”En bidragsspärr riskerar flytta över ansvaret till kommunerna”

Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR, varnar för att förslaget om bidragsspärr riskerar slå hårt mot personer som missförstått krångliga regler och att ansvaret kan komma att vältras över på kommunerna.
– Assistansersättning kan komma att ersättas med hemtjänst.

I Propositionen "Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen" som regeringen nyligen presenterade föreslås det att Försäkringskassan ska kunna besluta om sanktionsavgifter och en upp till tre år lång bidragsspärr i socialförsäkringarna, tex assistansersättning. DHR ser mycket allvarligt på förslaget, säger Åsa Strahlemo.
– DHR vill naturligtvis också stoppa felaktiga utbetalningar men detta handlar även rättssäkerhet, trygghet och rätten att få det stöd som krävs för att kunna leva sitt liv.
Vilka risker ser du med en bidragsspärr?
– DHR tycker att det riskerar att skapa otrygghet och rättsosäkerhet. Många som har kontakt med Försäkringskassan lever redan idag med komplicerade och svårtolkade regler.

”Kommer hänvisas till stöd från kommunerna”

I propositionen (sid 89) sägs det att en bidragsspärr kan ses som oskälig om den gör att den enskilde inte får den hjälp som hen behöver för att klara sin dagliga livsföring. Men samtidigt sägs det att personen då i stället kan få sina behov tillgodosedda av kommunen. Detta resonemang är extremt oroande, säger Åsa Strahlemo.
– Att säga att kommunen kan träda in är inte samma sak som att den enskilde faktiskt får ett likvärdigt stöd. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner, och det finns ingen garanti för att stödet blir detsamma eller att övergången blir trygg. Assistansersättning kan komma att ersättas med hemtjänst och ledsagning
Finns det en risk att det uppstår en övervältring av personer och kostnader till kommunerna om assistansberättigade får en bidragsspärr?
– Ja, DHR ser det som en reell risk, särskilt när regeringen själv öppnar för att kommunen i vissa fall ska kunna gå in.

Personer som förstått fel kan drabbas

Förslaget tar inte heller tillräcklig hänsyn till att människor har olika förutsättningar att förstå information, tolka regler och ha kontakt med myndigheter, säger Åsa Strahlemo.
– Det kan handla om att man inte har förstått vad som skulle anmälas som ändrade förhållanden, att informationen från myndigheten varit otydlig eller att man haft svårt att kommunicera sin situation. DHR ser en risk i att Försäkringskassan ska göra svåra bedömningar av vad som är medvetet, grovt vårdslöst eller bara ett misstag.
Vilka risker ser du här?
– Den största risken är att människor drabbas trots att det inte handlar om medvetet fusk. Det räcker inte att hoppas på att sådana bedömningar alltid blir rätt.

Borde inte tillämpas på personlig assistans

DHR anser att en bidragsspärr är oskälig om den leder till att en person inte får det stöd som krävs för att kunna leva som andra, säger Åsa Strahlemo.
– När det gäller assistansersättning blir detta särskilt tydligt, assistans handlar inte bara om pengar utan om möjligheten att arbeta, delta i samhället och att leva hela sitt liv. Om en spärr omöjliggör detta, då är den enligt vår mening oskälig.
Ska en bidragsspärr överhuvudtaget kunna tillämpas för assistansersättning?
– DHR ser mycket stora problem med det. Vår utgångspunkt är att personer som är beroende av stöd för att kunna leva sina liv ska ha ett mycket starkt skydd. Det ska inte vara möjligt att stänga av någon från ett sådant stöd utan en rättslig prövning.
När skulle en spärr kunna vara acceptabel?
– Det måste det handla om mycket ovanliga situationer, där det är helt säkert att personen ändå får det stöd som behövs i sin vardag. Utgångspunkten ska vara FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det tydligt framgår att stödsystem ska vara tillgängliga och rättssäkra för alla, säger Åsa Strahlemo.

Åsa Strahlemo intervjuades av Kenneth Westberg 2026-04-01