Lyssna

Jan Lindholm, Miljöpartiet - ”Mycket tuffare att sitta i regeringen än att vara i opposition”

Jan LIndholmMiljöpartiets talesperson i funktionshinderfrågor, Jan Lindholm, tillbakavisar den kritik som riktats mot partiet under mandatperioden. Han är nöjd med vad de åstadkommit.
– Vi har ägnat oss åt skademinimering och på område efter område har vi fått (S) att backa och göra lite mindre dålig politik. Med tanke på att vi bara hade 6,7 % i riksdagen har vi varit väldigt framgångsrika.

”Vi har ägnat oss åt skademinimering”

Det har höjts en hel del kritiska röster mot Miljöpartiet under den gångna mandatperioden då de suttit i regeringsställning tillsammans med socialdemokraterna. Inte minst i försvaret av mänskliga rättigheter och personlig assistans. Många, bland annat Jonas Franksson har i intervjuer med Assistanskoll uttryckt en besvikelse och ansett att de inte stått upp mot socialdemokraterna. Jan Lindholm, talesperson i funktionshinderfrågor, Miljöpartiet, håller inte med.
– Det har vi visst gjort. Man förstår inte hur långt Socialdemokraterna har varit beredda att gå med att rusta ner välfärden. Den här mandatperioden har vi ägnat oss åt skademinimering. På område efter område har vi fått sossarna att backa och göra lite mindre dålig politik. Med tanke på att vi bara hade 6,7 % i riksdagen har vi varit väldigt framgångsrika.

Man förstår inte spelets regler

Jan Lindholm ställer inte upp till omval till riksdagen i höstens val. När han nu sammanfattar den tid som varit tror han att kritiken mot partiet handlar om att man inte förstår skillnaden mellan vara ett litet parit i regeringsställning och att vara i opposition.
– Man förstår inte spelets regler. Det är mycket tuffare att sitta i regeringen än att vara ett oppositionsparti och kunna kritisera och ställa till debatter och sådant. Hade vi varit i opposition så hade kritikerna säkert tyckt att vi varit jättebra.

”Avsikten var inte att spara på assistansen”

Trots att antalet assistansberättigade minskat från ca 16 000 till 14 800 de senaste åren och ca 8 av 10 nekas av de som söker assistansersättning hävdar Jan Lindholm att regeringen inte avsiktligt velat spara på assistansen. På frågan om huruvida regeringen har anledning att vara självkritisk så svarar han ja och lägger till att han tror att alla regeringar är det, fast de ”inte alltid pratar om det.”
– Jag minns ju hur Åsa Regner vred sina händer över den där formuleringen i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Det är ju beklagligt när man får till en formulering som kan tolkas på ett helt annat sätt än vad som är avsikten. Och sen inte har förmåga att kommunicera avsikten ordentligt. Då blir feltolkningen på något sätt en sanning. Det är möjligt att regleringsbrevet påverkade fast det inte var avsikten att ha den effekten.

”tyvärr verkar det som Försäkringskassan inte tolkar domen som vi gör”

På ett liknande sätt förklarar han Försäkringskassans tolkning av Högsta förvaltningsdomstolens dom från 13 april där Försäkringskassan menar att domen inte behöver betyda att sondmatning och egenvård ger rätt till assistansersättning.
– Jag hade ju hoppats att domen skull rätta till problemet men tyvärr verkar det som Försäkringskassan inte tolkar domen som vi gör. Det är ju jätteknepigt, men myndigheterna har ju rätten att göra sina egna tolkningar av domar som rör deras område.
Vad beror det på Försäkringskassan alltid väljer den mest restriktiva och mest sparsamma linjen?
– Det är lätt för oppositionen att säga att det beror på att de fått signaler från regeringen om att vara sparsamma. Men om Försäkringskassan, när de bedömer en brukares rättigheter, låter sig påverkas av en sådan signal så anser jag att de begår ett tjänstefel. Försäkringskassans beslut ska enbart styras av lagen så som de tolkar den. Samma sak gäller budgeten. När det handlar om en rättighetslagstiftning spelar ingen roll om regeringen anslår noll eller hundra miljoner kronor, det ska inte påverka tolkning av lagen. Så det är jättesvårt att svara på vad det kan bero på faktiskt.

”Inget ministerstyre i Sverige”

Jan Lindholm hävdar att oppositionen anser att regeringen ska, som han säger ”gå in och säga till myndigheterna att så här får ni inte döma” vilket han menar skulle vara det samma som ministerstyre.
– Skulle vi göra som de vill skulle vi hamna i Konstitutionsutskottet. Det skulle vara brott mot både grundlagen och regeringsformen. Det är så det fungerar i Sverige, vi har inget ministerstyre så det finns inget annat sätt för en regering att agera än att stifta nya lagar.

Alliansbudgeten försenade LSS-utredningen ett år

Jan Lindholm menar att grunden till problemen är att LSS ger för stora tolkningsutrymmen. Syftet med den pågående utredningen är att ta fram underlag till att skriva om lagen och göra den ”så skarp så att det inte kan uppstå tvister om tolkningen”. Men enligt Jan Lindholm försenade alliansen och Sverigedemokraterna utredningen ett år genom sitt agerande i samband med budgeten 2015.
– Nu fick vi ju en alliansbudget som var helt tom på utredningsresurser så vi kunde inte sätta igång med utredningen tidigare än 2016 så där tappade vi ett helt år. Det beror ju på debaclet hösten 2014, tyvärr, att Sverigedemokraterna inte röstade på sitt eget förslag utan på alliansens. Det känns som rent sabotage att göra på det sättet. Men det handlade väl om att (SD) ville sätta sig på kartan på något sätt.

Svårt att låta bli att prioritera mot andra grupper

Jan Lindholm hävdar dock fortfarande att det i längden måste sparas pengar inom assistansen.
– Sparkravet handlar om att med de ursprungliga intentionerna i LSS lösa de berördas behov till lägsta möjliga kostnad. Tänker vi inte så riskerar vi att kritiken med tiden blir så stark att hela reformen riskerar att prioriteras bort. Kostnadseffektivitet är en av de viktigaste försvarslinjerna mot finansdepartementet.
Jan Lindholm säger att han ser personlig assistans som en mänsklig rättighet men lägger till att det ändå är svårt att låta bli att göra prioriteringar gentemot andra grupper i samhället. Han fortsätter:
– Sen vet man ju aldrig... om det skulle bli framtida ekonomiska kriser, om till exempel Trump och Kina skulle råka i luven på varandra på allvar så det blir stora förändringar i omvärlden så kan man aldrig veta vilka prioriteringar som måste göras.

Tror tekniska lösningar kan ersätta assistans

Jan Lindholm hyser stora förhoppningar om att man med hjälp av tekniska lösningar ska kunna få ned kostnader inom LSS.
– Det har hänt mycket sedan -93 och många väljer idag att använda tekniska lösningar för att själva klara saker som man inte kunde för tio år sedan. Det är möjligt att brukaren allt oftare kommer att säga nej till en assistent när det i stället går att använda en robot. Det ger troligen en större känsla av egenmakt och självständighet än att vara beroende av en människa. Integritetsproblemen blir även mindre med tekniska lösningar. Assistenter är ju egentligen en dålig lösning på det här med självständighet. Men jag är medveten om att det finns många som inte kommer att kunna ersätta assistenterna med teknik.
De flesta inom assistansrörelsen säger visserligen att de är välkommet med tekniska lösningar men att det i praktiken inte kommer att göra någon större skillnad ekonomiskt...
– Jag vet det, jag har träffat så pass många så jag vet det, men jag tror att det alltid är så att ”det man har det har man” och andra möjligheter ser man oftast på med tvekan. Så vi som politiker har alltid, och måste även framledes, alltid våga ge utrymme för nya tekniska lösningar för att det skall bli möjligt att klara växande framtida behov.

”Mp kommer att välja fortsatt delat huvudmannaskap”

Jan Lindholm är övertygad om att Miljöpartiet kommer att förespråka statligt huvudmannaskap för assistansen, det vill säga ett fortsatt tredelat ansvar för de som har behov av stöd från Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och LSS.
– Jag har lyssnat till mina kommunpolitiker och jag vet att den åsikten är väldigt stark, säger han.

Men Jan Lindholm är för kommunalisering

Men själv är Jan Lindholm för en kommunalisering. Han hävdar att kommunal- och landstingspolitikerna han pratat med inte har några sakskäl utan bara är rädda för kostnaden för assistansen. Han vill gärna se en översyn även av Socialtjänstlagen och Hälso- sjukvårdslagen som sköts på kommunal och landstingsnivå.
– I princip alla som har behov av assistans har även behov av stöd enligt SoL och HSL och hamnar i kläm mellan olika myndigheter. Man behöver göra en ordentlig genomgång av ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting och skriva om även de lagarna för att på något sätt minska riskerna för konflikter. Vem vet - det kanske skulle behövas en fjärde myndighet som tar hand om helheten?

Vinster ökar risken för dålig kvalité

Jan Lindholm säger att Miljöpartiet stöder regeringens proposition om att begränsa vinster i välfärden.
– En vinstbegränsning skulle inte på något sätt minska möjligheten att få assistans. Jag kan inte se att det finns något behov av vinst. Till exempel JAG-kooperativet använder sina pengar för att förbättra verksamheten. Dessutom innebär inte lagen noll vinst utan man tillåter ju en vinstnivå som för många företag är ganska bra. Det finns alltid en risk för sämre kvalité när man har ambitionen att göra en vinst och att resurserna då inte används till det som de är avsedda för.

”Sossarna och Moderaterna står väldigt nära varandra”

Regeringen har talat om att nå en bred överenskommelse om LSS och assistans, något Jan Lindholm är positiv till och hoppas att alla partier kan vara med på. Men när han börjar spekulera hyser han vissa tvivel på om det verkligen kommer att bli så.
– Sossarna och Moderaterna står väldigt nära varandra i den här frågan så dom borde inte ha svårt att komma överens om grunderna för en ny lag. Sen tror jag att Centern står närmast för att kunna vara med. Men med de övriga partier är det lite knepigt. I Liberalerna finns det flera olika åsikter i denna fråga men jag tror egentligen inte de står så långt ifrån Centern.
Och Miljöpartiet?
– Med tanke på erfarenheten att nyligen att varit med i en regering så har vi kanske lika stort behov som Vänsterpartiet och Kristdemokraterna att profilera oss och stå för en mer kraftfull lagstiftning om funktionsnedsättningar. När man är stukad av regeringsmedverkan så kan det vara så. Vi tre partier skulle kunna vara en sorts front som driver frågan hårdare och längre. Det kanske handlar mer om politisk taktik... Centern och Liberalerna har nog inte samma behov av det, säger Jan Lindholm.

Jan Lindholm intervjuades av Erik Tillander 2018-06-25

Skicka sidan till: