”Granska bolagen, inte assistansanvändarna”
Foto: Kajsa Göransson
Det är svårt att värdera uppgifterna om kriminalitet bland aktiebolag, då det handlar om underrättelseuppgifter och mörkertal, säger Henrik Petrén på Fremia. Han vill nu ha ett möte med polisen för att reda ut uppgifterna om kriminaliteten inom assistansen.
– Vi måste få veta mer om underlaget som man baserar sina slutsatser på.
En rapport från 13 myndigheter inklusive Polismyndigheten har pekat ut aktiebolag i personlig assistans. Enligt rapporten finns ”tydliga indikationer” på att 43 procent av aktiebolagen som fick tillstånd före 2021, och hela 56 procent av de som fick tillstånd därefter, används i brottsupplägg av sina bolagsledningar. Henrik Petrén säger att rapporten är svår att kommentera eftersom det inte går att värdera siffrorna.
– Det är ett stort problem eftersom vi vet att siffror från den här typen av rapporter ofta refereras till som sanningar av personer som har en negativ inställning till personlig assistans. Om rapportens siffror ens skulle vara i närheten av sanningen väcker det förstås frågor kring hur IVO:s tillståndshantering fungerar.
Hur stor del av Fremias medlemmar inom personlig assistans är aktiebolag?
– Uppskattningsvis 40 procent av våra medlemmar inom personlig assistans driver sin verksamhet i aktiebolag.
Skeptisk till påståenden om mörkertal
Rapporten antar dessutom att mörkertalet är stort och att de verkliga siffrorna är 70 procent för nya bolag och drygt 50 procent för de bolag som fått tillstånd före 2021. Detta är ännu svårare att värdera säger Henrik Petrén.
– Jag är skeptisk till påståenden som baseras på mörkertal. Underrättelseinformation är förstås viktig för polisen för att på djupet förstå hur brottslighet som riktas mot personlig assistans är uppbyggd, men man ska vara försiktig med att utifrån det dra alltför definitiva slutsatser. Å andra sidan har jag inte insyn i vad polisen lägger till grund för detta.
Håller med om att bolagen främst ska granskas
Det som Henrik Petrén tycker är mest intressant är en av rapportens slutsatser, att åtgärder som tar sikte på assistansanvändare och assistenter inte är de mest ändamålsenliga för att komma åt brottslighet inom personlig assistans.
– Jag håller med, det är precis vad Fremia har sagt under lång tid. Granska bolagen och framför allt de personer som återkommande figurerar i brottsliga upplägg.
Sluta ta sikte på assistansanvändarna
Fremia är kritiska till många åtgärder som genomförts i form av kontroll och begränsningar av de assistansberättigades behov och rättigheter. Ett exempel är utredningsdirektiven i Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans, säger Henrik Petrén.
– De tar till stor del sikte på åtgärder som skulle begränsa möjligheterna för seriösa assistansanvändare och anordnare. Detta samtidigt som man uppenbarligen misslyckats med att jaga bort de personer som har för avsikt att begå brott mot den personliga assistansen.
Vill ha ett möte med Polisen
I rapporten sägs det att de utpekade bolagen inte bara råkar begå fel, utan existerar för att användas för kriminalitet, ofta styrda av grupperingar i kriminella nätverk, där assistansersättning är en inkomstgren.
– Om detta skulle stämma är det alarmerande uppgifter för branschen som helhet, säger Henrik Petrén.
Hur ser du på bilden som målas upp i rapporten, stämmer den med vad du ser?
– Nej, jag känner inte igen mig i den bilden. Därför vill jag veta mer om underlaget som man baserar sina slutsatser på. Jag har därför tagit kontakt med polisen i region Väst och hoppas att vi inom kort kan få till ett möte och diskutera vad som kan göras för att freda den personliga assistansen från brottsliga angrepp.
Bolagens likartade hemsidor
Rapporten angav även att en genomgång av aktiebolagens hemsidor visar att de inte verkar skilja sig åt och erbjuder i princip samma tjänster. Därför skulle en minskning av antalet bolag inte nämnvärt påverka de assistansberättigades valmöjligheter eller kvaliteten på assistansen. Henrik Petrén säger att även han sett exempel på bolags hemsidor som kanske inte direkt signalerar kvalitet i assistansen.
– Men jag skulle inte våga värdera en verksamhet enbart utifrån detta. Det är inte ett tillräckligt argument för att begränsa antalet utförare.
Begränsa inte anordnare för sakens skull
Rapporten argumenterar för att antalet assistansbolag behöver minskas, så att antalet blir hanterbart för kontrollmyndigheterna. Om detta är en konsekvens av att personer med brottsligt uppsåt hålls borta från assistansverksamhet har Henrik Petrén inget emot det.
– Men jag tolkar rapportförfattarnas budskap som att antalet anordnare är ett problem i sig och det resonemanget är jag inte med på. Att begränsa antalet anordnare av personlig assistans skulle gå emot ursprungstankarna bakom reformen och begränsa assistansanvändarnas frihet. Det är också ett märkligt sätt att angripa ett upplevt problem. Skulle man exempelvis föreslå att begränsa antalet restauranger för att rationalisera livsmedelskontrollen? Jag tror inte det.
Riskerar ta fokus från nödvändiga förbättringar
Det är bra att polisen är engagerad i att bekämpa brottslighet som riktar sig mot den personliga assistansen, men ett ensidigt fokus på brottslighet innebär stora risker, säger Henrik Petrén.
– Det riskerar att ta bort uppmärksamhet från akuta frågor sett till assistansreformens överlevnad, såsom en värdesäkrad assistansersättning, rättssäkerhet i förhållande till återkrav och vettiga behovsbedömningar, säger Henrik Petrén.