"assistansen minskades från 24 timmar per dygn till noll"

Michael Stahl är ett exempel på följderna av Försäkringskassans nya bedömningsgrund av grundläggande behov från november 2007. Vid en omprövning i februari 2008 togs all assistans bort, 24 timmar/dygn samt 2 timmar dubbelassistans per vecka.

TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

I november 2007 skärpte Försäkringskassan sin tolkning om vem som har rätt till assistansersättning. Dels har synen på vad som är ett grundläggande behov stramats upp och dels betalar Försäkringskassan inte ut extra assistansersättning för sjukhusvistelse, uppsägningslöner eller sjuklöner till de assistansberättigade som köper assistans från en assistansanordnare.De nya reglerna kritiseras jurister och handikapporganisationer.

Michael Stahl, 32, beviljades personlig assistans 1999 av Försäkringskassan i Stockholms län. Han hade tidigare vid en olycka fått en förvärvad hjärnskada och tillhör därför personkrets två i LSS. Han skrevs ut från rehabiliteringen på Danderyds sjukhus i mars 2000, flyttade då till en egen lägenhet och har sedan dess haft Salems kommun som assistansutförare.

Vad som gällde vid biståndsbedömningen 2005

Vid en omprövning 2005 beviljades Michael Stahl fortfarande samma insats, 24 timmar/dygn samt 2 timmar dubbelassistans per vecka. Då sades det i Försäkringskassan utlåtande att:

"Stahl lider av en förvärvad, varaktig hjärnskada som bereder honom stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Behöver hjälp med toalettbesök, dusch och annan hygien, av- och påklädning, hjälp i matsituationen med matlagning, framdukning, uppläggning, skära och fördela maten. Stahls behov av hjälp med de grundläggande behoven bedöms överstiga 20 timmar per vecka".

Michael Stahls mamma Christina Stahl berättar att biståndshandläggaren då gjorde ett hembesök där tidsåtgången för olika aktiviteter beräknades. Michael Stahl bedömdes då behöva vaken assistans dygnet runt. Särskilda skäl fanns även för att bevilja assistans under vistelse på daglig verksamhet vilket Michael har på Resursteamet.

Vad som gällde vid biståndsbedömningen 2008

Vid nästa omprövning i februari 2008 kom ett beslut om att Michael Stahl inte längre var berättigad till personlig assistans eftersom han nu bara bedömdes ha sju timmars grundläggande behov, långt under de 20 timmar som krävs för att få personlig assistans. I brevet från Försäkringskassan sades det att de:

"företagit en förutsättningslös och individuell prövning av ärendet. Det har av utredningen framgått att en stor del av hjälpbehovet för Michael är kopplat till allmän tillsyn, uppmuntran och stöd. Det räknas inte som grundläggande behov. De flesta av Michaels hjälpbehov kräver inte heller hjälp som förutsätter ingående kunskaper om hans funktionshinder."

Detta gjordes enligt Christina Stahl utan något hembesök och utan att Michael Stahl blivit förbättrad i sin funktionsnedsättning. Försäkringskassan utgick istället från utredningen från 2005 och utifrån de nya bedömningsgrunderna kom den nu till en helt annan slutsats. Christina Stahl berättar.
- Det kom ett besked med posten att han skulle bli fråntagen assistansen från den 1 april 2008.
Vart hänvisade Försäkringskassan?
- Till kommunen, de var nu ansvariga för Michael, och det skulle inte ske någon uppföljning från Försäkringskassan.
Hur agerade kommunen?
- De var lika chockade som vi, men de kunde ju inte göra något utan vi överklagade beslutet. Först fick vi göra ett yttrande till Försäkringskassan och därefter ett överklagande av deras beslut vilket resulterade i två snabba avslag. Efter det anlitade vi Sofia Tedsjö, jurist på CJ Advokatbyrå.
Hur fick ni tag i henne?
- Vi tänkte att fler måste vara drabbade, så vi kontaktade Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. De sade att de fanns flera liknande fall och rekommenderade Sofia Tedsjö.
Vad hände när assistansen upphörde den 1 april?
- Då gick kommunen in och gav exakt samma insats som vi haft tidigare. Vi har hela tiden haft kommunen som assistansutförare, skillnaden blev att de nu gick in och bekostade insatsen själva fram till att ärendet skulle avgöras i Länsrätten.

Länsrätten beslutade om inhibition

Länsrätten tog nu beslut om inhibition vilket innebär att Försäkringskassan ska bevilja samma insats tills ärendet är avgjort i Länsrätten. Efter det beviljade Försäkringskassan från den 1 juli assistansersättning i väntan på domen från Länsrätten. Som skäl för inhibitionen skriver Länsrätten att:

"som grund för att Länsrätten ska bevilja inhibition i målet i målets prövande görs gällande att det råder hög grad av sannolikhet att Michael Stahls överklagande slutligen kommer att vinna bifall hos Länsrätten".

Christina Stahl säger att en jurist är nödvändig och att hon aldrig skulle ha klarat att ordna med överklagandet själv, men det innebär också kostnader.
- Visst vi får stå för kostnaden, men vi kommer att gå hela vägen med detta, upp till regeringsrätt om det behövs.

Om följderna för Michael Stahl

Sedan 2007 anser Försäkringskassan alltså att den som rent mekaniskt kan äta själv inte har ett grundläggande behov i matsituationen. Detta drabbar nu direkt Michael Stahl som visserligen kan äta själv med gaffel men han kan inte plocka fram mat, tillreda mat och han är inte heller medveten om vad han stoppar i munnen. Enligt Christina Stahl måste det hela tiden finnas aktiv tillsyn av någon.
- Han har inget närminne, det går inte att lämna honom ensam, han förstår inte hur han ska göra saker. Om han beger sig ut från lägenheten, skulle han kunna rulla rakt ut i gatan.
Hur har assistenterna påverkats av detta?
- Det är klart det uppstår oro, de funderar på vad som ska hända. De är samtidigt helt chockade över det här beslutet, de arbetar ju nära honom och ser att det inte är möjligt för honom att klara sig utan att det finns en person närvarande. Han har idag fem assistenter som arbetar heltid men bara sex timmar åt gången dagtid, eftersom arbetet är psykiskt krävande.
Michael Stahls läkare skriver i ett utlåtande att han behöver assistans 24 timmar assistans/dygn samt vaken assistans på nätterna eftersom han sover oroligt, vaknar flera gånger per natt och då behöver uppmärksamhet och hjälp. Christina Stahl är kritisk till Försäkringskassans syn att funktionsnedsättningen hospersoner med förvärvade hjärnskador ofta inte kräver personer med ingående kunskap, vilket ju är ett grundläggande behov som berättigar till personlig assistans.
- Det är helt fel, Michaels assistenter behöver verkligen ha kunskap om honom för att förstå varför han reagera som han gör, vad han vill och för att kunna parera hans humörsvängningar, du behöver hela tiden ligga steget före.
Försäkringskassan menar också att en person bör få ett par veckor på sig att ställa om sitt liv, när en insats som assistans tas bort..
- Då saknas det kunskap om problematiken, en person med en förvärvad hjärnskada är extremt känslig för förändringar och behöver kontinuitet och förutsägbarhet.

Om framtiden med tanke på vad LSS-kommittén föreslår

LSS-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande att det grundläggande behovet "ingående kunskap om personen" ska tas bort och att det grundläggande behovet kommunikation bara ska gälla när "kommunikation med andra överhuvudtaget ska kunna vara möjlig". Dessutom ska personer över 21 års ålder som endast har grundläggande behov, så kallade omvårdnadsbehov inte ha rätt till assistans.
- Det verkar finnas en vilja att vissa grupper inte ska ha personlig assistans. Michael kanske får rätt nu, Länsrätten kanske upphäver beslutet så att han får behålla sin assistans. Men när jag tittar på vad LSS-kommittén föreslår blir jag rädd att allt kommer att upprepas igen. Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" för personer som bor i egna lägenheter och som Michael kanske skulle kunna få är maximerad till 40 timmar i veckan, det räcker inte för honom.
Christina Stahl beskriver en ovisshet om vad som ska hända, och en rädsla för att Michael Stahl kommer att fara illa genom att det inte blir någon kontinuitet och stabilitet runtomkring honom.
- Det landar kanske i ett gruppboende till slut, och det går väl också förutsatt att det finns kompetent personal specialiserad på förvärvade hjärnskador. Men samtidigt, skulle de bli lite av en återgång till de institutioner vi en gång gick ifrån. Vad har politikerna då tänkt på, först sätter de personer i egna lägenheter med personlig assistans, och efter ett antal år ändrar sig politikerna och säger att nu ska de här människorna bo i gruppboenden istället, säger Christina Stahl.

Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
Informationsmeddelande från Försäkringskassan som beskriver de olika stegen i bedömningen av rätten till assistansersättning.