läs skrivbordsversionen istället

Erik Ward, Jurist – ”Försäkringskassan har inte rätt att dra tillbaka gynnande beslut som inte är tidsbegränsade”

Försäkringskassan bryter mot en viktig rättsprincip när de drar in eller minskar beviljad assistansersättning utan att hjälpbehovet förändrats eller att andra förändringar skett av de förutsättningar som fanns vid det ursprungliga beslutet. Det menar Erik Ward som tidigare arbetat som jurist på Försäkringskassan. Och med en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen riskerar nu fler att drabbas säger han.

Fler riskerar mista sin assistans med ny dom

Den 25 juni i år kom en ny dom i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet, "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade", bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Erik Ward, jurist med specialisering på socialförsäkringsfrågor, tror att detta ytterligare kommer att begränsa möjligheten att få personlig assistans och att fler kan förlora sin assistansersättning.
– Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna har hittills inte följt regeln att gynnande biståndsbeslut inte kan ändras om inte funktionsnedsättningen förändrats. De anser tvärtom att ny rättspraxis kan medföra att assistansersättning dras in vid den så kallade tvåårsomprövningen. Nu kommer sannolikt personer som blivit beviljade assistansersättning att mista den vid tvåårsomprövningen om de inte har psykiska besvär. Man kan ju vara skadad på sådant sätt att man behöver personer med speciella kunskaper, utan att ha psykiska besvär.

"Omprövning vid ändrade förhållanden"

Erik Ward är idag ålderspensionär och via sin juridiska byrå, Wards juridik, företräder han bland annat assistansberättigade i mål mot Försäkringskassan. Han menar att rubriken "Omprövning vid ändrade förhållanden" i 51:12 i Socialförsäkringsbalken är en allmän rättsprincip. Han hänvisar även till regeringsrättens årsbok 2010, där det sägs att ”Ett beslut om personlig assistans är ett gynnande förvaltningsbeslut och kan, enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer, inte ändras till den enskildes nackdel.”
– Du får assistansersättning från och med ett datum och det ska omprövas vartannat år och vid ändrade förhållanden. I socialförsäkringsbalken framgår att lagbestämmelsen endast är tillämplig om den försäkrades förhållanden har ändrats, vilket kan vara att personen blivit mycket bättre, blivit intagen eller får hjälp någon annanstans.

Instämmer i Susanne Billums kritik

Efter en dom i Regeringsrätten 2009 ändrade Försäkringskassan sin praxis och blev hårdare i sina bedömningar av grundläggande behov. Enbart så kallade integritetsnära delar av grundläggande behov blev nu grund för att få assistansersättning. Domen har inneburit att många förlorat sin assistansersättning utan att deras behov förändrats. Erik Ward är kritisk till att domen inte berör frågan om gynnande förvaltningsbesluts oåterkallelighet.
– Eftersom domen har medfört ändrad rättspraxis vad gäller grundläggande behov har den även fått betydelse vid tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning. Detta eftersom Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna hittills anser att det då ska göras en förutsättningslös prövning utan att ta hänsyn till tidigare beslut.
Erik Ward hävdar att detta bryter mot en grundläggande rättsprincip och instämmer i samma kritik som både Susanne Billum, fd justitieråd i HFD och Therese Bäckman, juris doktor vid Göteborgs universitet framfört i intervjuer på Assistanskoll.
– Ett beslut om assistansersättning är inte tidsbegränsat så ett gynnande beslut får egentligen inte ändras om inte de förhållanden som förelåg vid tidpunkten för första beslutet förändrats. Försäkringskassan har alltså inte rätt att dra in eller minska en tidigare beviljad assistansersättning om det inte inträffat något som gör att behovet av hjälp ändrats.

Vill få frågan prövad i HFD

Erik Ward vill försöka överklaga frågan om gynnande besluts oåterkallelighet till Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD.
– Det saknas vägledande avgöranden från högsta instans om under vilka förutsättningar ett beslut om assistansersättning kan dras in eller beviljade assistanstimmar kan minskas vid en s.k. tvåårsomprövning. Jag har försökt få prövningstillstånd i HFD men inte lyckats. Varför vet jag inte, men jag ska fortsätta.

Minuträkningen är orimlig

Erik Ward är också motståndare till minuträkning av grundläggande behov när man söker assistansersättning, något som Försäkringskassan började med en tid efter Regeringsrättens dom om grundläggande behov.
– Det som bör vara avgörande är hur lång tid behovet av stöd som föreligger, det vill säga under hela tiden för till exempel intagande av mat, eller hela tiden då en person duschar. Det är orimligt att bara räkna den tiden då assistenten är aktiv.
Också detta borde prövas i domstol, menar Erik Ward.
– Det har aldrig prövats. De har sagt att det bara är särskilda tillfällen som är integritetskränkande och som ska ingå i grundläggande behov, men jag tycker att om en assistent sitter med hela tiden när de äter då ska den tiden räknas.

Dålig rättssäkerhet i domstolarna

Ett annat problem som Erik Ward pekar på är att det är olika bedömningar i olika geografiska delar av landet, vilket gäller både Försäkringskassan och domstolarna, att det ”spelar stor roll var i landet man bor”. I Försäkringskassan handlar det inte bara om assistansersättning utan alla ärendeslag menar han och ser samma problem i domstolarna.
– Det kan vara skillnad mellan olika avdelningar i samma domstol. Det är ett lotteri idag. Det råder knappast någon rättssäkerhet.
Det låter ju bedrövligt…
– Ja, det är det.
Finns ingen som kan ”ta de i örat”?
– Det skulle vara Europadomstolen i så fall. Inspektionen för socialförsäkringen har påtalat bristerna men ingen förändring har skett vad jag kan se.

Annan syn på Försäkringskassan idag

Erik Ward började arbeta på Försäkringskassan 1974 och har haft ansvar för rättstillämpningen inom samtliga ärendeslag och för ”processföring i högre instans”, senast som chefsjurist hos Försäkringskassan Blekinge. På den tiden, medger han, var även han ”besmittad av kårandan” och som han säger ”inte i alla lägen utgick från om förutsättningarna för om rätt till sökt förmån förelåg utan vad som talade mot att rätt till ersättning förelåg”. Nu, sex år efter han slutat säger han att hans egen bild av Försäkringskassan ändrats.
– Ja, man får en helt annan syn på vilka problem den enskilde har gentemot en jättemyndighet som Försäkringskassan. Jag har fått mer förståelse för den enskilde. Sedan har Försäkringskassan ändrats otroligt mycket de senaste åren. Det går inte att jämföra.
På vilket sätt?
– Servicen har försämrats och de följer inte förvaltningslagen. Men det är ledningens fel och inte de stackars handläggarna. De gamla orkar inte jobba kvar längre, de slutar för de får inte i tänka själva, det är så hårt styrt. Det har skett mycket sedan jag började 1974, men då var vi å andra sidan alldeles för generösa. Då förstörde man försäkringen, då var det bara ”ja ja” men sen vände det och nu är vi inne i ett skede där det är väl hårt.
Tycker du att de får en del orättvis kritik?
– Ja ibland får de det. Men man får inte bli rabiat heller och klaga på allt utan vara så saklig som möjligt. De måste följa de regler som finns oavsett vad man tycker om dem. Det är inte Försäkringskassans fel, utan lagstiftarens.

Erik Ward intervjuades av Erik Tillander 2015-08-14

Vidare läsning

Therese Bäckman, juris doktor, Göteborgs Universitet - "Beslut om stöd till personer med funktionsnedsättning i LSS och SoL bör inte tidsbegränsas"

Susanne Billum, justitieråd, HFD - "Man ska kunna lita på det första beslutet om assistansersättning"

Skicka sidan till: