läs skrivbordsversionen istället
Vid en omprövning hamnade Carina först under 20-timmarsgränsen, men det stannade vid en halverad assistans efter att Försäkringskassan backat inför sin egen omprövningsenhet.
I det nya beslutet beviljas assistanstid, förutom för fritidsaktiviteter, efter minuträknande och aktiv tid. I beslutet räknas exempelvis inte tiden medan lavemanget verkar eftersom det inte anses vara aktiv tid.
Innan Carinas assistansersättning omprövades i december 2008 hade hon knappt 15 timmar assistans per dag. Hon har haft assistansersättning sedan LSS startade 1994, innan dess hade hon personliga assistenter anställda av kommunen sedan hon var ett år gammal. Hon är född med ett ryggmärgsbråck som innebär ett rörelsehinder och behov av hjälp med personlig hygien, av/påklädning och kommunikation, funktionsnedsättningen har inte förändrats.
Carina, hennes mamma Elisabeth och hennes jurist Anna som intervjuas i artikeln har egentligen andra namn men vill vara anonyma eftersom bedömningen av Carinas assistans återigen är under bedömning.
Handläggaren gjorde ett hembesök vid omprövningen i december 2008, Carinas mamma Elisabeth berättar att handläggaren sade att omprövningar var något som låg i tiden.
- Det var en helt ny handläggare som träffade Carina och samtalet varade cirka tjugo minuter.
Efter några dagar kom ett brev där det stod att handläggaren funnit att Carina inte nådde upp till de 20 timmar grundläggande behov/vecka som krävs och att assistansersättningen skulle dras in. Carina bedömdes ha drygt 6 timmar mot tidigare drygt 41 timmar grundläggande behov/vecka. Carinas mamma Elisabeth ringde då upp handläggaren.
- Jag trodde först inte att det var sant, men i telefon hänvisade hon till att Carina hade fikat själv vid besöket och att hon kunde klara mycket själv. Handläggaren sade att hon hade gjort en egen bedömning.
2007 förändrades Försäkringskassans tolkning av vad som ska räknas som ett grundläggande behov, exempelvis räknas matsituationen som ett grundläggande behov enbart för den som inte kan föra maten till munnen och äta själv. Det fanns mycket material sedan tidigare om Carinas behov och i den nya bedömningen hade alla behov i matsituationen, ingående kunskap och kommunikation strukits. Ingen tid godkändes för exempelvis hårvård eller fotvård och tiden minskades kraftigt för personlig hygien och av/påklädning.
- För toalettbesöken räknades 1,75 tim/vecka mot tidigare 14 tim/vecka, Carina går på toalett var tredje timme, behöver hjälp med lavemang och katetrisering.
För av/påklädning räknades 2,33 tim/vecka mot tidigare 4,69 tim/vecka Tid för av/påklädning i skolgymnastiken ströks helt.
Efter protester från Elisabeth höjde handläggaren de grundläggande behoven till drygt 13 timmar per vecka, ett beslut som togs i juni 2009 och som skulle gälla från september. Carina låg dock fortfarande under 20-timmarsgränsen.
Elisabet och Carina vände sig nu till Försäkringskassans omprövningsenhet med hjälp av sin jurist "Anna" från Carinas assistansanordnare. De skaffade nya läkarintyg som beskrev funktionsnedsättningen. Försäkringskassans omprövningsenhet bedömde nu att Carina även hade behov av tid för ingående kunskap, och tiden för toalettbesök höjdes till 7 tim/vecka, totalt fick hon nu ca 27 timmar grundläggande behov per vecka. Försäkringskassan accepterade omprövningsenhetens beslut vilket innebar att Carina kom över 20 timmar/vecka och fick behålla sin assistansersättning. Andra personliga behov bedömdes därefter till cirka 24 timmar per vecka berättar Elisabeth.
- Totalt fick Carina alltså 51 timmar personlig assistans per vecka eller drygt 7 timmar per dag, vilket trots höjningen är hälften mot vad hon hade från början.
Carina överklagade inte omprövningsenhetens beslut, Carinas jurist Anna motiverar.
- När vi fick rätt hos omprövningsenheten var det upp till Försäkringskassan att avgöra om de ville överklaga beslutet, det gjorde de inte. Vi ville inte överklaga eftersom vi var glada över att Carina fick tillbaka assistansersättningen samt att vi väntade på ett slutligt beslut där alla timmar, grundläggande och övriga behov, fanns med.
Försäkringskassan nya bedömning bygger på att en stor del av Carinas behov ingår i hushållsgemenskap berättar Elisabeth, familjen anses exempelvis skyldig att ordna maten åt Carina.
- Det blir ett problem när Carina behöver lunch när vi inte är hemma. Andra exempel på vad som ingår i hushållsgemenskap är att hjälpa Carina när hon tappar något på golvet och att städa toaletten i samband med lavemang.
Carinas jurist Anna anser att vissa behov kan hänföras till hushållsgemenskap att det påverkas av hur familjen ser ut och vilket behov det gäller.
- Är det fråga om man och hustru ska ansvaret för hushållet delas lika och personen med funktionsnedsättning får hjälp med sin del. Ett barn ska beroende på ålder ta hand om det som gäller honom/henne. Carina som faktiskt är myndig bör dock kunna sköta sin matlagning med assistans när ingen annan är hemma, hon bör också kunna bädda sin säng, städa sitt rum och till viss del hjälpa till med tvätt och strykning om inte annat sin egen del av detta.
I Carinas beslut är all tid utom tio timmar fritidsaktiviteter/vecka exakt angivet i antal minutrar. Vid toalettbesök räknas exempelvis inte tiden medan lavemanget verkar eftersom det inte anses vara aktiv tid berättar Elisabeth.
- De räknar bara minutrarna det tar att fylla på vattenpåsen, sätta konen, hjälpa Carina in i duschen och så vidare, de räknar inte tiden som lavemanget verkar vilket kan det vara upp till 40 minuter.
Carinas jurist Anna är mycket kritisk till detta och anser att behoven ska räknas i sin helhet.
- Carinas behov vid toalettbesök innefattar tiden det tar att vänta vid ett lavemang.
Ett annat exempel är när Carina åker på badträning, då brukar assistenten vara med och förbereda och åka med i taxin, den tiden ses nu inte heller som assistanstid berättar Elisabeth.
- Om Carina har en badträning och tar en taxi dit och hem ska allt utom själva träningen fungera utan assistent, vilket i praktiken innebär att den tiden måste tas från något annat.
Carinas jurist Anna anser att Försäkringskassan lutar sig mot att det finns anhöriga som hjälper till. Till viss mån ska man ta hänsyn till detta säger hon.
- Anhöriga finns med i bilden när de är i livet, men man ska alltid utgå från att den enskilde individen ska kunna leva ett självständigt liv.
Carina har sedan någon månad flyttat till egen lägenhet, och har nu sökt fler timmar och ärendet ligger återigen hos Försäkringskassans omprövningsenhet. Om det inte blir någon större skillnad funderar Carinas mamma Elisabeth på att överklaga beslutet till Länsrätten.
- Det är väl troligt eftersom det är så tajt med tiden, kommunen säger kategoriskt nej till alla utökningar av assistansersättning.
Har ni sökt extra tid hos kommunen?
- Ja, när Carina flyttade sökte hon om extra assistanstid, men kommunen sade nej och hänvisade till anhöriga eller att anlita en flyttfirma, säger Elisabeth.
Vidare läsning
Försäkringskassan - "Grundläggande behov ska vara av en speciell karaktär"
Hans Andersson, assistansanvändare - "Enligt kommunen ska min hustru sköta hela hushållet"
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.