V och Mp bemöter KD:s förslag på slopad biståndsbedömning
Kristdemokraterna föreslog nyligen att äldreomsorg och annan socialtjänst ska kunna ges utan traditionell biståndsbedömning, istället ska privata utförare sköta detta. Syftet är ökat självbestämmande för den enskilde.
Assistanskoll har intervjuat talespersonerna för funktionshinderfrågor i Vänsterpartiet och Miljöpartiet om detta och det faktum att biståndsbedömningarna för assistansersättning samtidigt blir allt hårdare.
Kristdemokraterna säger på DN-debatt att den äldre kunna vända sig direkt till en privat utförare och tillsammans med den komma fram till vilka insatser som ska ges. Kommunen ska i avtal med utförarna precisera vilka insatser som kan erbjudas. I artikeln där Barn- och äldreminister Maria Larsson är medförfattare sägs:
"Det finns invändningar mot att införa minskad biståndsbedömning, där risken för överutnyttjande av offentligt finansierade insatser nämnts. Vår bedömning är att någon sådan risk inte föreligger. För hur många vill ha hjälp med duschning, påklädning och frukostbestyr om inte behov finns?"
När det gäller assistansersättning har regeringen under just Barn- och äldreminister Maria Larsson inte talat om att slopa behovsbedömningar för att öka självbestämmandet. Istället har följande skett.
- Bedömningarna av assistansersättning på Försäkringskassan har skärpts sedan 2008 genom att en hårdare definiering av grundläggande behov så att alltfler förlorar och allt färre nybeviljas assistansersättning.
- Ett behovsbedömningsinstrument/stöd har införts i Försäkringskassans behovsbedömningar där man i detalj räknar minutrar för tex toalettbesök.
- Den 1 juli 2013 införde regeringen ny lagstiftning med ökad kontroll för att minska påstått överutnyttjande, exempelvis rätt till hembesök och att anordnarna ska rapportera om de assistansberättigade använder assistansersättningen felaktigt.
- Timschablonen för assistansersättning utreds fram till februari 2014 på grund av det påstås finnas ett överutnyttjande, bland annat via privata assistansanordnare.
Eva Olofsson, Vänsterpartiet
Hur tänker du att Kristdemokraterna kan komma fram till så olika ståndpunkter för biståndsbedömning i hemtjänst/socialtjänst jämfört med hur de via regeringen hanterar assistansersättningen?
- Det är inte logiskt, men jag tror det bottnar i att regeringen vill minska kostnaderna för personlig assistans och då måste bedömningarna skärpas och kontrolleras. Därför ingriper man inte heller mot Försäkringskassans skärpta bedömningar, som ju i praktiken leder till att en större del av kostnaderna hamnar hos kommunerna istället för i Maria Larssons budget.
Medveten naivitet att slopa biståndsbedömning för äldre
När det gäller att ta bort traditionell biståndsbedömning inom äldreomsorgen så tror Eva Olofsson att KD vill vinna röster från äldre som tycker det är kränkande med biståndsbedömning. Det är dessutom en utveckling hon tror passar välutbildade resursstarka äldre och de vinstsyftande vårdföretagen. Den kostnadsdrivande effekt som kan uppstå hamnar dessutom hos kommunerna. Eva Olofsson kallar förslaget en medveten naivitet som flyttar över makt till de privata utförarna.
- Jag tror inte heller att den enskilde kommer att begära mer hjälp än hen behöver, men många äldre kan inte hävda sina rättigheter. Det är inte de äldre som kommer att begära mer hjälp än de behöver utan de företag som ser chansen att "erbjuda" fler tjänster för att öka lönsamheten. Eller kanske det inte passar i verksamheten att öka insatserna när det behövs. Regeringen säger nu att de varit naiva när det gäller friskolesystemet men Kristdemokraterna verkar vara i full färd att vara lika medvetet naiva när det gäller äldreomsorg.
Är det något du vill tillägga?
- Ja, Vänsterpartiet vill stoppa de skärpta bedömningarna av assistansersättning. Vi har motionerat i flera år om att § 9a LSS måste ses över så att ursprungsintentionerna om att kunna leva ett liv som andra uppfylls. Att bara bedöma aktiv tid i assistans urholkar också meningen med assistansen; att kunna leva ett självständigt liv. Senast personliga assistansen var uppe i riksdagen var vi det enda parti som reserverade sig i denna fråga, säger Eva Olofsson.
Agneta Luttropp, Miljöpartiet
Agneta Luttropp, Miljöpartiets talesperson i funktionhinderfrågor säger att Kristdemokraterna tydligen har helt olika syn på när individen är den som ska avgöra sitt behov eller ej.
- Ja, det är inte lätt att vara minister inom olika områden. På den ena stolen, äldreomsorg - säger hon "vem vill ha hjälp om inte behov finns och att individen ska avgöra behovet. På den andra stolen, personlig assistans - ska behoven ifrågasättas å de grundligaste i minsta detalj. Då är det tydligen inte individen som avgör behovet.
Hur tänker du att Kristdemokraterna kan komma fram till så olika ståndpunkter för biståndsbedömning i hemtjänst/socialtjänst jämfört med hur de via regeringen hanterar assistansersättningen?
- När det gäller assistansen gäller det att få ner statens kostnader. LSS-lagstiftningen var underfinansierad från början och har under många år satts "under luppen". Det förekommer fusk inom assistansen, som självklart måste förhindras, men gruppstraff är ingen bra metod. Hemtjänst/socialtjänst däremot har en annan bakgrund, där är det kommunerna som får ta kostnaden, inte staten.
Slopad biståndsbedömning hotar rättssäkerheten
Agneta Luttropp är kritisk till förslaget att låta privata utförare sköta biståndsbedömning.
- Jag var ute på ett äldreboende igår. Där var man inte speciellt entusiastisk över förslaget. Biståndsbedömningen är ju till för att det ska ske en rättssäker prioritering. Det är inte "först till kvarn" eller störst plånbok som gäller utan den som har störst behov enligt en förhoppningsvis korrekt och objektiv bedömning ska få det stöd som motsvarar behoven. Kristdemokraternas förslag riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel.
Vill ändra kassans skärpta bedömningar av assistans
Agneta Luttropp anser för övrigt liksom Eva Olofsson att bedömningarna av assistansersättning blivit för hårda och att de borde förändras.
- Ja, nu får vi avvakta rapporten från ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen hösten 2014. Därefter måste definieringen av "grundläggande behov" ändras så att de ursprungliga intentionerna i LSS uppfylls, säger Agneta Luttropp.