läs skrivbordsversionen istället

Fredric Käll, Vårdföretagarna - ”Målet att 87 % ska gå till assistentens lönekostnader bör avskaffas”

Att timbeloppet räknas upp med enbart 1,8 % för 2014 kommer att leda till lägre ingångslöner för assistenter enligt Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna.
Han vill att målet på att 87 % av timbeloppet ska gå till assistenternas lönekostnader ska överges eftersom det inte stämmer med verkligheten.

Lägsta ökningen någonsin

Ökningen av assistansersättningens timbelopp för 2014 blev bara 1,8 %, vilket är den lägsta ökningen någonsin. I en tidigare intervju på Assistanskoll säger Socialdepartementet att detta beror på att man dragit tillbaka 248 miljoner för budgetåret 2014. Orsaken till detta är att Försäkringskassan visat att enbart 82 % av timbeloppet används till assistenternas lönekostnader istället för de 87 % som rekommenderas i Försäkringskassans (fd Riksförsäkringsverkets) allmänna råd. Den låga ökningen är häpnadsväckande enligt Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna.
– Arbetsmarknaden har generellt en löneökningsnivå på 2,6 %. Det vet regeringen och bestämmer trots detta en ökning på 1,8 %. De vet dessutom mycket väl att de kostnader de hänvisar till inte stämmer med verkligheten.
På vilket sätt stämmer det inte?
– Modellen att 87 % ska gå till assistentens lönekostnader och 13 % till övriga kostnader är en teoretisk modell som saknar grund i verkligheten. När modellen infördes för många år sedan visste ingen hur kostnaderna skulle komma att se ut. Man förutsåg inte heller att privata aktörer skulle bli en så stor del av marknaden.

Försäkringskassan vet inte hur löneläget ser ut

I en intervju på Assistanskoll säger Tomas Sundberg på Försäkringskassan att de egentligen inte vet hur lönerna ligger i assistansbranschen och att deras bedömning av hur stor del som går till lönekostnader därför troligen inte stämmer med verkligheten. Fredric Käll uppskattar att höra ett så rakt språk.
– Det är precis vad vi sagt under en lång tid till Socialdepartementet. Att regeringen ändå använder de här siffrorna tyder på att det är något annat de vill göra, besparingen är en del i ett större politiskt spel.

Runt 80 % går till assistenternas lönekostnader

I rapporten ”Branschfakta personlig assistans”, BPA, som Vårdföretagarna själva gjort om sina medlemsföretag bedöms det att ca 88-89 % av schablonersättningen används till lönekostnader för assistenter och administrativ personal. I resterande 11-12 % ingår assistansomkostnader, utbildning, administrativa kostnader och vinst. Enbart assistenternas lönekostnader uppskattas i rapporten till ca 80 % säger enligt Fredric Käll.
– Vi har visat Socialdepartementet att assistenternas lönekostnader bland våra medlemmar ligger mellan 79-82 % beroende på typ av anordnare.
Hur ser du på detta i förhållande till Försäkringskassans allmänna råd där det sägs att 87 % ska gå till assistenternas lönekostnader?
– Vi anser att lönerna för administrativ personal också måste räknas med. Assistans handlar om att leda människor på distans, det går inte att snåla på administration om man vill ha kvalitet.
Är du inte rädd för att regeringen säger att om assistenternas lönekostnader ligger på 80 % istället för 87 % så kan de dra ner ännu mer på timbeloppet…
– Den risken finns ju förstås, men jag tröstar mig med att regeringen har vetat om detta under en längre tid, vi har påtalat det många år. Dessutom visar vår BPA-rapport att assistansbranschen idag är den bransch där överlägset störst del av pengarna går till lönekostnader.

Vill se större öppenhet om vad pengarna går till

Fredric Käll vill att de övriga kostnaderna där allt utom assistenternas lönekostnader ingår ska delas upp och redovisas så att det blir tydligt vad pengarna går till.
– Idag utnyttjas osäkerheten kring vad ersättningen används till mot branschen, alla dras över en kam som fuskare eller riskkapitalister som lägger pengarna på Guernsey. Visst beter sig vissa olämpligt men majoriteten gör det inte.

Besparing ger lägre ingångslöner

Fredric Käll tycker att retoriken från Barn och Äldreminister Maria Larsson om att värna kvalitet och motverka fusk haltar. Den låga uppräkningen av timbeloppet ger motsatt effekt.
– En seriös anordnare får ta ur ladorna och fylla upp skillnaden mellan ökningen av schablonbeloppet på 1,8 % och löneökningarna på 2,6 %. En oseriös anordnare däremot har högre marginal eftersom de ofta inte betalar pensioner och försäkringar om de saknar kollektivavtal, vilket genast ger 3,5 % lägre kostnader.
Fredric Käll tror inte att orsaken är att regeringen anser att anordnarna är överkompenserade. Han tror istället att regeringen vill använda pengarna till annat.
– Dessutom har debatten om fusk och överutnyttjande gjort att det är ganska säkert att ta pengar här. De enda som kan protestera är vi anordnare och vi är inte särskilt trovärdiga i den mediedebatt som finns just nu.
Då passar regeringen på menar du?
– Jag upplever det så, och det är tråkigt för detta slår direkt mot brukarna.
Vilka konsekvenser får det?
– Den kortsiktiga konsekvensen är att vi nästa år måste anpassa lönenivåerna till de assistenter som nyanställs så de passar in i kostnadsläget. Om detta fortsätter kommer kvaliteten att försämras, eftersom det blir svårare att rekrytera assistenter när vi inte kan hänga med i löneutvecklingen gentemot övrig vård och omsorg.
Kan ert kollektivavtal behöva omförhandlas?
– Det går inte, vi sitter fast i treårsavtal. Även om det var möjligt är det inte genomförbart.

Omoraliskt att ta ut vinst?

Nettomarginalen i branschen (resultat före bolagsskatt delat med omsättningen) vilket kan jämföras vid obeskattad vinst ligger på drygt 4 % för 2011 i BPA-rapporten som Vårdföretagarna tagit fram.
Vad svarar du den som säger att Försäkringskassans allmänna råd lättare kan följas om inget av assistansersättningen går till vinst?
– Man kan ha moraliska aspekter om att ta ut en vinst eller inte, men faktum är att 55 % av alla assistansberättigade anlitar ett privat assistansföretag. De har tydligen ingen moralisk övertygelse mot vinstuttag. När jag träffar politiker brukar jag fråga ”om du gör ett bra jobb vill du då inte ha högre lön?” Det svarar de flesta ja på. Det är på samma sätt när du driver ett företag, om det går bra vill du då inte ha något för det?
Fredric Käll menar även att den redovisade vinsten inte alltid betyder att pengar försvinner från verksamheten
- Vissa tar inte ut någon lön utan tar ut ersättning som utdelning i slutet av året. Andra återinvesterar i verksamheten eller anställer en sjukgymnast för att få kvalitet i verksamheten. Vi anser att det centrala är att det finns en hög kvalitet.

Om utredningen av timbeloppet

Samtidigt kan den utredning av assistansersättningens timbelopp som ska bli klar i februari 2014 leda till en helt ny konstruktion av assistansersättningen. Fredric Käll anser att utredningen har haft för lite tid och att det riskerar att bli en modell som inte är anpassad efter verkligheten.
– Det är svårt att hitta en modell som passar på alla assistansberättigade eftersom livet ser så olika ut. Fördelen med en schablon är att den är lika för alla, börjar man dela upp den i olika nivåer finns det en risk att det blir en jakt i att nå de högre beloppen. Mer eller mindre nogräknade personer gör allt för att få mer betalt, det blir mer processande i domstol och oerhört mycket mer administration, säger Fredric Käll.

Fredric Käll intervjuades av Kenneth Westberg 2014-11-18

Vidare läsning

Vårdföretagarnas rapport: ”Branschfakta personlig assistans”, BPA

Skicka sidan till: