Therese Bäckman, juris doktor, Göteborgs Universitet – ”Nya Förvaltningslagen kräver en motivering när ett assistansbeslut tidsbegränsas”
”Gynnande besluts negativa rättskraft”, är en rättslig princip som säger att ett myndighetsbeslut inte kan ändras till det negativa, om situationen är oförändrad. I sommar skrivs principen in i den nya Förvaltningslagen. Therese Bäckman, som i en doktorsavhandling kritiserat hur myndigheter bryter mot principen, är försiktigt positiv. Men om detta ska påverka beslut om personlig assistans krävs förändringar i LSS och SFB, säger hon.
Inom förvaltningsrätten finns en ”princip”, som borde spela en avgörande positiv roll för beslut om personlig assistans: ”Gynnande besluts negativa rättskraft”, vilket innebär att ett beslut från en myndighet inte kan ändras till det negativa, om situationen är oförändrad. Men principen har inte följts. Therese Bäckman, juris doktor i Offentlig rätt och Socialrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, beskrev 2013 i avhandlingen Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom rättsområdena SoL och LSS hur kommuner regelmässigt sätter principen ur spel. Hon har i en intervju på Assistanskoll beskrivit hur hon anser att tidsbegränsade beslut, om tex personlig assistans ger möjlighet att sätta principen ur spel.
– Genom att kommunerna låter tidsbegränsa beslut tvingas den enskilde göra en helt ny ansökan och vid denna nya ansökan är myndigheten fri att ta hänsyn till ny rättspraxis eller ekonomiska prioriteringar, alltså förändringar som den enskilde hade varit skyddad mot om det första beslutet inte varit tidsbegränsat.
Kan rasera livet
Tidsbegränsningar och nya försämrade beslut, där det tex beviljas färre assistanstimmar, anses av många krocka med LSS intentioner om varaktighet och kontinuitet. De sämre besluten kan bokstavligt talat rasera livet för de som drabbas.
– Man är beroende av insatserna och när man får ett beslut som bara gäller ett år eller ibland bara några månader går det inte att planera livet. Det innebär också ständiga kontakter med olika handläggare och en osäkerhet om vilket stöd man har rätt till. Föräldrar behöver kämpa och kriga för att få tillgång till insatserna för sina funktionsnedsatta barn.
Orsaken till tidsbegränsningarna tror Therese Bäckman har ekonomiska motiv.
– Å ena sidan vill man ha en stark rättighetslagstiftning med trygghet och kontinuitet. Å andra sidan vill man kunna ändra och återkalla beslut om kostnaderna stiger för mycket. Det blir en krock.
Skrivs in i nya Förvaltningslagen
I sommar kommer en ny förvaltningslag och i den kommer principen om gynnande besluts negativa rättskraft att skrivas in. Det ser ut som en stor positiv nyhet men Therese Bäckman tror inte att det kommer att innebära särskilt stora förändringar.
– Även om inte Gynnande besluts negativa rättskraft har stått med i lagtexten tidigare så har man inom förvaltningsrätten varit överens om att det är den principen som är utgångspunkten. Så det förändras egentligen inte för att de skriver in den i lagtexten. Det blir samma sak men tydligare.
Återkallelseförbehållet blir kvar…
Möjligheterna att tidsbegränsa beslut och återkallelseförbehållet kommer att finnas kvar. Därmed kommer konflikten mellan principen och tillämpningen av LSS och Socialförsäkringsbalken inte att lösas genom den nya lagen.
– Det finns inget som reglerar i detalj hur man ska hantera det. Lagen ska gälla i hela det förvaltningsrättsliga fältet, för alla förvaltningsmyndigheter, och då kan man inte skriva den mer specifikt.
Men man behöver förklara varför det behövs…
Vad som ändå är positivt är att myndigheterna enligt den nya lagen kommer att vara tvungna att tydligare förklara varför de förser ett beslut med återkallelseförbehåll/eller förbehåll om omprövning.
– Man skriver att återkallelseförbehållen inte får vara för allmänt hållna, de måste ha ett tydligare innehåll. Man måste alltså ge en anledning till att man måste ompröva beslutet. Vad som menas med det kan vi inte säga riktigt ännu, men det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Är ekonomiska besparingar ett giltigt skäl? Kan en myndighet skriva det som en orsak till att ompröva ett beslut?
– Det har vi inget tydligt svar på ännu.
Vad anser du själv?
– Omprövning med stöd av ett förbehåll ska ha sin grund i förändringar hos den enskilde, alltså om förhållanden eller behov väsentligen har förändrats i en riktning som innebär att man behöver mindre stöd och hjälp. Om behoven har ökat utgör gynnande besluts negativa rättskraft inget hinder för en omprövning.
Principen blir mer synlig
Ändå är Therese Bäckman försiktigt positiv.
– Det är intressant att man inför en bestämmelse som ger uttryck för principen att om man väl har fått ett gynnande beslut så ska man få behålla det. Att man skriver in det i lagtexten talar ju för att man anser att principen är stark.
En annan sak är att principen om gynnande besluts negativa rättskraft hittills varit okänd för de flesta. Genom att den tas in i lagstiftningen blir den mer synlig.
– Hittills har den varit ganska okänd, det har jag märkt när jag varit ute och mött funktionshindersorganisationer. Det har inte varit enkelt för gemene man att förstå att det finns en sådan här princip när den inte funnits som lagtext utan nedgrottad i ganska tråkig juridik som man kanske inte känner till. Men nu kommer principen att finnas synlig på ett annat sätt.
Ändringar i LSS krävs
Om situationen för personer med assistansbeslut verkligen ska förändras tror Therese Bäckman att det krävs förändringar inom det socialrättsliga området, i detta fall LSS och Socialförsäkringsbalken. Man skulle då behöva reglera användningen av tidsbegränsade beslut och förbehåll om omprövning/återkallelseförbehåll i de lagtexterna.
– Kommunerna skulle på så sätt få regler i speciallagstiftning att förhålla sig till och de skulle inte kunna tidsbegränsa beslut regelmässigt utan motivering, och inte regelmässigt kunna förse beslut med allmänt hållna återkallelseförbehåll som ingen riktigt förstår innebörden av. Det skulle vara ett erkännande av gynnande besluts negativa rättskraft, säger Therese Bäckman.