läs skrivbordsversionen istället
Det är positivt med tillståndsplikt för assistansanordnare, men det finns en risk att små anordnare saknar resurser för att klara kraven enligt Zeinab Daugaard, vice Ordförande i PARO, privata assistansanordnares riksorganisation. Hon anser också att det vore olyckligt om akademisk utbildning skulle bli ett krav för den som driver en assistansanordnare, erfarenhet bör också räknas som kunskapsgrund.
- Nu blir det upp till Socialstyrelsen att formulera kraven. Fokuset bör ligga på kvalitet i assistansen och inte vad man tycker att företagen ska göra. Grunden bör vara om kunden får den assistans han/hon vill ha och dennes upplevelse av kvalitet samt om anordnaren kan hantera ersättningen på ett korrekt sätt.
Tillsynen bör enligt Zeinab Daugaard göras systematiskt med avseende på om man uppfyller kvalitetskriterierna och göras likadant i hela landet.
- Nu har Socialstyrelsen tagit över detta vilket borde ge likvärdiga krav över landet, men det är anmärkningsvärt att Socialstyrelsen bara får 15 miljoner för att utöva tillsyn på över 450 anordnare.
Socialstyrelsen bör tillsätta en referensgrupp där alla branschorganisationer ingår för att få hjälp att ta fram kvalitetskraven enligt Zeinab Daugaard, som ser en risk att de allra minsta anordnarna får problem att leva upp till tillståndskraven.
- Vi vill att de allra minsta ska kunna vara med. Om det ställs krav på en viss utbildningsnivå kanske inte alla klarar detta även om man bedriver en assistans med bra kvalitet. Vi ser en stor risk i att kräva en akademisk utbildning, eftersom de som driver ett assistansföretag kan göra detta utifrån ett personligt engagemang som anhöriga eller att de själva är assistansberättigade. Vi anser att man bör kunna skaffa sig samma kompetens genom erfarenhet.
Hur ska man visa att man har kunskap?
- Genom att beskriva verksamheten i en verksamhetsplan. Där ska det framgå att man har kunskaper om exempelvis arbetsmiljölagstiftning och systematiskt arbetsmiljöarbete.
PARO har nyligen startat en kvalitetsutbildning på ett år där medlemsföretag ska kunna kvalitetssäkra sin verksamhet. Ett tiotal företag deltar i utbildningen som görs på Brunnsviks folkhögskola. I utbildningen ingår sex träffar med två dagar per tillfälle.
- Vi vill ge våra medlemmar den här möjligheten inför lagstiftningen om tillståndsplikt som beräknas träda i kraft 1 januari 2011. I utbildningen lär man sig utforma ett kvalitetsledningssystem där verksamhetsprocesserna i personlig assistans beskrivs, det centrala är att få fram ett resultat som går att mäta.
Vilka processer mäter ni?
- Hur en kund bemöts, hur assistansen utförs, hur rekrytering av assistenter görs, vad som händer hos kunden, allt som har med verkställandet av assistansen att göra. Detta mäts genom kundundersökningar och medarbetarundersökningar.
Intervjuas kunderna och assistenterna?
- Ja, det är målsättningen. Det är inte PARO som utför detta, vi har inlett ett samarbete med ett företag som gör sådana här mätningar.
Det finns dock en risk enligt Zeinab Daugaard att de allra minsta företagen inte har resurser att kvalitetssäkra sin verksamhet.
- Vi försöker skapa ett verktyg som de allra minsta har råd med. Vi försöker pressa priserna genom exempelvis gemensamma kurser och inköp av tjänster från det företag som utför mätningarna. Men jag ser en risk att de allra minsta företagen inte ens har resurser att genomföra den här ettåriga kvalitetsutbildningen.
Regeringen föreslår även registerkontroll av assistenter som ska arbeta med minderåriga, men säger samtidigt att personer som en gång gjort ett brott inte för alltid ska uteslutas från arbete. Zeinab Daugaard är positiv till registerkontroll av personliga assistenter.
- Vi vill utöka den till personer med psykiska funktionsnedsättningar, vilket många medlemmar i PARO redan tillämpar.
I slutänden blir det väl ändå upp till arbetsgivaren att avgöra om en person ska anställas eller inte..
- Det stämmer, vi har inte specificerat vilka brott som vi anser gör en person olämplig, kunden ska vara delaktig i detta och när kunden är minderårig ska föräldrarna ha ett stort avgörande. Hur detta handläggs i praktiken får visa sig med tiden.
Zeinab Daugaard är positiv till att regeringen föreslår att barnperspektivet förstärks, men saknar tydliga riktlinjer om vad detta konkret innebär och hur det ska hanteras i handläggningen.
- Handläggarna i kommun och på Försäkringskassan måste få tydliga riktlinjer om hur de ska lyssna på barnet och ta hänsyn till dess vilja, säger Zeinab Daugaard.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.