalitet och självbestämmande i assistansen som var syftet borde direktiven sett annorlunda ut. Då skulle man väl försöka se hur man kan nå de familjer där det är så och lämna dem där det fungerar ifred. Överförmyndarna och kommunerna har redan idag många verktyg för kontroll över gode män. De kan säga att ”nu vill vi komma och titta hur du har det”.
Gratisarbete och intrång i valfriheten
Begränsad anhörigassistans eller förbud mot att anhöriga är god man skulle få enorma konsekvenser för personer med stora behov och är ett helt oacceptabelt ingrepp i valfriheten, anser Cecilia Blanck.
– Det finns en övertro på att samhället vet vad folk behöver och en föreställning om att utomstående från samhället kan komma in och vara objektiva. Ju mindre man känner personen desto sämre fungerar det skulle jag säga.
Camilla Waltersson Grönvall sade att anhörigassistans inte ska tas bort men begränsas till typ en halvtid…
– Det tröstar inte oss, det är inte den första timmen som är den viktiga, det är den sista. Hur man än begränsar kommer det då uppstå en situation där en anhörig behöver ge assistans men inte får, och då får man välja mellan att lämna personen ensam eller jobba gratis. Alla vet vad anhöriga väljer, de blir till gratis arbetskraft.
Regeringen svartmålar assistentyrket
Regeringen vill stoppa arbetskraftsinvandring av personliga assistenter från länder utanför EU/EES, från första juli nästa år. Detta är ingen stor fråga för JAG säger Cecilia Blanck. Men hon ogillar att man pekar ut två yrkesgrupper med ett totalförbud, personliga assistenter och bärplockare.
– Detta förstör jättemycket när det gäller synen på yrket. Vi kämpar hårt för att yrket som personlig assistent ska vara attraktivt. De svartmålar medvetet yrket, genom att peka ut det på detta sätt, säger Cecilia Blanck.