läs skrivbordsversionen istället
– Vi har inga som helst belägg för detta.
Cirka 150 personer arbetar på Försäkringskassans kontrollenhet som utreder fusk, utspridda på ca 15 platser i landet. Assistanskoll har intervjuat Thomas Falk som är talesperson för kontrollenheten.
– Sedan 2010 satsar Försäkringskassan stora resurser på att bekämpa fusk och kriminalitet inom assistansersättningen.
Varför gjorde ni inte det tidigare?
– Man hade inte kunskapen om att det fanns, det är lätt att komma 24 år senare och säga varför gjorde ni inte si och så. Om man läser i förarbetena till LSS står det inte något om kontroll, jag tror de hade svårt att se att det skulle komma in brottslingar på detta område. När assistansen kom 1994 fanns det heller inga privata företag utan kommunerna skötte detta.
Kriminaliteten kan grovt delas upp i två typer säger Thomas Falk, simulantfall och utnyttjandefall.
– Simulantfall får ofta stora rubriker i media. De innebär att man kraftigt överdriver sina behov eller att behov överhuvudtaget inte finns. Vi har haft en del spektakulära fall sedan 2010 då kaninmannen dök upp på Liseberg.
Simulantfallen är de mest svårupptäckta säger Thomas Falk, eftersom de vanligtvis innebär att ett antal anhöriga deltar genom att arbeta som assistenter.
– Det blir som en kokong med familjen, utan insyn. De har lyckats dupera Hälso och sjukvården och handläggare på kommunen eller Försäkringskassan. Brukaren och dess assistenter, och någon gode man är ofta involverade. Assistenterna arbetar på papperet men gör något annat i verkligheten.
I utnyttjandefallen är bolagen involverade, men även brukare och assistenter kan vara inblandade. Johanna Skinnari på Brå har beskrivit att det kan vara som en pakt mellan anordnare, assistansanvändare och assistent. Thomas Falk säger att brukarna ibland är oskyldiga och inte vet om att de är brickor i ett spel.
– Anordnare och assistenter är ofta i maskopi med varandra. Om brukarna är involverade har de ofta överdrivna behov, tex 80 timmar istället för ett verkligt behov på 50 timmar.
Assistenterna som jobbar 40 timmar i veckan kanske jobbar 50 timmar på papperet. Eller så har en assistent officiellt en lön på 30 000 i månaden men betalar tillbaka 25 000. Assistenten kan jobba svart och får dessutom en vit fasad, eftersom skatter och avgifter betalas in.
– De får en sjukpenninggrundande inkomst, pensionsrätt, de kan låna pengar, köpa bostad osv. Det värsta som kan hända i de här fallen att brukaren inte får den assistans den har rätt till. I Södertäljeärendet med ELMA assistans förekom vanvård.
Hur ofta har anställda på Försäkringskassan varit inblandade, tex i att lämna ut kontaktuppgifter till assistansberättigade?
– Det är fem fall under de år vi arbetat med detta, vi ser mycket allvarligt på det.
Har de varit knutna till fuskande bolag?
– Det är väl någon som haft det, man är skicklig att dölja detta. Vi försöker verkligen stoppa detta, men vi är 14 000 anställda och när det kommer till pengar så…
I ett antal ärenden har det hänt att anordnare skaffar sig hållhakar på kunder genom att låna ut pengar, ordna bostad eller liknande.
– Det blir en sorts beroendesituation till bolaget, där det blir svårt att byta anordnare. Det finns även bolag som lånat ut pengar till resan åt assistenter som kommit hit från tex brukarens hemland, då uppstår också en beroendesituation.
Om det uppstår starka vänskapsrelationer mellan assistansberättigade, personal på anordnare och assistenter, behöver det då alltid vara fel att tex en assistent eller anordnaren tex ger ett lån till en assistansberättigad?
– Det är väl mer än etisk moralisk fråga. Finns det en sund relation så behöver det inte vara fel. Det handlar om att kunna göra bra avvägningar och bedömningar så att inte någon hamnar i en beroendeställning.
Kan det vara ett problem ur brottsperspektiv att det uppstår starka vänskapsrelationer mellan assistansberättigade och assistenter/personal på anordnare?
– Det kan det. Ur ett brottsperspektiv blir det svårare att utreda om det finns misstankar att både brukare och assistenter begår bidragsbrott. Det kan då lättare dupera de myndigheter som har att pröva och bedöma rätten till assistansersättning.
I en rapport som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen sägs det att det enstaka fall förekommit att assistansbolag startats upp för att få medel till terroristorganisationer och att en stridande varit dömd i ett sådant ärende.
Hur ser du på vad som sägs i rapporten om assistansbolag och finansiering av terrorism ?
– Vi har inga som helst belägg för detta. Inga kontrollärenden eller domar finns om assistansbolag som finansierar terrorism, säger Thomas Falk.
Hur ser du på att detta presenteras i SVD med rubriksättningen "Terrorism finansieras av svenska assistansbolag" ?
– De har väl citerat rapporten som finansierats av Finansinspektionen.
Thomas Falk har arbetat med kontrollfrågor redan på Riksförsäkringsverket, och satt med som representant i FUT– Delegationen 2007.
Hur har så många lyckats lura läkare och handläggare på kassan?
– Brås rapport intyget som dörröppnare till välfärdssystemet, beskriver hur skickliga skådespelare många är eller att de har hjälp av familjen. Den gode mannen och anhörige kanske säger att personen inte kan kommunicera och berättar en falsk historia. En läkare som intervjuas säger att det finns en press på läkarna att skriva utlåtanden. Ofta blir de duperade, jag vet en läkare i Skåne som slutade eftersom han var så upprörd över att ha blivit lurad.
Finns det en konflikträdsla?
– Det sägs att man känner sig pressad och hotad när kanske en hel familj kommer. I domar framkommer det att läkarna ofta skriver ner en persons utsaga och tecknar ner en berättelse snarare än gör en ordentlig undersökning.
Det handlar ofta om diagnoser som är svåra att diagnosticera, säger Thomas Falk.
– Ofta handlar det om utvecklingsstörning, de finns fler som har spelat detta.
Det hävdas av vissa att det finns en överrepresentation av utlandsfödda i den här kriminaliteten, har du någon kommentar till det?
– Nej, vi får inte föra sådan statistik. Det enda man kan titta på är de domar som finns, vilket isåfall skulle vara polisens roll.
Samtidigt är det väl svårt för någon som vuxit upp i Sverige att plötsligt påstå att man har diagnos?
– Så är det ju.
Försäkringskassan får in information på många olika sätt berättar Thomas Falk. Det kan vara tips från allmänheten eller från egna handläggare som ser avvikelser.
– Vi får tips från andra myndigheter, Lagen om underrättelseskyldighet ger sedan 2008 myndigheter möjlighet att underrätta varandra om de kan anta att en annan myndighet betalar ut en förmån felaktigt.
Vilka myndigheter samarbetar ni med?
– IVO samarbetar vi tätt med, de har dragit in en del tillstånd. Sedan samarbetar vi med Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Polisen förstås och åklagarmyndigheten vid brottsutredningar.
Anordnare har väl en skyldighet att anmäla förändringar hos den assistansberättigade…
– Ja, jag vet att de kommit in uppgifter även där.
Kan det komma från assistenter också?
– Ja det har det. I målet upp i Härnösand var det assistenter som anmälde till bolaget som anmälde till oss. Det gav ett återkrav på 14 miljoner.
Får ni in uppgifter via vad assistansberättigade skriver om sig själva i sociala medier, tex facebook, twitter, personliga bloggar med mera?
– Nej, vi scannar inte av sociala medier för att hitta kontrollärenden. Däremot kan vi få in tips från allmänheten då någon har läst vad assistansberättigade skriver om sig själva i sociala medier. Dessa tips utreder vi som andra tips som inkommer till Försäkringskassan.
Sedan januari 2016 arbetar Försäkringskassan med riskbaserade kontroller, där man kör uppgifter från olika myndigheter och försöker se avvikelser i mönster.
– Dessa lämnas till utredningsteam med kontrollutredare, förmånshandläggare, specialister och försäkringsmedicinska rådgivare. Jag kan inte säga vilka parametrar eller indikatorer som vi använder för då avslöjar vi våra metoder.
Finns det metoder ni inte använder idag ni skulle vilja använda?
– Vi använder de metoder vi har till buds. Det skulle kunna vara en ännu mer utbyggd samverkan med andra myndigheter och dela ännu mer uppgifter. En lag som kom i fjol säger att man är skyldig att lämna ut uppgifter om det finns en beslutad samverkan där det ingår en brottsutredande myndighet.
Thomas Falk berättar att de idag gör både anmälda och oanmälda hembesök.
– Det ska faktiskt göras ett idag av en av mina medarbetare.
Är de effektiva?
– Jag utgår från det, annars skulle vi inte fortsätta med det. Samtidigt tar det mycket resurser, man är alltid två, det ska förberedas, åka en sträcka, det ska journalföras och dokumenteras osv….
Kan de neka er att komma in?
– Ja det kan man göra, men då säger ju det en del, jag vet att det varit svårt ibland, personer är utomlands och lyckas ibland skjuta upp detta lång tid.
I debatten har anhöriga ifrågasatts som assistenter på grund av risk för fusk, tex av LSS-utredaren Desiree Pethrus som ska utreda begränsningar av anhörigas möjligheter att arbeta.
– Det var uppe redan i Susanne Billums utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning där jag var expert, säger Thomas Falk som själv vill att frågan ses över.
– Jag kan förstå att man gärna vill ha en anhörig eller någon nära som hjälper en, så skulle jag också känna. Det sägs ju i förarbetena att assistans ska ges av en liten krets personer. Men om man ser det ur ett brottsperspektiv blir det ett bekymmer, det blir en kokong med liten insyn. Det blir också svårt om hela familjens inkomst bygger på en persons funktionsnedsättning. Där har vi sett att brukarna inte tillåts gå på rehabilitering eller habilitering, för då får familjen färre timmar i inkomst.
Samtidigt kan familjen få ett privatliv om anhöriga delvis är assistenter…
– Ja, som jag sade det finns olika sidor på detta, rent mänskligt kan jag förstå det.
Thomas Falk säger att begreppet överutnyttjande är svårt att definiera men att myndigheten nu satt ner foten om detta.
– Vi talar om brottsligt nyttjande, som leder till felaktiga utbetalningar. Det kan delas in i överutnyttjande och överbetalning av misstänkta brott. Överutnyttjande innebär att man utnyttjar reglerna för att tillskansa sig en högre ersättning än motiverat.
Vad kan det vara?
– Om man jämför med bostadsbidrag kan det vara så att du egentligen har rätt att söka och få bostadsbidrag men du har samtidigt så mycket pengar att du inte har behov av bostadsbidrag. Men du söker i alla fall. Då bryter du inte mot regelverket men det är inte motiverat. Här finns en så kallad generalklausul Undantag när bidragsbehov saknas i Socialförsäkringsbalken 95 kap 29 §, där sägs att bostadsbidrag då kan nekas.
Vad kan vara en liknande situation i assistansersättning?
– Att man söker om fler timmar för biobesök eller träning än vad som är motiverat. Du har kanske behov av sex träningar per vecka men tar sju för man får det beviljat.
Anser du att det behövs en liknande generalklausul i LSS eller för Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken?
– Jag kan i dagsläget inte se något sådant behov av en generalklausul, säger Thomas Falk.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.